Omvärlden
Samhällsekonomi / Ekologisk hållbarhet / Social hållbarhet / Näringslivet i Kungälv / Kungälv som en del av Göteborgsregionen /
Samhällsekonomin
Källor: Sveriges kommuner och landsting, Nordea, Konjunkturinstitutet, Kommuninvest
Globalisering – ett ömsesidigt beroende
Återhämtningen efter finanskrisen fortsätter. Den starkaste tillväxtkraften finns i växande ekonomier som Kina, Indien och Brasilien. I resten av världen går återhämtningen betydligt segare. Det traditionella loket för världsekonomin, USA:s privata konsumtion, saknar det nödvändiga bränslet.
Skuldproblematiken har ett fortsatt grepp över euroområdet. Nästan samtliga länder är i behov av att strama åt sina offentliga finanser. Det gäller framförallt länder i områdets periferi, medan Tyskland står relativt starkt. För euroområdet som helhet är exporten av avgörande betydelse som motor för ekonomin. Hålen i handelsbalanserna måste fyllas. Problemet är att alla försöker öka sin export samtidigt.
Sedan sommaren 2010 har priserna på mat, metaller och energi rusat i höjden. På sikt kan höga råvarupriser dämpa tillväxten. Länder som Kina investerar och växer. Vad händer då med tillgång, efterfrågan och priser på råvaror?
Tillväxtländernas ekonomier ser alltså ut att växa på de traditionella industriländernas bekostnad. Vi upplever obalans! Samtidigt hänger världens ekonomier samman. Kina, Indien m fl är beroende av köpkraft i resten av världen. De måste finna avsättning för sina varor. Det är möjligen paradoxalt men ett starkt Kina behöver ett starkt USA.
Den starka utvecklingen på svensk arbetsmarknad fortsätter
Svensk ekonomi växer snabbare än många andra OECD-länder. Bruttonationalprodukten (BNP) ökade med över 5 procent 2010. Inhemsk efterfrågan utvecklas än starkare och är en ovanligt viktig motor i återhämtningen.
Trots att läget på arbetsmarknaden förbättras och antalet sysselsatta ökar, faller arbetslösheten ganska långsamt. En nedväxling i löneökningstakten, starkare produktivitetsutveckling och starkare krona innebär att inflationen kan understiga inflationsmålet 2011 – 2012. Riksbanken har därför börjat föra penningpolitiken i en mindre expansiv riktning. Reporäntan bedöms fortsätta stiga för att nå 3,75 procent i slutet av 2012.
Att arbetslösheten är hög innebär att det finns lediga resurser på arbetsmarknaden. Sysselsättningen kan därför öka utan att arbetsmarknaden överhettas. Totalt beräknas cirka 110 000 fler personer vara sysselsatta 2012 än 2010. Störst blir uppgången inom bygg- och tjänstebranscherna. I industrin och den offentliga sektorn förändras inte antalet sysselsatta nämnvärt.
Ekologisk hållbarhet
Källor: Lester R Brown: ”Plan 3,0. Uppdrag Rädda Jorden”, www.asposverige.se med flera
Planeten är i djup ekologisk kris. Det vi gör under det nu påbörjade decenniet kan vara avgörande för vår möjlighet att bryta jordens negativa utveckling och vända trenderna. Mycket positivt händer lokalt och globalt men takten behöver öka.
Klimat i obalans
Jordytans medeltemperatur har de senaste 100 åren ökat med 0,6 grader. Det är en exceptionellt snabb ökning. Orsaken är att människan genom utsläpp och skogsskövling ökar mängden växthusgaser i atmosfären, vilket ger en förstärkt växthuseffekt. Det finns en global samsyn om att åtgärder ska genomföras för att
stabilisera temperaturökningen till maximalt 2 grader. Överenskommelse om hur detta ska ske saknas dock.
Om alla jordens invånare ska tillåtas ha samma utsläpp av koldioxid/person år 2050 krävs att vi svenskar minskar våra utsläpp med cirka 90 procent per person. Detta om 2-gradersmålet ska klaras. För ökad säkerhetsmarginal krävs större minskning.
Resursbrist hotar – Peak Oil en tidsfråga
Jorden är stor men inte oändlig. Ökad konsumtion och ökad befolkning gör att vi närmar oss gränser för vad som är möjligt att plocka ut. Det gäller i hög grad oljan. Förr eller senare når vi ”peak oil” det tillfälle när den globala produktionen inte längre kan öka för att tillfredsställa efterfrågan utan istället successivt börjar minska. ASPO (Association for the Study of Peak Oil - en samling internationella forskare under ledning av Uppsalaforskaren Kjell Aleklett) sammanställer fakta kring oljetillgångar. De menar att Peak Oil nåddes redan 2008 och att vi nu ser en platå i produktionen som kommer att följas av nedgång inom kort. Mer optimistiska institut spår att uppgången kan fortsätta ytterligare ett 20-tal år, även det en mycket kort tid för att hinna ställa om.
Tillgången på sötvatten och de globala tillgångarna av fosfor och vissa metaller är också begränsade. Lösningen är att använda resurserna effektivare samt en massiv satsning på att återanvända och återvinna material. För oljans del handlar det om energieffektiva lösningar och satsning på förnybar energi. Överkonsumtionen av prylar med otillräcklig kvalitet behöver också diskuteras.
Räcker maten till alla?
Mer människor, mindre olja, klimatförändringar, förstörda odlingsmarker och fiskevatten gör att matsäkerheten globalt blir en allt viktigare fråga. Matpriserna är på väg upp. Den svenska åkermarken kan komma att få ökade skördar när klimatet blir varmare och den resursen är därför av stor vikt för framtiden.
Naturmiljön hotad
Djur- och växtarter utrotas i snabb takt. De tidigare fem kända massutrotningarna har orsakats av jättelika vulkanutbrott och asteroidnedslag. Den sjätte utrotningen har vi själva startat. 12 procent av fågelarterna, 20 procent av däggdjuren och 39 procent av fiskarterna hotas. Andelen kan öka kraftigt om klimatförändringarna skenar.
Orsakerna är framför allt skogsskövling, ensidigt jordbruk och annan exploatering av naturmark. I havet har ett omfattande överfiske lett till att antalet stora fiskar minskat med 90 procent globalt. När de stora fiskarna försvinner ändras artbalansen, vilket förvärrar övergödningen nära kusterna. Havet blir tommare och fisket riktar sig mer och mer mot mindre fiskarter längre ned i näringskedjan och fiske i extremt djupt vatten.
Skydd av mark- och havsområden, återbeskogning och anpassad skötsel är några åtgärder som kan vända utvecklingen. För havens del krävs att fisket inte överstiger den naturliga tillväxten. Det kan faktiskt på sikt leda till att vi kan ta ut större fångster än idag. En förutsättning för att vända trenden är att klimateffekterna bemästras. De kan annars bli ett dominerande hot mot den biologiska mångfalden.
Social hållbarhet
Hälsa är en resurs för individen medan folkhälsa är ett mål för samhället
Social hållbarhet på global nivå
I Europa diskuteras den sociala dimensionen av EU:s tillväxtstrategi Europa 2020. Frågor om sysselsättning, social integration, utbildning och arbetsmarknad dominerar arbetet. Inom EU finns stora ojämlikheter i hälsa och detta arbete kan minska skillnaderna. Folkhälsa har betydelse för tillväxt och tillväxt har betydelse för folkhälsa. Det är ett starkt samband mellan dessa två.
EU framhåller i flera av sina rapporter att det finns starka ekonomiska skäl att investera i hälsa om Europas globala konkurrensförmåga ska kunna upprätthållas. Det uppmärksammas att en minskning av de stora sociala skillnaderna både kan öka hälsan och livskvaliteten för många människor och ge väsentliga ekonomiska fördelar.
Social hållbarhet på nationell nivå
I ett demokratiskt samhälle bör alla medborgare tillerkännas lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och utöva makt. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder och sexuell läggning. Forskning visar att balansen mellan krav, kontroll, socialt stöd och socialt kapital liksom brist på egenmakt och möjligheter att påverka sin livssituation, har ett starkt samband med hälsa.
Social hållbarhet på regional nivå
Folkhälsofrågornas betydelse för regional utveckling är ett särskilt viktigt utvecklingsområde. Det handlar bland annat om att tydligt lyfta in och synliggöra folkhälsoaspekterna i det strategiska arbetet med regionala planer och utvecklingsprogram.
Arbetslöshet
Arbetslösheten har minskat i hela landet. I Västra Götalandsregionen var andelen arbetslösa i december 2010 6,6 procent. Det är en minskning med 0,8 procentenheter sedan föregående år. I Kungälv var 935 personer, 3,6 procent arbetslösa i december 2010 (av dessa var 394 i program med aktivitetsstöd). Det är en minskning med 1,1 procentenheter sedan december föregående år. Ungdomsarbetslösheten var 6,8 procent vilket är en minskning med 2,1 procentenheter sedan föregående år. Kungälv har den lägsta procentuella arbetslösheten inom GR.
