Språk-, läs- och skrivutveckling

Kungälvsmodell -alla elever ska kunna läsa med god förståelse!

Alla lärare behöver ha kunskaper om barns förmågor, färdigheter och språkliga utveckling för att alla barn ska lära sig läsa och skriva. Genom Kungälvsmodellen som bland annat kartlägger barnens kunskaper ska alla elever kunna läsa med god förståelse när de slutar årskurs nio.

Skolchef, Lisa Strandberg Werlenius, gav i augusti 2007 en projektgrupp i uppdrag att inventera hur skolorna arbetar med förberedande språkundervisning och matematik i förskolan och i förskoleklass. Projektgruppen skulle också göra en inventering av befintliga modeller och metoder för hur man kartlägger barns läs-, skriv- och mattekunskaper i de tidiga skolåren.
– Resultatet blev Kungälvsmodellen, säger språk-, läs- och skrivutvecklare Maud Nilzén. Alla pedagoger i förskolor och skolor i Kungälvs kommun skall observera, analysera och dokumentera barns språk-, läs- och skrivutveckling.

Kungälvsmodellen för ämnet svenska kan beskrivas i två delar: Barn och elevers språkutveckling från förskola till årskurs nio, samt uppföljning av barns och elevers språkfärdigheter i förskoleklass och skola.
Som analysverktyg i förskolan används TRAS – Tidig Registrering Av Språkutveckling – medan man i förskoleklass och grundskola använder sig av ”Språket lyfter” samt ”Språket på väg”.
Det finns inte en modell för att lära barn läsa och skriva. Regeringen har samlat 24 forskare, Konsensusprojektet, och de enades om att lärarens kunskap och engagemang är den viktigaste faktorn för barns språk-, läs- och skrivutveckling. Den skickliga läraren utmärks av ingående kunskaper om barns språkliga utveckling, om läs- och skrivprocessen och av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i elevernas förmågor.
– Skolverket pekar inte ut vilken metod som skall användas, säger Maud. Det är valfritt och dessutom lär sig barn på olika sätt och man måste möta varje barn på barnets eget sätt. Pedagogen måste därför kunna många metoder och att kunna läsa med god förståelse är en grundförutsättning för skolans alla ämnen. Alla lärare är språkutvecklare vilket den nya läroplanen för grundskolan, LGR 11, poängterar.

Det pågår ständigt olika fortbildningar för pedagoger så att de ska vara uppdaterade på den senaste forskningen när det gäller barns språk-, läs- och skrivutveckling. Vi samarbetar med Göteborgs Universitet och Högskolan i Väst och jag ingår i en planeringsgrupp på Skolverkets avdelning för Nationellt Centrum för Språk-, läs- och skrivutveckling, NCS, i Stockholm, säger Maud

Kungälvs kommun har en Handlingsplan för god språk-, läs- och skrivutveckling från förskolan till årskurs nio.

Planen utgår från forskning och skolans styrdokument.

Planens syfte i korthet:

·

Skapa gemensamma rutiner och synliggöra den röda tråden i Kungälvs kommun för att följa barnets/elevens språk-, läs- och skrivutveckling.

·

Tidigt ge alla våra barn/elever en god och positiv start i den livslånga språk-, läs- och skrivprocessen. Visa på riktlinjer för hur man arbetar förebyggande, formativt och summativt.

·

Tidigt upptäcka och följa barn/elever som behöver stöd för att utveckla sin språk-, läs- och skrivförmåga.

·

Säkerställa så att alla barn/elever oavsett var de bor i kommunen får sina behov tillgodosedda.

Planen har fem delar:

1.

Förebyggande arbete – alla barn/elever ska mötas av en god pedagogik, en medveten verksamhet och undervisning av hög klass.

2.

Observation, kartläggning och analys – i verksamheten/vardagsundervisningen ska pedagogerna använda redskap som framgår av modellen så att det blir tydligt för barnet/elev och förälder vad barnet/eleven kan och vad nästa utvecklingsmål är i förhållande till läroplanen.

3.

Utredning – på skol-, grupp- och individnivå.

4.

Åtgärder/Åtgärdsprogram – utvärderingsbara, tydliga mål utifrån läroplanen, kunskap om hur man stärker självkänsla och arbetar med kompensatoriska hjälpmedel.

5.

Uppföljning och utvärdering – kontinuerligt.

Planen ska säkerställa att man kartlägger verksamheten och alla elever, att man upptäcker barn/elever i behov av stöd tidigt och att de får det stöd de behöver. De redan skickliga läsarna ska mötas med utmaningar. Planen ska implementeras hösten 2011 och kommer att resultera i verksamhetsutveckling på skol-, grupp- och individnivå, säger Maud.