Framtidens pensioner påverkar dagens ekonomi

Kommunens skuld för framtida pensioner kommer att påverka årets ekonomiska resultat med cirka 130 miljoner kronor.
- Det är ett bevis på att vi tar vårt ansvar på allvar, säger finanschef Lars Davidsson.

Vid årsskiftet kommer Kungälvs kommun att ha en skuld på totalt 930 miljoner kronor till alla dem som kommer att gå i pension från sitt kommunjobb. Det motsvarar ungefär halva kommunens omsättning. Detta är givetvis en svindlande summa pengar och kan vid en första anblick verka helt orimligt och ganska oroande.
Vi ska försöka förklara hur det hänger ihop.

Hur kunde det bli så här?

Ett sätt att förklara är att jämföra med hur man i ett företag behandlar sitt pensionsansvar. Ett företag betalar in pension för en anställd under hela dennes anställningstid. Ofta till ett försäkringsbolag som sedan ser till att pensionen betalas ut när det blir dags.
I en kommun har det generellt inte sett ut på samma sätt. Kommunerna har inte betalat till försäkringsbolag för sina anställdas kommande pensioner. De har heller inte fonderat medel för detta. I stället har kommunerna använt pengar till att investera i byggnader, infrastruktur etc. Kommunerna tar ut skatt av sina invånare för sin löpande verksamhet, men har inte tagit ut skatt för kommande pensioner. Man har på så sätt skjutit skulden framför sig.
Anledningen till att skulden vuxit sig så stor är också att vi år står inför det faktum att ”jätteproppen Orvar” går i pension. Under 1970-talet byggdes den offentliga sektorn ut i Sverige och kommunernas organisationer växte kraftigt. Kungälvs kommun är i dag den största arbetsgivaren i kommunen med cirka 3 500 anställda. Många av dem som anställdes då är födda på 40-talet och börjar alltså gå i pension nu.

Att kommunerna har kunnat skjuta skulden för pensionerna på framtiden förklaras också av att lagstiftningen sett ut som den gjort. Från 1998 är det enligt reglerna som styr kommunernas ekonomiska redovisning inte tillåtet att redovisa pensionsskulden i balansräkningen. Om alla kommuner och landsting hade haft krav på sig att göra detta hade de i teorin ”gått i konkurs”. Så för att alla ska kunna göra sin redovisning på samma sätt redovisas pensionsskulden i en not, vid sidan om resultat och balans.

Är det bara Kungälvs kommun som har så stor pensionsskuld?

Nej, de flesta kommuner och landsting är i samma situation. När 40-talisterna går i pension kommer kostnaderna öka dramatiskt och då måste de ta ut högre skatt för att kunna betala.
Det som skiljer oss (och ett tiotal andra kommuner) från resten är att vi väljer att, mot vad lagstiftningen säger, redovisa skulden.

Varför redovisar vi skulden tvärtemot vad lagen säger?

Det är ett sätt att ”möta Olle i grind”. Genom att öppet redovisa pensionsskulden redan nu så kan beslutsfattarna väga in den i ekonomin och göra rätt prioriteringar inför framtiden. Att ta hänsyn till skulden i dag är att ta ansvar och att vara schysst mot kommande generation, så att inte bara våra barn och barnbarn ska drabbas av de ökade kostnaderna. Politiken har också beslutat att betala av på skulden med 50 miljoner kronor.

Kommer framtidens pensionärer från kommunen att få ut sin pension?
Ja! När alla som är födda på 40-talet har gått i pension kommer kommunens pensionsutbetalningar att uppgå till cirka 60 mkr om året, jämfört med dagens 20 mkr. Kostnaden stiger från fyra till åtta procent av skatteintäkterna. Denna ökning är inget som kommunens stora verksamheter skola och omsorg står och faller med. Pensionsskuldens ser skrämmande stor ut men man ska komma ihåg att den ska betalas ut under många år.

Varför påverkas årets resultat så mycket?

Förändrade räntor och ökad förväntad livslängd har bidragit till den ökade kostnaden på 130 mkr. Det förväntade underskottet i resultatet beror inte på hur kommunen skött sin ekonomi under 2007 utan på hur pensionsskulden beräknas.

Johan Live

2007-10-08