Ohälsotal
Ohälsotalen, antal utbetalda dagar från socialförsäkringen, har stadigt sjunkit under de senaste åren. I Kungälv utbetalades i snitt 26 dagar per invånare 16 - 64 år, under 2010. Det är 13 procent lägre än genomsnittet i regionen. Dessutom har Kungälv haft den största förbättringen av ohälsotalet i regionen sedan 2006, en förbättring med 35 procent. Skillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora, där kvinnor får ersättning från socialförsäkringssystemet cirka tio dagar mer per år än män.
Näringslivet i Kungälv
Sveriges ekonomi har haft en bred uppgång under året. Exporten har tagit fart samtidigt som låga räntor, expansiv finanspolitik och ljusningen på arbetsmarknaden lett till en stark konsumtionstillväxt. Göteborgsregionen är den del av Västsverige som går bäst. Samtliga branscher rapporterar om förbättrad konjunktur, men bäst är läget inom detaljhandel, livsmedels- och kemiindustrin. Samtliga branscher planerar att öka antalet anställda under 2011.
Kungälv är en stark kommun i Göteborgsregionen med stora fördelar av läget utmed E6:an och med närhet till Göteborg, Oslo och Köpenhamn. Näringslivet präglas av ett stort antal entreprenörer och en mångfacetterad företagskultur som framför allt består av små till medelstora företag i olika branscher. De branscher som dominerar är parti- och detaljhandel, tillverkning, transport, bygg-, fastighets- och företagstjänster samt jordbruk, jakt och skogsbruk. De mest personalintensiva företagen finns inom handel, tillverkning och transport. I Kungälvs kommun finns för närvarande cirka 2 300 aktiva företag inklusive offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvårdsföretag. Under året startades nästan 300 nya företag.
| Kommun | Folkmängd 2010 | Antal nystartade företag 2010 | Antal nystartade företag 2009 | Ökning i % |
|---|---|---|---|---|
| Ale | 27 442 | 156 | 117 | 33 |
| Alingsås | 37 796 | 253 | 219 | 16 |
| Härryda | 34 463 | 271 | 188 | 44 |
| Kungsbacka | 75 025 | 647 | 482 | 34 |
| Kungälv | 41 241 | 292 | 223 | 31 |
| Lerum | 38 580 | 247 | 211 | 17 |
| Stenungsund | 24 292 | 216 | 155 | 39 |
Tabellen visar antal nystartade företag under 2010 jämfört med 2009
Allt fler etableringsintressenter hör av sig. Detta har resulterat i en total försåld industrimarksareal på drygt 47 000 m2. (jfr rekordåret 2008 = 81 000 m2 , 2009 = 24 000 m2). Den försålda arealen innehåller totalt 11 tomter, där nya företag från Göteborg, Orust och Oslo etablerar. Övervägande delen av företagen är dock (i likhet med tidigare år) befintliga Kungälvsföretag som vill fortsätta utvecklas, vilket kan tolkas som bevis på att Kungälv är en bra kommun att bedriva företag i.
Generellt kan sägas att Kungälv är en fortsatt attraktiv etableringskommun. För att möta fortsatt efterfrågan kommer det nya verksamhetsområdet Arntorp vid E6 att öppnas under 2011. Ytterligare etableringsmark kommer att kunna erbjudas i Rollsbo inom 1-3 år genom de planändringar som kommunstyrelsen tillstyrkt. Planering för ytterligare etableringsområden pågår.
Besöksnäring och turism
Besöksnäringen slår nya rekord över hela landet och är på väg att bli en av Sveriges basnäringar. Turistnäringen är redan idag Sveriges största exportindustri. Utländska besökare spenderade 93,6 miljarder kronor (2009) vilket var mer än exportvärdet för järn och stål (30,5 miljarder) och personbilar (33,6 miljarder) tillsammans. Besöksnäringens totala omsättning i Sverige under 2009 var 251,7 miljarder, en ökning med 6,1 procent. Cirka 160 000 helårsanställda sysselsätts i denna oerhört personalintensiva verksamhet.
Kungälv ligger bland de främsta i regionen Västra Götaland när det gäller omsättning inom besöksnäringen. Vårt läge med tillgång till både skog och hav, en fantastisk historia och miljö, gör Kungälv till en attraktiv upplevelsedestination. Vi har dessutom Sveriges största gästhamn i Marstrand. Under 2010 utvecklades hamnen ytterligare med två stycken nya pontoner. Partnerskapet med Södra Bohuslän Turism AB ger oss goda förutsättningar att förstärka vårt varumärke och öka antalet besökare än mer.
