Störande fåglar och skadedjur

Det är fastighetsägaren som i första hand är ansvarig för att lösa problem med skadedjur nära bostäder. För att få hjälp kan du till exempel kontakta ett saneringsföretag eller ett skadedjursbekämpningsföretag. Här finns information om vad du kan göra för att förebygga problem med störande fåglar och skadedjur.

Fåglar

Det har blivit fler kråkfåglar och måsfåglar i en del tätorter på grund av förändring i landskapet, ökad tillgång till föda, med mera. Eftersom födan oftast finns kvar hjälper en avskjutning av fåglar bara tillfälligt, antalet fåglar är ofta lika många redan efter ett par år efter avskjutningen.

Avskjutning inom tätorter är en kontroversiell åtgärd och betyder en viss risk. Det är bättre att försvåra för fåglarna att häcka. Fåglar som blir störda när de försöker bygga bo och föda upp ungar söker sig självmant bort till en annan plats.

 

Vad kan fastighetsägare göra för att förebygga problemen?

Det är fastighetsägaren som i första hand är ansvarig för att lösa problem med skadedjur nära bostäder. För att få hjälp kan du till exempel kontakta ett saneringsföretag eller ett skadedjursbekämpningsföretag för rengöring/bortplockning av bon med mera.

 

Fastighetsägare/skadedjursbekämpare kan till exempel:

  • sätta ut fällor
  • ta bort fågelbon från tak och hängrännor
  • punktera fågelägg (endast vid skyddsjakt enligt 26 § JF)
  • lägga konstgjorda ägg i fågelbon
  • sätta upp nät som förhindrar fåglar på vissa platser
  • sätta upp piggar för att förhindra fåglar att sitta
  • sätta vajrar på takutsprång, hängrännor med mera
  • sätta upp roterande, störande skyltar (vindpåverkan med störande reflexer/färger och ljud som effekt)
  • lägga ut klibbande massa på speciella platser
  • sköta komposter och soptunnor så att de inte drar till sig fåglar eller andra skadedjur
  • undvika matning av småfåglar så att måsar och andra skadedjur inte lockas dit

Om ovanstående inte hjälper kan fastighetsägare mot avgift få hjälp med avskjutning från den av polisen godkända skytten. 

Broschyr - Störande fåglar i stadsmiljö (pdf, nytt fönster)

 

Råttor och ohyra

Kontakta företag som har hand om skadedjursbekämpning om du har råttor i huset eller i din trädgård. Du kan då beställa råttsanering och samtidigt få hjälp med att förebygga råttproblem i framtiden. Dessa företag kan också bekämpa skadeinsekter, till exempel mal, pälsängrar eller hästmyror.

Om du bor i hyreshus och upptäcker ohyra eller råttor i eller runt din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren som har ansvar för att en sanering blir utförd. Fastighetsägaren kan då kontakta ett skadedjursbolag som hjälper till med saneringen.

Om du inte får hjälp kan du kontakta miljöenheten via kommunens kundcenter, telefon 0303-23 80 00.

 

Grävlingar

Grävlingen finns i så gott som hela Sverige, utom på Gotland och i fjällvärlden norr om södra Lappland. Grävlingen finns i lövskogar och blandskogar, snårlandskap, trädgårdar och parker. Den är skygg och attackerar inte människor, men den kan bita ifrån om den blir överraskad eller känner sig trängd.

Grävlingen som är en allätare är mest aktiv i skymning och gryning. Den fångar insekter, grodor, smågnagare, as, ägg, rötter, lökar, frukt och bär.

Vanligtvis är grävlingen en enstöring men den kan gräva omfattande gryt, som bebos av hela familjer. Ett grävlingsgryt kan ha många ingångar och gångsystemet kan vara upp till 10 meter långt i flera våningar. Gryten byggs ständigt ut.

Du bör se upp om grävlingen börjar boa in sig under en husgrund på tomten. Ingången bör sättas igen och husgrunden tätas, när grävlingen inte är inne.

För att bli av med grävlingen kan du bland annat försöka med:

  • Markera revir och sprid doft av människa
  • För oljud


Skyddsjakt

Om det inte hjälper kan skyddsjakt tillämpas. Den allmänna jakttiden på grävling är från 1 augusti till 15 februari, men skyddsjakt kan tillåtas hela året på vissa villkor. Det gäller då skyddsjakt på öar samt på gård eller i trädgård.

Vanligen fångas grävlingen i fälla vid skyddsjakt. Grävlingen bör avlivas på plats efter fångsten. Djuret får inte flyttas till annan plats, utom kortare sträckor för att avlivas. (Se 41 och 12 a §§ Jaktförordningen samt 29§ punkt 3, NFS 2002:18).

Tänk alltid på risken att om du fångar en hona och inte får tag på alla ungar kan ungarna bli kvar under huset.
Avlivandet och infångandet ska ske på ett kompetent och riktigt sätt av person som är utbildad, har licens och uppfyller eventuella krav i djurskyddslagstiftningen och annan tillämplig lagstiftning.

Om villkoren för skyddsjakt är uppfyllda får också jakträttshavare (eller jägare på uppdrag av denne) skjuta grävling. Om en grävling bosatt sig under en husgrund kan fastighetsägaren mot avgift få hjälp med avskjutning från en av polisen godkänd skytt.

 

Spanska skogssniglar, mördarsniglar

Om du tror att du har fått spanska skogssniglar (så kallade mördarsniglar) i trädgården kan Göteborgs Naturhistoriska Museum (extern länk), telefon 031-775 24 00, hjälpa till att identifiera dem och ge råd om hur du kan bli av med dem.

Vad säger miljöbalken?

Bostäder och lokaler för allmänna ändamål skall brukas på ett sådant sätt att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer och hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Ägare eller nyttjanderättshavare till berörd egendom skall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa.
Enligt 9 kap 9 § miljöbalken 1998:808.

  Sidan uppdaterades: