Sorteringsguide för matavfall

Sorteringslista över vad du kan slänga och vad du inte kan slänga i matavfallspåsen samt andra tips om hantering av matavfall.

Sortera ditt matavfall

Möjligheten att göra biogas och biogödsel av matavfallet börjar redan hemma i ditt kök. Det är därför viktigt att bara matavfall hamnar i papperspåsen. 

 

Det här kan du slänga i papperspåsen

  • Matrester (tillagade och råa)
  • Skal från frukt, grönsaker, ägg och skaldjur
  • Mindre ben och rester från kött, fågel och fisk
  • Pasta ris och potatis
  • Ost och pålägg
  • Bröd, kex, kakor och godis
  • Kaffesump och kaffefilter, teblad och tepåsar
  • Hushållspapper med matrester

 

Det här ska du inte slänga i papperspåsen

  • Tuggummi
  • Aska och grillkol
  • Tobak, fimpar och snus
  • Jord, lera och sand
  • Krukväxter och trädgårdsavfall
  • Hundbajs, kattsand och kutterspån
  • Dammsugspåsar
  • Blöjor, tvättservetter och intimskydd
  • Mediciner och kemikalier
  • Glasföremål och metallföremål
  • Hårda och mjuka plastförpackningar
  • Pappersförpackningar
  • Förpackningar av papper, plast, glas och metall lämnas på kretsloppsstation.
  • Grovavfall, farligt avfall och elektronik lämnas på återvinningscentral.
  • Gamla mediciner lämnas till apotek.

Ring kundcenter om du känner dig osäker på var du kan slänga i papperspåsen, telefon 0303-23 80 00.

 

Påshållaren är viktig

När påsen förvaras i påshållaren står den så luftigt som möjligt, då undviker du dålig lukt och genomfuktning. Lägg aldrig papperspåsen i en plastpåse när du lägger den i det bruna kärlet, det förstör möjligheten att göra biogas och biogödsel av matavfallet.

 

Ta hand om ditt matavfall

  • Vik ut den bruna papperspåsen och platta till botten.
  • Sätt påsen i påshållaren. Påshållaren kan du till exempel ha under diskbänken.
  • Det är viktigt att använda påshållaren eftersom luften lättare cirkulera runt påsen så att den håller sig torrare.

Låt blött matavfall rinna av i vasken innan du lägger det i papperspåsen.
Använd gärna den medföljande slaskskrapan!

Lägg lite hushållspapper eller äggkartong i botten av påsen för att suga
upp överflödig vätska om matavfallet är mycket blött.

 

Fyll inte högre upp än till den streckade linjen på insidan av påsen eller
byt ut påsen efter två till tre dagar, även om den inte är full.

Stäng påsen ordentligt genom att rulla ihop överdelen så att matavfallet inte ramlar ur. Lägg sedan påsen i behållaren för matavfall.

Lägg inte matavfall löst i det bruna kärlet, det medför större risk för dålig lukt och flugor.

 

Papperspåsar

När du behöver fler påsar kan du:

  • klämma fast en tom påse på ditt matavfallskärl för att informera renhållningsarbetarna att du behöver fler påsar.
  • beställa fler hos kundcenter, telefon 0303-23 80 00.
  • hämta fler på återvinningscentralerna i Munkegärde, Kode, Diseröd, Ytterby och Kärna.

Bor du i hyreshus, bostadsrätt eller samfällighet ska du kontakta din fastighetsskötare eller styrelse om du behöver nya påsar.

 

Gas-tronomi tips!

Räk- och kräftskal

Räkskal och kräftskal luktar snabbt illa när det är varmt ute.

  • Skölj räkskal och kräftskal i iskallt vatten, låt det rinna av och vira sedan in det i tidningspapper eller oblekt hushållspapper innan du lägger det i papperspåsen.
  • Lägg skaldjursrester i frysen om det dröjer flera dagar till nästa sophämtning.
  • Ställ gärna det bruna kärlet i skuggan tills det ska hämtas.

Råa kötträtter och fiskrätter

För att minska risken för fluglarver kan du hälla det varma vattnet från till exempel potatiskoket eller pastakoket över råa köttrester eller fiskrester innan du lägger det i papperspåsen.

 

Ta hand om ditt kärl

Om du har möjlighet, ställ kärlet på en skuggig plats. Rengör kärlet, gärna med lite ättika runt kanterna och på botten. Strö lite vanligt trädgårdskalk runt kanterna och i botten av kärlet.

 

Det är skillnad på biogas och kompost

Det är skillnad på att sortera för biogas och att sortera för kompost. Att något är biologiskt nedbrytbart betyder inte alltid att det går att göra biogas av det. Därför får du inte lägga exempelvis blomjord, trä eller trädgårdsavfall i det bruna kärlet.

 

Stickprov

När du har börjat med matavfallsinsamling kommer renhållningsarbetarna ibland att kontrollera ditt matavfallskärl för att se att du sorterat rätt. Är det annat än matavfall i ditt matavfallskärl töms och behandlas det som restavfall. De lämnar då en lapp i din brevlåda eller sätter en lapp på ditt kärl där det står att det kontrollerat kärlet och information till dig om hur du ska sortera. Om vi upptäcker att det är felsorterat vid upprepade tillfällen kan du få betala felsorteringsavgift. Om du fortsätter att sortera fel kan ditt abonnemang ändras till osorterat avfall.

Finns det för många främmande föremål i det bruna kärlet kan vi tvingas skicka hela lass med matavfall till förbränning, vilket är sämre för miljön. Ett fåtal hushåll som sorterar fel kan alltså sabotera miljöinsatsen för många hushåll som sorterar rätt.

 

Plockanalyser

För att få reda på hur sorteringen fungerar i ett område och för att upptäcka om kunderna behöver mer information om sortering gör vi plockanalyser av hushållens avfall med jämna mellanrum. En plockanalys betyder att vi undersöker en större mängd avfall för att se hur bra hushållen sorterar sitt avfall. Vi blandar flera olika kunders avfall och sorterar upp det i olika beståndsdelar.

 

Vad tar avfallet vägen?

Matavfallet körs till en förbehandlingsanläggning i Marieholm, Göteborg. I rötningsprocessen omvandlas matavfallet till så kallad "slurry" som sedan bland annat skickas till Falkenberg, Helsingborg och Laholm för att bli biogas och biogödsel.

 

Vad betyder rötning?

Rötning betyder att organiskt material bryts ner under syrefria (anaeroba) förhållanden. Slutprodukten är biogas och biogödsel/rötrest. I rötningsprocessen deltar en mängd olika mikroorganismer som bryter ner det organiska materialet till metan och koldioxid. Biogas består till största delen av metan, som är mycket energirik och har många användningsområden.

Det organiska materialet i rötningsprocessen bryts dock sällan ner fullständigt utan det bildas en slutprodukt, den så kallade rötresten/biogödsel. Biogödsel består av vatten och organiskt material men även mikroorganismer och diverse näringsämnen och kan med fördel återföras till jordbruket.

Läs mer i broschyren Sorteringsguide för matavfall

  Sidan uppdaterades: