Bra resultat för kommunen i lågkonjunktur

Det finns både positiva och negativa yttre faktorer som påverkar förra årets resultat i kommunen. Två positiva: minskade arbetsgivaravgifter på grund av minskad sjukfrånvaro och tre negativa: finanskris, lågkonjunktur och vikande skatteintäkter. – Dessa faktorer är inget vi råder över, de är samma för hela landet, säger kommunens chefsekonom Lars Davidsson.

– Det som är speciellt för Kungälv är vår långsiktiga strategi och att vi lyckades hålla fast vid den trots att det såg illa ut i början av året, säger Lars.

Kungälvs långsiktiga strategi består av tre huvudpunkter:

• Omställningsprogrammet som syftar till att minska antalet anställda – under 2009 minskande vi med 100 personer, och förändrade arbetsprocesserna med anledning av det.
• Ett effektivare lokalutnyttjande som syftar till bättre utnyttjande av befintliga lokaler och att endast i undantagsfall bygga nytt – ett mycket lyckat exempel är hopslagningen av Vikingaskolan och Nordmannaskolan till Sandbackaskolan som dessutom skapade utrymme för Strandskolan att få nya lokaler i gamla Vikingaskolan.
• Hemmaplanslösningar inom vården med syfte att minska kostnaderna för köpt vård – det vill säga att vi ”tog hem” externa institutionsplaceringar och Arbetsliv & stöd och skolan fick bygga ut en egen verksamhet för dessa ungdomar.

Kommunen gjorde ett överskott på 22,4 miljoner kronor 2009 trots att skatteintäkterna blev 23,7 miljoner lägre än budgeterat. Det beror på att arbetsgivaravgiften sänkts med 16,8 miljoner kronor tack vare lägre sjukfrånvaro och att verksamheterna gick med 8,2 miljoner i överskott.

– Även 2010 ser bra ut. Tack vare statens konjunkturstöd på 43,7 miljoner klarar vi 2010. Och nu verkar det som att arbetslösheten börjar minska, säger Lars. Men konjunkturstödet är en engångsutbetalning som inte kommer 2011. Vi sparar också en del på att pensionsskulden tillfälligt sjunker under 2010 på grund av lågkonjunkturen. Fortsätter arbetslösheten att minska kommer det att gå bra för Sveriges kommuner även 2011.

Lars menar att det som är i särklass viktigast för en kommuns ekonomi är just sysselsättningen.

– Det gäller nu att långsiktigt hålla i, inte bygga för stort eller låta förvaltningen växa för snabbt. Det är en framgångsfaktor om vi lyckas öka invånarantalet samtidigt som förvaltningen inte växer. De nya förskolor, skolor och äldreboenden som behövs skall naturligtvis stå klara i tid, men får inte byggas förrän de behövs om vi skall klara ekonomin, säger Lars Davidsson.

Alla kommuner ska enligt lag ha särskilda mål och riktlinjer för en god ekonomisk hushållning. Lagen säger också att kommunens förvaltningsberättelse ska innehålla en utvärdering av om dessa mål har uppfyllts.

– När vi gör en helhetsbedömning av 2009 kan vi konstatera att kommunens verksamhet genomförts med god ekonomisk hushållning, säger Lars Davidsson.

• Vi lever upp till de finansiella målen.
• Vi konsumerar årets skatteintäkter på ett generationssolidariskt sätt, det vill säga vi har ett flerårigt perspektiv och har en högre ambition i vårt pensionsåtagande än gällande lagstiftning.
• Vi har ett verksamhetsutbud som möter medborgarnas behov och som i allt väsentligt svarar upp mot de politiskt fastställda målen. • Vi har lagt grunden för en fortsatt stark ekonomi.
• Vi har god balans mellan kvalitet och hushållning.

Hela årsredovisningen kan du läsa här

Noel Cornér Informationschef