Matavfallsinsamling

 Teckenspråk:


Successivt införs ett nytt sätt att hantera hushållssopor i hela kommunen. Det innebär att vi kommer att byta ut alla sopkärl för hushållssopor.

Du får välja om du vill sortera ut ditt matavfall eller inte. I vissa delar av kommunen har det nya sättet att hantera sopor redan införts.

Vill du få information om matavfallsinsamlingen och när det nya sättet införs där du bor kan du kontakta kundcenter. Ring oss på telefon 0303-23 80 00 eller skicka ett mejl till kommun@kungalv.se.


Matavfall – Gas-klart!

I Kungälvs kommun vill vi hjälpa till med att få en bättre miljö, minska avfallsmängden och förbättra arbetsmiljön för renhållningsarbetarna, det gör vi genom att under sommaren 2015 starta separat insamling av matavfall och ändra från säckhämtning till kärlhämtning av hushållsavfallet. I stället för att bränna upp ditt matavfall vill vi göra biogas och biogödsel av dina matrester.

 

Du är en del av kretsloppet

Varje år blir det ungefär 1,2 miljoner ton matavfall. Den största delen matavfall kommer från hushållen, nästan 82 kilo per person och år. En stor del av hushållens matavfall är oundvikligt avfall, till exempel kaffesump, skal och benrester, resten är onödigt matavfall. Det onödiga avfallet är ungefär 28 kilo per person och år.

Det är viktigt att se till att det blir så lite matavfall som möjligt och att det avfall som ändå blir tas tillvara på bästa sätt. Rötat matavfall blir näringsrik biogödsel till jordbruken och biogas till drivmedel som är bättre för miljön och hälsan.

Under 2015-2017 får alla hushåll i kommunen erbjudande om att sortera ut sitt matavfall i ett separat kärl. Dessutom byter vi ut alla säckställ till nya sopkärl enligt Arbetsmiljöverkets krav på minskad manuell avfallshantering. Det betyder att alla enskilda hushåll får ett nytt sopkärl för restavfall. De nya kärlen är av plast och har hjul.

Tidplan för matavfallsinsamlingen

Insamling av matavfall i kommunen införs områdesvis och i 4 etapper. Vi räknar med att ha matavfallsinsamling i hela kommunen hösten 2017. Tidplan för matavfallsinsamlingen och karta med områdesindelning.

 

Nya sopkärl

Information om de nya sopkärlen och storleken på den nya kärlen hittar du här.

 

Abonnemang

Fastighetsägare kan välja bland tre olika abonnemang. Inget val är också ett val. Gör du inget aktivt val, får du automatiskt det dyraste abonnemanget: Abonnemang 3, osorterat avfall.

Abonnemang 1: Matavfall till biogas och biogödsel

Du som bor i villa, radhus eller fritidshus får två kärl vid din fastighet. Du sorterar ut allt ditt matavfall i bruna papperspåsar som du sedan slänger i ditt bruna ventilerade sopkärl.

Ditt restavfall lägger du i ditt gröna sopkärl. I abonnemanget ingår bruna papperspåsar, en påshållare och ett brunt sopkärl för matavfall.

Exempel:
Villa med sortering av matavfall, varannan veckas hämtning året runt. Mängd restavfall per år, enligt riksgenomsnittet, 239 kilo per hushåll och år.

Fast avgift: 1100 kronor.
Hämtningsavgift: 673 kronor.
Viktavgift: 359 kronor (1,50 kronor per kilo).
Årskostnad: 2132 kronor.

Abonnemang 2: Hemkompostering

Du som bor i villa, radhus eller fritidshus sorterar ut allt ditt matavfall och lägger det i en skadedjurssäker varmkompost, ditt restavfall lägger du i ditt gröna sopkärl. Du betalar för kompostens inköp, skötsel och utrustning.

Du behöver anmäla om att få hemkompostera. Fyll i och skicka in anmälan om kompostering i samband med att du skickar in din valblankett. Kontakta kundcenter, telefon 0303-23 80 00, om du vill få en blankett hemskickad.

Blankett för anmälan om kompostering (pdf, nytt fönster)

Exempel:
Villa med hemkompostering, varannan veckas hämtning året runt. Mängd restavfall per år, enligt riksgenomsnittet, 239 kilo per hushåll och år.

Fast avgift: 1100 kronor.
Hämtningsavgift: 673 kronor.
Viktavgift: 359 kronor (1,50 kronor per kilo).
Årskostnad: 2132 kronor.

Abonnemang 3: Osorterat avfall

Möjligheten finns fortfarande för dig som bor i villa, radhus eller fritidshus att slänga ditt matavfall tillsammans med dina övriga hushållssopor i ett kärl.

Exempel:
Villa med osorterat avfall, varannan veckas hämtning året runt. Mängd restavfall per år, enligt riksgenomsnittet, 239 kilo per hushåll och år.

Fast avgift: 1100 kronor.
Hämtningsavgift: 1361 kronor.
Viktavgift: 359 kronor (1,50 kronor per kilo).
Årskostnad: 2820 kronor

 

Övergångstaxa

Du som inte fått erbjudande om separat insamling av matavfall får betala en övergångstaxa.

