Kungälvsmodell för betyg godkänt

För att lära alla barn läsa och skriva krävs kunskaper om deras förmåga, färdigheter och språkliga utveckling. Genom Kungälvsmodellen som bland annat kartlägger barnens kunskaper ska alla barn nå betyget godkänt i svenska när de går ut nian.

Alla barn i Kungälv skall nå minst målet godkänt i ämnet svenska efter avslutad grundskola. Skolchefen gav därför i augusti 2007 en projektgrupp i uppdrag att inventera hur skolorna arbetar med förberedande språkundervisning och matematik i förskolan och i förskoleklass. Projektgruppen skulle också göra en inventering av befintliga modeller och metoder för hur man kartlägger barns läs-, skriv- och mattekunskaper i de tidiga skolåren.
– Resultatet blev Kungälvsmodellen, säger språk-, läs- och skrivutvecklare Maud Nilzén. Alla pedagoger i förskolor och skolor i Kungälvs kommun skall observera, analysera och dokumentera barns språk-, läs- och skrivutveckling. Kungälvsmodellen finns också för ämnet matematik där Ingvor Kvist är kommunens matematikutvecklare

Nu startar en utbildning i Kungälvsmodellen för all personal inom förskolan som skall vara klar hösten 2010. Utbildningen sker i samarbete med specialpedagoger inom förskolan, talpedagoger, logoped, enheten för svenska som andra språk och kommunbiblioteket.
Till hösten erbjuds också de lärare som arbetar med den första läs- och skrivinlärningen en poängutbildning i samarbete med Högskolan i Väst.
– Kungälv ligger helt rätt i tiden med detta, säger Maud.

Kungälvsmodellen för ämnet svenska kan beskrivas i två delar: Barn och elevers språkutveckling från förskola till årskurs nio, samt uppföljning av barns och elevers språkfärdigheter i förskoleklass och skola.
Som analysverktyg i förskolan används TRAS – Tidig Registrering Av Språkutveckling – medan man i förskoleklass och grundskola använder sig av ”Språket lyfter” samt ”Språket på väg”.
Projektgruppen började med att inventera hur skolorna arbetar med förberedande språkundervisning i förskolan. De skulle också göra en kartläggning av läs- och skrivkunskaperna i de tidiga skolåren. Projektgruppen gjorde också en inventering av de befintliga modellerna för att lära barn läsa och skriva, samt analyserade styrkor och svagheter i dessa. Det finns nämligen många sätt att lära barn läsa och skriva.
– Skolverket pekar inte ut vilken metod som skall användas, säger Maud. Det är valfritt, bara barnen lär sig. Dessutom lär sig barn på olika sätt och man måste möta varje barn på barnets eget sätt. Läraren måste därför kunna många metoder.
Det finns nämligen inte en modell för att lära barn läsa och skriva. Regeringen har samlat 24 forskare och de enades om att lärarens kunskap och engagemang är den viktigaste faktorn för barns språk-, läs- och skrivutveckling. Den skickliga läraren utmärks av ingående kunskaper om barns språkliga utveckling, om läs- och skrivprocessen och av ett systematiskt och strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i elevernas förmåga.

Andra steget i projektarbetet var att identifiera förutsättningarna för att ta fram en gemensam modell för kommunens skolor.
– Det visade sig nämligen inte finnas någon röd tråd i Kungälv när det gällde hur vi lär barn läsa och skriva. Nästa steg blev därför att identifiera förutsättningarna för en gemensam modell när det gäller observation och analys.