Sommarturismen i Sverige 2010 innebar en ökning av främst långväga besökare. De totala volymerna på svenska hotell, stugbyar och vandrarhem ökade med 4,4 procent och hamnade därmed över förra årets rekordnivåer. Enligt statistik från registrerade anläggningar minskade antalet gästnätter med cirka 4 procent. Trots nedgången var sommarturismen 2010 bättre i Kungälv än året innan, där såväl antalet utländska turister och nationella privatresor ökade. Sommaren 2010 var en stor evenemangssommar då två helt nya evenemang etablerades i Kungälvs kommun, Sekelskiftesdagarna på Marstrand (med över 10 000 besökare) och Kungälv Blomsterstad. Båda evenemangen har som mål att förlänga sommarsäsongen.
Kungälv som del av Göteborgsregionen
Kungälvs kommun är mitt i processen med ny översiktsplan för den strategiska användningen av mark och vattenområden. Kungälv ska växa och utvecklas med bostäder och näringsliv som en del av regionens bostads- och arbetsmarknad, samtidigt som natur och kulturvärden bevaras, strandskyddet värnas och friluftslivet främjas. Utvecklingen ska vara hållbar och sträva mot ett samhälle i balans. Under 2010 presenterades förslaget för allmänheten. Det hölls offentliga möten där drygt 1 000 personer deltog.
Översiktsplan 2010 tar avstamp i Göteborgsregionens strukturbild att utveckla stråk med goda kollektivtrafikförbindelser. För Kungälvs del innebär det att utveckla stationssamhällen längs Bohusbanan och motorvägshållplatser längs E6. Huvudinriktningen är att serviceorter i alla kommunens delområden ska förtätas och växa inifrån och ut inom tätortsgränserna, att få en blandad bebyggelse som kompletterar det som saknas inom orten. Genom att tillskapa bostäder och arbetsplatser inom orter med goda möjligheter till kollektivtrafik tar kommunen en del av sitt ansvar att uppnå målet att 40 procent av alla resor sker med kollektivtrafik 2025.
Kungälvs kommuns målsättning är en befolkningstillväxt mot 50 000 invånare år 2020. Uttryckt som procentuell ökning motsvarar det årligen 1,9 – 2,4 procent. Göteborgsregionens målsättning är en befolkningstillväxt på cirka 1 procent. Målsättningen är att främja en bättre balans mellan Göteborgsregionens södra och norra delar och att växa hållbart - ekonomiskt, socialt och ekologiskt. För kommunerna norr om Göteborg kan ny motorväg och järnväg längs Göta älvdalen sätta fart på efterfrågan av bostäder och arbetsplatser med nära lägen till pendel- och regiontågstationer.
Våra närmaste grannkommuner räknar med befolkningstillväxt, precis som Kungälv.
Kommunerna och landstingen klarar krisen med rekordresultat, men välfärdens långsiktiga finansiering är en betydligt svårare utmaning!
Källa: Sveriges kommuner och landsting
Mot bakgrund av den ekonomiska krisen var det rimligt att förvänta sig stora negativa effekter för kommuner och landsting. Men utöver att återhämtningen gick snabbare än väntat var det flera oförutsedda faktorer som verkade i motsatt riktning:
- Sysselsättningen utvecklades bättre än förväntat. Skatteintäkternas ökning dämpades kraftigt, men även löneökningstakten växlades ned
- Den premiesänkning som AFA-försäkring beslutade om i två etapper under 2009 sänkte kommunernas och landstingssektorns lönebikostnader med cirka 5 miljarder
kronor - Sveriges kommuner och landsting återbetalade 1 miljard kronor till medlemmarna
- Genom det tillfälliga konjunkturstödet och det höjda generella statsbidraget på sammanlagt 17 miljarder kronor förbättrades de ekonomiska förutsättningarna för 2010
radikalt. - Dessutom började skatteintäkterna förbättras under året
Välfärdens långsiktiga finansiering är en reell utmaning för hela samhället, inte bara för den kommunala verksamheten. En bedömning som gjorts är att gapet mellan behov och offentliga resurser rör sig om 13 kronor högre uttryckt i kommunalskatt år 2035. Då inkluderas ambitionshöjningar motsvarande en kostnadsökning på 1 procent per år, men ändå ett betydande finansieringsgap.
Den successiva ökningen av produktiviteten ger utrymme för löneökningar utan att priserna behöver höjas. När lönerna i den offentliga sektorn drivs upp leder det till ökade kostnader! Eftersom tjänstesektorn är svårare att effektivisera räcker det ökade skatteunderlaget i stort sett bara till tjänster med oförändrad ambition. Offentligt finansierad verksamhet kan alltså inte utvecklas i takt med övrig produktion i ekonomin, givet finansieringssystem och nivå. Om ambitionsnivån ökar måste skatterna höjas. Den huvudsakliga strategin är för närvarande att öka antalet arbetade timmar, men kommer det att räcka?
