Hoppa till sidans innehåll

Navigering

Du är här: Kungälvs kommun > Från bilbränder till engagerade ungdomar – vad händer på Komarken?

Från bilbränder till engagerade ungdomar – vad händer på Komarken?

Bild på  Christer MattssonDet började med oroligheterna på Komarken för ett år sedan. Bilbränderna i Backa i Göteborg spred sig och snart brann det bilar i Komarken också.
– Flera av oss hade krävt en analys av situationen, säger kommunens projektledare Christer Mattson. Saknar man kunskaper om hur oroligheter eskalerar har vi inget yrkesspråk, utan får bara ett subjektivt tyckande.

Man undersökte först hur många det är som befinner sig i social oro? Med hjälp av studenter från Göteborgs universitet gjordes sedan intervjuer i minst femton fokusgrupper. Dessa fick reflektera över centrala frågeställningar.
– Det är inte alltid vad, en kommunal tjänsteman uppfattar som problem, är samma sak som det våra brukare uppfattar som problem och tvärt om, säger Christer.
Vi är alltid omgivna av en ytlig föreställning av vad socialt arbete är. Det ställer till problem för dem som arbetar med sociala problem.
– Det kan vara tyckande som ”det är bara att skärpa sig”, eller ”rycka upp sig”. Men så enkelt är det ju sällan i de här fallen. Och visst kan en resa uppfattas som en belöning för dåligt beteende. Men det finns inte någon människa som skulle vilja byta sitt liv eller sitt barns liv, med de utsatta ungdomar vi jobbar med för att få följa med på en resa, säger Christer. I själva verket har vi alltid arbetat med belöningar och uppmuntran. Det är väldigt svårt att växa utan uppmuntran.
Uppmuntran kan bestå i betyg, eller mer avancerade insatser. Uppmuntran behöver inte se samma ut. De flesta får sitt stöd hemifrån, men en del behöver stöd från samhället.
– Jag har inga problem med resor som en del i behandlingen, så länge insatsen är kostnadseffektiv och leder till resultat. Det gäller att använda skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt. Det är ingen rättvisefråga utan handlar om att vi vill ha ett samhälle som inte lämnar någon i sticket.

Analysens resultat

Analysen gav ett par tydliga svar. Det första svaret var att det behövdes en verksamhetslokal för dem som är för gamla för fritidsgården, det vill säga 16+. Det finns många positiva verksamheter igång i lokalen för 16+ idag. Och det andra svaret var att det behövdes fältassistenter.
– Vi flyttade helt enkelt insatsen och arbetstiden från kommunal kontorstid till brukarnas behovstid, säger Christer. Väldigt mycket handlar om att förhindra impulshandlingar där ungdomarna hänger. Det är stor skillnad mellan att ha gjort något dumt eller att inte ha gjort något dumt.
Händelser får konsekvenser en kortare eller längre period och risken att man gör något dumt ökar om man redan gjort något dumt. Brinner det en kväll är risken mycket stor att det brinner nästa kväll också.
– Dumheter smittar och sker ofta samlat, säger Christer. Andra delen är att påverka attityder i gängen. Det är ett långsiktigt arbete men mycket viktigt, inte minst synen på skola, studier och framtida arbete. Därför skall fler lärare engageras för läxstöd.
I arbetet har Christer noterat att ungdomarna aldrig pratar om skola, läxor och arbetsliv. Detta har kommit igång i 16+ lokalen. Det finns ett mönster som startar redan i mycket unga år. Därför kommer det att startas fler grupper för dem längre ner i åldrarna.
– Man hittar problemen redan i sexårsåldern. Skolan hanterar situation ”här och nu”, även om det finns en insikt om att det inte räcker på sikt. Detta brukar bli uppenbart på högstadiet. Där uppstår svårhanterliga situationer, säger Christer.
Det gäller att ändra beteenden i gängen. Det är där de negativa värderingarna finns.
– Räddningstjänstens engagemang och kontakt med ungdomar både på stationen och i bostadsområdet har tagit bort mycket av spänningarna som funnits bland en del ungdomar och myndigheter.
Kostnaden för hela denna specialinsats är inte högre än för fyra LVU-placerade, det vill säga ungdomar omhändertagna enligt Lagen om vård av ungdomar. Alltså lönar sig arbetet ekonomiskt redan på kort sikt. På länge sikt tjänar vi alla på varje ungdom som blir en självförsörjande skattebetalare.
– Sedan är det en väldig skillnad på ett ordnat liv och ett liv på skuggsidan, säger Christer. Om vi inte lyckas skall vi naturligtvis inte hålla på. Men om bränder, rån, stölder och skadegörelse minskar så innebär det direkta besparingar. Och det går att påvisa. Det har varit den lugnaste sommaren på tio år på Komarken.
För att säkerställa att det inte är en tillfällighet måste man fortsätta jobba med en långsiktig lösning.
– Det kan alltid uppstå situationer, men på länge sikt är det inte slumpen eller tur med vädret som ger utslag, säger Christer.

Noel Cornér
Informationschef

 

Aktuellt och relaterat

Aktuellt

För tillfället finns inga nyheter för ”Från bilbränder till engagerade ungdomar – vad händer på Komarken?”.

Alla nyheter