Åtta myter och fakta om kommunal politik

Tror du att byråkratin är större i den kommunala sektorn än i näringslivet? Tror du att kommunpolitiker tjänar jättemycket pengar? Och tycker du att dina skattepengar går till fel saker. Sveriges kommuner och landsting har listat åtta myter som avlivas med fakta:

Myt 1. Den kommunala byråkratin är alldeles för omfattande. Om man sparar in på administrationen skulle mer kunna satsas på verksamheten?

Fakta: Det är svårt att mäta administration, inte minst därför att vi har olika definitioner av vad det innebär. Gör man ett försök visar det sig dock att cirka 12,5 procent av dem som är anställda i kommuner och landsting arbetar med administration.
I staten är motsvarande siffra 15 procent. I den privata sektorn är det, enligt yrkesstatistiken, mellan 15 och 20 procent av de anställda som arbetar med administrativa uppgifter.

Myt 2: Skattepengarna går inte till det de skall?

Fakta: Under 2006 fördelade sig kostnaderna för den kommunala verksamheten i genomsnitt per invånare på följande sätt (avrundade siffror):
Utbildning: 13 000 kr
Äldre- och handikappomsorg: 12 000 kr
Förskola och barnomsorg: 5 000 kr
Individ- och familjeomsorg: 3 000 kr
Infrastruktursatsningar: 2 500 kr
Fritid: 1 000 kr
Kultur: 1 000 kr
Politiken (arvoden etc.): 500 kr
Av landstingsskatten går 91 procent till hälso- och sjukvård, 19 000 kronor per invånare.
De resterande nio procenten går bland annat till regional utveckling, trafik och kultur.

Myt 3: Politiker skor sig. De vill bara tjäna pengar och utnyttja sina förmåner?

Fakta: Det finns närmare 44 000 förtroendevalda i kommuner och landsting. De allra flesta av dem (97 procent) är fritidspolitiker som har andra jobb vid sidan av sina politiska uppdrag och alltså arbetar med politiken på sin fritid. De får bara betalt för sitt deltagande i nämnd- och fullmäktigemöten.
De övriga tre procenten, 1 404 personer, är hel- eller deltidsanställda politiker. Genomsnittslönen för de ledande politikerna, styrelseordförandena, är 46 000 kronor i månaden.
Det kan jämföras med den lägst betalda generaldirektören för Radio- och TV-verket som tjänar 58 100 kronor i månaden. Högst betald är Vägverkets chef som tjänar 129 000 kronor.
Lönenivån för landshövdingarna ligger på antingen 73 800 eller 78 800 kronor i månaden, beroende på länets storlek. Genomsnittslönen för en vd i privat sektor ligger på 63 200 kronor i månaden.
Det finns ingen statistik över hur många timmar en heltidspolitiker arbetar, men att vara heltidspolitiker innebär att leva med sitt uppdrag dygnet runt. Många gånger har dessa politiker budgetansvar för miljontals – ibland miljarder – kronor.
I en kommun som Kungälv med drygt 40 000 invånare ansvarar politikerna för fler än 3 000 anställda och verksamhetskostnader på cirka 1 700 miljoner kronor.
Politikernas löner och förmåner är offentliga. Enligt offentlighetsprincipen är kommuner och landsting skyldiga att redovisa dessa uppgifter om de efterfrågas.

Myt 4: Alla kommunpolitiker är medelålders män.

Fakta: Det finns politiker i alla åldrar - Sveriges yngsta fullmäktigeledamot tog studenten så sent som 2007. Över 37 procent av landets kommunfullmäktigeledamöter är under 50 år, 42 procent är kvinnor.

Myt 5: Demokratin är i kris.

Fakta: Det svenska valdeltagandet är internationellt sett högt. I valet 2006 ökade det dessutom i samtliga val och var 80,4 procent i riksdagsvalet, 78,3 procent i kommunvalet och 77,7 i landstingsvalet.
Att allt fler röstar på olika partier i riks- och lokalvalen (27 procent) tyder också på att man är särskilt engagerad i vad som händer på lokal nivå.

Myt 6: Politiker lyssnar aldrig på vanligt folk.

Fakta: Mer än hälften av alla Sveriges kommuner, därav Kungälv och nästan alla landsting arbetar aktivt för att utveckla och förbättra dialogen med medborgarna. Mer än tre fjärdedelar av kommunerna har inrättat klagomålshantering för att ta del av medborgarnas synpunkter. Två tredjedelar av kommunerna och hälften av landstingen har dessutom infört medborgarförslag där enskilda personer kan lämna förslag till fullmäktige.

Myt 7: Det händer ju ingenting –allt tar för lång tid..

Fakta: Den demokratiska processen handlar om att ta hänsyn till olika viljor och väga olika intressen mot varandra. Det tar tid. Särskilt som man ibland måste ge utrymme för eventuella överklaganden.
Kommun- och landstingspolitikers uppdrag är att ta hänsyn till medborgarnas vilja och önskemål (som oftast skiljer sig åt). De ska samtidigt få en budget att gå ihop och ta ansvar för kommunen/landstingens framtida utveckling och möjligheter.

Myt 8: Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig.

Fakta: Den lokala och regionala politiken rör oss alla och påverkar vår vardag. Det handlar om dagis och skola, sjukvård, uteserveringar, bussturer och simhallar med mera.
I kommunernas obligatoriska uppgifter ingår bland annat: barnsomsorg och skola, socialtjänst, äldre- och handikappomsorg, stadsplanering och byggfrågor, vatten och avlopp, renhållning, bibliotek och krisberedskap.
I landstingens obligatoriska uppgifter ingår hälso- och sjukvård, tandvård för alla upp till 20 år och kollektivtrafik.