Kompostering

Du behöver skicka in en anmälan om att få kompostera hushållsavfall med varmkompost. Läs tipsen om hur du bäst sköter din kompost.

Du behöver anmäla om att få kompostera hushållsavfall med varmkompost. För att din anmälan ska godkännas krävs följande: 

Kompostbehållaren ska vara

  • Skadedjurssäker, så att möss och fåglar inte kommer åt innehållet Glipor och hål får inte vara större än 5 millimeter. Väggarna i kompostbehållaren ska vara täta och gnagsäkra samt ha en platta eller ett finmaskigt nät i botten. Behållaren ska vara ventilerad men ha ett tätslutande lock.
  • Ventilerad, så att komposten inte börjar lukta illa. Förse eventuella ventilationshål på sidor eller i botten med finmaskigt nät.
  • Isolerad, så sker nedbrytningen snabbare.
  • Tillräcklig dimensionerad. Det betyder att det ska finnas utrymme för den mängd köksavfall och strö som ska tillföras under hela året, även om komposten fryser. En isolerad kompost bör ha en volym på 250-400 liter.
  • Komposteringen ska skötas på ett sådant sätt att olägenhet för omgivningen inte uppstår.

 

Anmäl om kompostering

Fyll i och skicka in anmälan om kompost, bifoga kvitto på inköpet av komposten eller foto på din byggda kompost.

Anmälan om kompostering av hushållsavfall (pdf, nytt fönster)

 

Anmäl om gemensam kompost

Du kan ha en gemensam kompost tillsammans med din granne/dina grannar. Fyll i och skicka in anmälan, bifoga kvitto på inköpet av komposten eller foto på din byggda kompost:

Anmälan om gemensam kompost (pdf, nytt fönster)

 

Vilket hushållsavfall kan komposteras?

  • Skal och rester från frukter, rotfrukter och grönsaker.
  • Bröd.
  • Kaffe- och tesump (filterpapper och tepåsar kan läggas med i komposten).
  • Fisk, kyckling och kött (inte större köttben).
  • Äggskal (tar lång tid).
  • Ogräs (vissnat, som inte gått i frö).
  • Gräsklipp (färskt och blandat med andra material, inte för mycket åt gången).
  • Snittblommor, krukväxter och blomjord (dela eventuella jordklumpar).
  • Hushållspapper i små mängder (förutsatt att de inte sugit upp skadliga ämnen).
  • Tidningspapper eller papperspåse som använts i botten på komposthinken.
  • Träflis och sågspån (inte rötskyddsbehandlat trä) i liten mängd.

 

Vilket hushållsavfall kan inte komposteras?

  • Plast, glas och metall.
  • Batterier, mediciner, målarfärg och annat miljöfarligt avfall.
  • Papper som är överdraget med vax, plast med mera.
  • Papper i stor mängd.
  • Cigarettfimpar (innehåller tungmetaller).
  • Dammsugarpåsar och städdamm.
  • Blöjor.
  • Aska och kalk (komposten blir för alkalisk och mikrobernas verksamhet förhindras).
  • Större benrester.

 

Se till att komposten fungerar så bra som möjligt

För att din kompost ska fungera och hålla igång nedbrytningen krävs det en lagom balans mellan näring, syre, fukt och värme.

Näring

Pröva dig fram när det gäller balansen mellan kol och kväve eftersom matavfallet varierar efter årstider och kostvanor. Det är lagom med 1 del strö till 2 delar matavfall. Fyll på strö varje gång du lägger i matavfall, täck sedan avfallet med strö. Finfördela gärna matresterna, då bryts de ner snabbare.

Se till att komposten är täckt för att slippa dålig lukt och flugor.

Vilket strö ska jag använda?

  • Använd gärna bark, barr och torra löv, flis av kvistar och grenar, kutterspån, halm eller torvmull. Det är bra att varva med olika strötyper.
  • Om du använder spån ska du vara noga med att det inte innehåller färgbehandlat och tryckimpregnerat virke.
  • För grovt sågspån är inte bra, det tar för lång tid.
  • Du kan använda fint sågspån men du behöver då blanda om och syresätta komposten ofta så att den inte blir för kompakt.
  • Hushållspapper och äggkartonger innehåller mycket kol kan gärna varvas med matavfallet. 

Syre

Om komposten inte får tillräckligt med syre kan det börja lukta illa.

  • Se till att det är bra ventilation, särskilt i botten. Till exempel kan du lägga ett cirka 10 centimeter lager med ris i botten.
  • En stående kompost (det vill säga inte roterande) behöver blandas om med jämna mellanrum. Blanda om ungefär halva komposten och låt det i botten vara.
  • Tillsätt mask till komposten, då behöver du inte röra om hela tiden för maskarna sköter omrörningen och de trivs bäst med att vara ifred.
  • Sätt ett perforerat rör i mitten av komposten.

Fukt

Komposten ska vara lika fuktig som en urkramad tvättsvamp. Om du driver processen för hårt kan den bli för blöt, då behöver du lägga i till exempel spån eller torv och sedan blanda om.

Om komposten blir för torr finns det risk att processen stannar av. Töm i ljummet vatten, men gör det försiktigt och bara lite i taget.

Värme

Hur varmt ska det vara i komposten?

  • Du får snabbast nedbrytning när det är 35-55° C i komposten.
  • För att bakterier, smådjur och maskar ska vara aktiva behöver det vara mer än 10-12 ° C, därför är det viktigt att komposten är isolerad.

 

Vad händer med komposten på vintern?

Om du hela tiden varvar matavfall med kolhaltigt strö stannar den inte av på vintern. Strömaterialet isolerar nämligen bra och om nytt ”bränsle” tillförs hela tiden fortsätter processen och temperaturen hållas uppe.

 

Kontrollera temperaturen

  • Mät med en termometer.
  • Mät med ett träskaft. Stick ner träskaftet i mitten av komposten, låt det stå ett tag och känn sedan på skaftet, är det varmt så är allt som det ska. Om skaftet känns kallt behöver du varva avfallet med extra stickigt och luftigt strö. Det hjälper syret att komma in överallt och när det sen blir varmt startar nedbrytningen igen.

 

Påfyllning och tömning

Det är bäst att använda en kompost som har två fack, ett för påfyllning och ett för mognad.

  • Börja att fylla på i fack 1, när det är fullt får det stå och mogna och du fyller istället på i fack 2.
  • När sedan fack 2 också är fullt tömmer du fack 1 och lägger det i en hög på marken. Lägg gärna en presenning eller liknande över.
  • Testa efter hand om det är färdigt. Ett bra sätt är att blanda om och sen mäta temperaturen. När den har sjunkit har mikroorganismernas aktivitet avtagit. Eller så några krassefrön i lite kompostjord, om de gror och ser friska och gröna ut är komposten klar att användas.

 

Använd kompostjord till krukväxterna

Kompostmaterialet är koncentrerad näring och behöver spädas innan det används som till exempel krukväxtjord. Blanda cirka 1/3 sand, 1/3 jord och 1/3 kompost.

 

Använd kompostjord till trädgården

I trädgården går det bra att sprida komposten outspädd för där blandas den med jorden. Sprid ett minst 5 cm tjockt lager kompost för jordförbättring och 1-2 cm för toppdressing av gräsmattor.

  Sidan uppdaterades: