Hoppa till sidans innehåll

Navigering

Du är här: Kungälvs kommun > Sevärdheter > Kastellegården

Kastellegården

kartbild

Natur

Kastellegården ligger vid Nordre älv strax väster om Kungälv och området nås bäst via Kastellegårdsgatan längs älven. Merparten av Kastellegårdens marker ingår idag i naturreservatet för Göta och Nordre älvs dalgång.

”Kungsgården” omges av ett mäktigt odlings- och kulturlandskap, som i norr övergår i omväxlande barr- och lövskogsbestånd, hällmarker och våtmarker och i söder avgränsas markerna av älvstranden med vass, alträd och videbuskage. Mitt för Klosterkullen i Nordre älv ligger Munkholmen, som präglas av kuperade berghällar och frodiga betesmarker. Strax öster om Klosterkullen kan man följa en vandringsstig upp till Valbergsdammen, ett populärt utflyktsmål och en fågelrik liten sjö mitt i skogen.

Längs vägen från Komarken västerut till Klosterkullen och Kungsgården kan man på våren och försommaren höra näktergalen samt rör- och sävsångare från vassarna, al- och videsnåren vid älven. Vid Klosterkullen finns ännu spår av stengrunder och på våren och försommaren ljuder olika sångare som svarthätta, lövsångare och trädgårdssångare från de högresta lövträden.

Från Ragnhildsholmen mittöver älven kan man få höra näktergalens och rosenfinkens flöjtande toner på senvåren och försommaren. I älven utan för kungsgården ligger ofta smärre flockar av rastande och övervintrande sjöfåglar, t.ex. sångsvan, salskrake, storskrake och knipa.

Vid den näckrosklädda Valbergsdammen kan man spana efter smådopping, rörhöna och knipa ibland kan man få se en brun kärrhök jaga över vassarna längs stranden.

Kultur

Kastellegården ligger i Ytterby socken i Bohuslän strax sydväst om Kungälv.
I forna tider låg här den norska staden Kungahälla som omtalas i Konungasagorna från Olaf Tryggvassons tid. Under 1100-talet var Kungahälla en betydande stad men under 1300-talet förlorade staden i betydelse.
Kastellegården har fått sitt namn efter den kastell/kastal(liten borg) som den norske kungen Sigurd Jorsalafare anlade på platsen till skydd för den närliggande staden Kungahälla.

1612 brände svenskarna Kungahälla och Kristian IV beordrade att staden skulle flyttas till området nedanför Bohus fästning och kom att kallas Ny-Kungälv. Det nedbrända stadsområdet blev istället jordbruksmark som lydde under Bohus fästning.

1658 blev Kastellegården en kungsgård när Karl XI gav den i förläning till Harald Stake som då var guvernör över Bohuslän. 1693 indelas gården som översteboställe vid Bohusläns regemente och var det fram till 1821. Efter detta har Kastellegården varit en arrendegård i statlig ägo.

Byggnaderna på gården är relativt sent tillkomna. Flygelbyggnaderna är troligen från sent 1700-tal och huvudbyggnaden är en tidstypisk villa från 1862. Vid stranden av Nordre älv finns en liten hamn med ett spannmålsmagasin. Här lagrades förr spannmål från hela Inlands härad i väntan på utskeppning.

Kastellegården blev statligt byggnadsminne år 1935.
För 50 år sedan var det omkring 40 personer som arbetade på gården men idag är det bara arrendatorn själv som arbetar här med hjälp av några timanställda personer vid högsäsong. Numera är gården kreaturslös och man har specialiserat sig på att producera spannmål som rensas, packas och blir till utsäde.
Kastellegården drivs av en arrendator med inriktning på spannmåls- och fröodling, här blandas även utsäde som säljs under eget namn.

 
Publicerat av Jan Rancken. Utskriftsversion

Aktuellt och relaterat