Övergångstaxan är volymbaserad och gäller tills du fått erbjudande om matavfallsinsamling och du har valt abonnemang. Övergångstaxan är jämförbar med det billigaste abonnemanget, abonnemang 1 Matavfall till biogas och biogödsel.

Exempel:
Villa med 160 liters säck eller 190 liters kärl, före erbjudande om matavfallsinsamling.

Fast avgift: 1100 kronor.
Hämtningsavgift: 1031 kronor.
Årskostnad: 2131 kronor

 

Välj ditt abonnemang

Privatperson

Här kan du göra ditt val av abonnemang. Det är bara du som fått en informationsbroschyr och valblankett hem i brevlådan som kan göra ett aktivt val. Du kan göra ditt val av abonnemang via internet, post eller telefon. 

 

Flerbostadshus eller samfällighet

För dig som bor i flerbostadshus eller samfällighet är det fastighetsägaren eller styrelsen som väljer abonnemang. Information om matavfallsinsamlingen för flerbostadshus och samfälligheter.

 

Sortera ditt matavfall

Möjligheten att göra biogas och biogödsel av matavfallet börjar redan hemma i ditt kök. Det är därför viktigt att bara matavfall hamnar i papperspåsen. 

Lista över vad du kan slänga i papperspåsen och vad som inte kan slängas. Tips på hur du hanterar matavfallet innan och efter du lagt det i papperspåsen.

 

Avfallstaxa 2017

I och med att sortering av matavfall införs succesivt i kommunens olika delar införs en ny taxa från och med den 1 oktober 2016 - en så kallad övergångstaxa. Du betalar övergångstaxan tills du får erbjudande om separat matavfallinsamling och har valt den abonnemangsform som passar dig bäst.

Här kan du läsa mer om den nya avfallstaxan.

 

Frågor och svar om matavfall

Svar på frågor om bland annat biogödsel och biogas, abonnemang och taxor, kända problem och lösningar, sopkärl och papperspåsar.

Frågor och svar om matavfall

 

Tips på hur du tar hand om dina rester och minskar matsvinnet.

Cirka 28 kilo fullt ätbar mat per person slängs och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken varje år. Mycket av maten slängs för att den inte äts upp i tid – vi köper för mycket, glömmer maten som står längst in i kylskåpet och kastar mat som blir över i stället för att äta upp resterna.

  • Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3000-6 000 kronor per år genom att ta tillvara på resterna och lukta och smaka på maten innan den slängs.

    Dina matvanor eller ovanor påverkar inte bara din ekonomi utan också miljön, den svenska livsmedelsproduktionen står för cirka 50 procent av den totala övergödningen och 20-25 procent av den totala klimatpåverkan i Sverige. Livsmedelsproduktionen är vattenkrävande och bidrar till spridning av gifter, bland annat bekämpningsmedel.

 

Tips och trix för att minska matsvinnet 

 

Planera väl

  • Skriv en inköpslista utifrån vad du redan har hemma.
  • Äta snart? Köp mat med kort datum!
  • Ska du äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst-före-dag, ofta till ett billigare pris.
  • Frys in mat som börjar bli gammal, om du inte ska äta den direkt.
  • Ha koll på din kyl, planera för att äta upp maten i tid eller frys in den.
  • När du lagar mat – tänk efter hur mycket du ska äta just då och om du vill ha rester till ett senare tillfälle och anpassa mängden utifrån det.
  • Gör storkok och frys in, gärna i portionsförpackningar.
  • Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal.
  • Omelett lätt som en plätt– det mesta passar i en omelett, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött och skrumpna grönsaker.
  • Frys in mat, märk maten med datum och innehåll innan du fryser in den.

 

Du kan bland annat frysa in:

  • Rivna ostkanter, använd till gratäng, paj eller pizza.
  • Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.
  • Frukt, använd till smoothie.
  • Grädde, mjölk, smörgåspålägg.
  • Matrester.

 

Förvara maten rätt

Förvara maten kallt så håller den längre. Temperaturen i kylskåpet bör vara 4-6 grader och i frysen bör det vara -18 grader.

 

Lukta och smaka

  • Bäst-före-dag handlar om ett livsmedels kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det går ofta att äta livsmedlet flera dagar efter det passerat bäst-före-dag om du förvarat det rätt, det gäller inte känsliga livsmedel som till exempel vakuumförpackad lax.
  • Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara olämpligt att äta när datumet passerat. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå fågel och rå fisk.

 

Tips på hur du kan minska klimatpåverkan från maten

  • Gör varannan lunch och middag vegetarisk.
  • Släng inte mat.
  • Ät ekologiskt.
  • Ät efter säsong och ät grövre grönsaker. Undvik sallad, tomat och gurka på vintern och välj istället vitkål, morötter och palsternacka.

 

För dig som vill veta mer

Engelsktalande film om matsvinn (exter länk)
Information om hur du kan minska matsvinnet (extern länk)
10 smarta tips på hur du minskar matsvinnet (Texten är på engelska. extern länk)
Naturvårdsverket (extern länk)
Livsmedelsverket (extern länk)

 

  Sidan uppdaterades: