Arbetsformer

a. Förebyggande arbete

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Där sker varje dag många möten mellan människor, barn och vuxna, föräldrar och pedagoger. Att goda relationer, tillit och trygghet råder i dessa möten är avgörande, inte bara för hur barn och elever mår utan också för hur de lyckas i sitt arbete och hur de upplever sin plats i samhället.
Vi är ännu bara i början av att lära oss vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att förebygga problem och ohälsa. Man bör arbeta med insatser på så många områden som möjligt. Man bör undvika att jobba i tillfälliga strukturer och i stället satsa på att utveckla de ordinarie verksamheterna.

Myndigheten för skolutveckling har tillsammans med Statens folkhälsoinstitut pekat ut några huvudområden för det förebyggande arbetet i skolan bland annat insatser för föräldrar, samarbete och dialog mellan skola och föräldrar, socialt och emotionellt lärande, drogförebyggande arbete, samarbete mellan elevhälsan och den pedagogiska verksamheten. Insatser mot skolk och stöd av jämnåriga och unga vuxna är kompletterande områden.

Genom att skapa handlingsprogram mot mobbning och ha en trevlig miljö kan man skapa trygghet hos barnen och eleverna. I hälsosamtal kan skolsköterskor möta eleverna i lugn och ro.

Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete måste finnas på alla nivåer.

b. Arbete i professionella nätverk

De olika yrkesgruppernas nätverk ger möjlighet till professionellt stöd, och för att stödja och
utveckla lärandet inom det egna yrkesområdet. Systematik, övergripande regler och rutiner samt dokumentation krävs för att skapa strukturer i arbetet.

Inom stödenheten finns följande nätverk: nätverk för kuratorer och psykologer (KUPS), nätverk för NP-ansvariga, syv-nätverk, nätverk för specialpedagoger i förskoleverksamheten, nätverk för tal- och hörselpedagoger samt verksamhetsmöten för skolsköterskor.

Stödenhetschefen inbjuder alla specialpedagoger inom och utom stödenheten i kommunen till en träff varje termin.

c. Fronter

Stödenhetens personal använder sig av den virtuella lärmiljön Fronter för samarbete, dokumentation, intern information och kommunikation. De olika nätverken har egna ”rum”, som gör att man på ett enkelt sätt kan kommunicera med andra användare.

d. Ärendegång

Ärendegången ger en möjlighet till struktur i elevvårdsarbetet. De allra flesta svårigheterna löses inom arbetslaget. Ärendegången visar på hur man i verksamheten har möjlighet att söka stöd från olika kompetenser inom och utanför Stödenheten. Rektor/förskolechef och familjedaghemschef har alltid det övergripande elevvårdsansvaret för sin verksamhet.

Nivå – Pedagog/lärare

Det kontinuerliga arbetet med barnets och elevens utveckling som individ, i grupp och i sin klass sker i samråd med berörda lärare, pedagoger, eleven eller barnet och föräldrarna.

Kontaktperson, klassföreståndare och mentor har en central roll som spindel i nätverket. Väl fungerande och dokumenterade utvecklingssamtal är viktiga i arbetet.

Nivå – Arbetslaget

• Till arbetslaget förs ärendet vidare om önskvärt resultat inte uppnåtts
• Arbetslaget har gemensamt det pedagogiska ansvaret för barnen och eleverna
• Hur arbetslaget och formerna för mötena ser ut varierar från arbetsplats till arbetsplats
• I arbetslaget finns möjligheter att prioritera stödinsatser kring elever och grupper i svårigheter, att se svårigheter som ett gemensamt bekymmer att lösa och att lyfta svårigheter och använda kollegor som samtalspartners och inspirationskällor för att kunna gå vidare i vardagen
• Arbetslaget formulerar åtgärdsprogram kring elever i svårigheter

Nivå – Rektorsenheten

• Rektor har det yttersta elevvårdande ansvaret
• Till stöd har rektor ett elevhälsoteam, som skall arbeta hälsofrämjande, förebyggande och utredande
• Rektor utformar elevhälsoteamet och ger uppdrag till teamet efter enhetens behov
• Till denna grupp lyfts ärendet från arbetslaget
• Gruppen har regelbundna träffar

För att fatta beslut kallar rektor i grundskolan ibland till elevvårdskonferens.

En allsidig elevutredning skall göras på basnivån/rektorsenheten. Syftet med denna elevutredning är främst att ge fördjupad förståelse och kunskap om elevens behov. Utredningen skall i första hand tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan. Utredningen kan även ligga till grund för remiss till specialistnivåns verksamheter – när analysen visar att specialistnivåns insatser är nödvändiga för eleven.

En allsidig kartläggning/utredning skall ha gjorts innan specialistnivå kopplas in. Rektor ansvarar för att underlagen från professionerna analyseras och sammanställs till en gemensam bedömning samt en frågeställning som riktas till specialistnivån.

Då insatserna är fastställda, beslutade och igångsatta skall situationen för den enskilde eleven följas upp. Insatserna skall leda till en förbättrad skolsituation och därigenom en bättre livssituation.

Rektor ansvarar för att skolan har rutiner för uppföljning och utvärdering.

Nivå – Kommun (Skola)

När rektor tillsammans med elevhälsoteamet uttömt alla sina möjligheter i ett enskilt ärende kan rektor lyfta frågan till stödenhetschefen för att få ärendet ytterligare belyst av stödenhetens personal vid ett gemensamt möte, som stödenhetschefen kallar till.

Rektor eller familjedaghemschef kan också hos stödenhetschefen framföra behov av spetskompetensinsatser (till exempel kompetensutveckling) som finns tillgänglig på central nivå.

Nivå –Kommun (Västbus)

Rektor och familjedaghemschef kan lyfta ett ärende till kommunens Västbusgrupp, som sammanträder enligt särskilt kalendarium. Anmälan sker till koordinatorer för Västbusgruppen.

I fokus för Västbus´ arbete står barn och ungdomar som är i behov av tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Målsättningen är att barn/ungdomar med psykisk, psykiatrisk och social problematik inte skall komma i kläm mellan verksamheter.

e. Sekretess

Varje profession inom stödenheten har ansvar för att iaktta gällande sekretess samt känna till de möjligheter som finns att utbyta behövlig information inom ramen för elevhälsoarbetet.