Byggnadstekniskt brandskydd

Brandskyddsfrågor för byggnader regleras i plan- och bygglagstiftningen. Detaljreglerna återfinns i "Boverkets byggregler".
Syftet med lagstiftningen är i första hand att rädda liv och skapa förutsättning för trygg utrymning i händelse av brand. Reglerna har alltså inte till syfte att minska egendomsskadan på din egen bostad. Lagstiftningen förutser att ägaren har ett egenintresse av att skydda sin egendom. Därför påtvingar inte lagstiftningen några enskilda kostsamma åtgärder mot dennes vilja enbart för att skydda dennes egendom.

Av ovanstående följer, att reglerna är mer långtgående när det gäller ett 5-vånings flerbostadshus än för friliggande villor och bostäder "på landet". Fler människors säkerhet hotas av någon annan persons vårdslöshet i ett flerbostadshus.

Översiktlig beskrivning av reglerna för byggnadstekniskt brandskydd

1:1 Brandmotstånd

Den tid det tar för en byggnadsdel att ha kvar sin bärande eller avskiljande förmåga när den påverkas av brand. Man talar bland annat om hur många minuters brandmotstånd en vägg eller dörr har. I höghuset kan fler människor hamna i fara om det brinner i underliggande våning. Det är därför högre krav på brandmotstånd hos ett golv eller en vägg i ett höghus än i en villa.

1:2 Ytskikt

Vägg, tak och golvmaterials förmåga att medverka till brandspridning i ett rum. Ytskikten graderas i klass 1 till klass 3. Bäst är ytskikt klass 1. Betongväggar och gipskonstruktioner uppfyller klass 1. En ren träpanel uppfyller enbart klass 3. I höghuset kan fler människor hamna i fara om det sker en snabb brandspridning i underliggande våning. Det är därför högre krav på ytskikten i bostadslägenheter i ett höghus än i en villa. Särskilt höga krav gäller för en utrymningsväg som trapphus.

1:3 Utrymningsväg

En utrymningsväg kan vara en dörr eller fönster som leder ut i det fria. Men en utrymningsväg kan också vara en särskild passage som leder till det fria. Det bästa exemplet är ett trapphus som leder från en lägenhet till det fria. En korridor i ett hotell eller skola är också vanligtvis en utrymningsväg.

Reglerna för byggnadstekniskt brandskydd kan därefter delas upp i sju huvudpunkter:

1. Skydd mot uppkomst av brand

Här talar man huvudsakligen om hur eldstäder, pannrum, avgaskanaler och rökkanaler skall vara uppförda. Det är viktigt att poängtera, att det finns andra regler än byggnadstekniska som har bestämmelser för att förhindra att det börjar brinna. I "starkströmsföreskrifterna" finns regler för hur elinstallationer skall vara utförda och i "lagen om brandfarliga och explosiva varor" finns regler för hur till exempel bensin får förvaras.

2. Utrymning vid brand

Här finns regler om hur en utrymningsväg skall vara utformad, hur många utrymningsvägar som skall finnas tillgängliga och hur långt gångavståndet får vara.

3. Skydd mot brandspridning inom brandcell

Här regleras vilka krav på ytskikt som ställs på olika lokaler. Principen är, att större krav ställs ju fler våningar som byggnaden har. Även låga byggnader som det vistas mycket folk i har höga krav på ytskikt.

4. Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller.

Här regleras krav på brandmotstånd på väggar, golv, tak och dörrar.

5. Skydd mot brandspridning mellan byggnader

Här anges krav på skyddsavstånd mellan byggnader. Om skyddsavståndet är för litet gäller särskilda krav på till exempel väggarnas utförande.

6. Bärförmåga vid brand

Här anges hur många minuter en bärande vägg skall hålla innan den kollapsar vid brand. Principen är, att den skall hålla så länge att hotade personer hinner utrymma byggnaden innan den rasar.

7. Anordningar för brandsläckning

Räddningstjänstens utryckningsfordon skall tillförsäkras framkomlighet. Kraven är särskilt stora när det gäller flerbostadshus som är högre än 4 våningar. Då ställs krav på särskild räddningsväg (förr kallad brandväg).

Exempel 1: 5-vånings flerbostadshus

Utrymning

Huvudregeln är, att från varje lokal skall finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Bostadshus är ett undantag. Nödutgången består av att räddningstjänsten skall kunna nödutrymma hotade personer via maskinstege eller hävare via lägenhetens fönster.

Brandmotstånd

Man skall kunna vara relativt säker i sin lägenhet även om det brinner i underliggande våningar. Bjälklaget mellan våningarna skall stå emot brand i minst en timme. Detsamma gäller väggarna mot de andra lägenheterna. Mellan källare och trapphus skall det finnas en självstängande brandsektioneringsdörr.

Ytskikt

Brädpanel på väggar och tak får ej förekomma. Ytskikt klass 1 gäller för invändiga takytor och klass 2 för väggar. För trapphuset gäller krav på högsta ytskiktsklass för såväl väggar och tak. Om det inte finns fönster i trapphuset skall det finnas en röklucka högst upp för att skapa möjlighet att vädra ut brandrök.

Exempel 2: 1½-plans villa eller radhus

Utrymning

Huvudregeln är, att från varje lokal skall finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. För villa eller radhus gäller, att fönster som sitter högst 5 meter ovan mark godtas som nödutgång. Det är givetvis inte helt riskfritt att hoppa från 5 meters höjd. Det är då upp till den enskilde att förbättra dessa möjligheter med till exempel utfällbar stege.

Brandmotstånd

I en villa räknas hela byggnaden som en brandcell med undantag av garage, större förråd och pannrum. Det ställs därför inga brandtekniska krav på väggar mellan olika rum utöver undantagen uppräknade ovan. Detsamma gäller för radhus med tillägget att väggen mellan radhuslägenheterna skall uppföras med 60 minuters brandmotstånd.

Ytskikt

Lägsta krav gäller. Brädpanel på väggar och tak får förekomma. En snabb brandspridning hotar huvudsakligen enbart villaägaren/radhusägaren själv. Det är upp till denne hur man värderar brandskyddsaspekterna vid val av material gentemot andra aspekter.