Vi lever i en föränderlig värld. När våra ungdomar skall börja gymnasiet får de välja fritt vilken skola de skall söka till. Detta är en unik valfrihet som gymnasisterna i Göteborgsområdet har. Man kan välja vilken skola, kommunal som friskola man vill söka till.
Vi vuxna väljer fritt vilket jobb vi vill ha men när samma sak erbjuds ungdomar så får det effekter som socialdemokraterna i Kungälv inte vill ta till sig. Fler ungdomar söker till teoretiska linjer och färre till praktiska, det är deras val. Samtidigt minskar nu elevkullarna i storlek. Mina barn har inte ifrågasatt mitt yrkesval och jag ifrågasätter inte deras skolval, som av en händelse blev det friskola, kommunal skola i Göteborg och Mimers hus i Kungälv.
Mohamed Hama Ali och Mona Haugland (s) anklagar Alliansen för gymnasievalets effekter och ifrågasätter därmed ungdomens fria val. Vidare anklagas Alliansen för bristfällig marknadsföring av just de praktiska programmen.
Jag anser att valfriheten skall kunna få effekter, även om det blir obekvämt för oss politiker. De ungdomar vi tar emot på vårt kommunala gymnasium värnar vi dock om så långt vi kan, därom får inget tvivel råda.
Håkan Olsson
Ordförande Bildningsutskottet
Folkpartiet
Postat
2012-04-04 kl. 11:26 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Bakgrund
Ungdomars fritidsverksamhet är viktig för både kropp och själ som det heter. Det läggs ned ett omfattande ideellt arbete av många ledare för att vårt föreningsliv skall fungera. Kommunen stöttar bl.a. med ekonomiska bidrag men det räcker inte till allt. Alliansen har nyligen föreslagit att verksamheten skall belysas och kommunens bidragsverksamhet analyseras. Mer om detta nedan.
En beredning under Kommunfullmäktige har tidigare tagit fram en strategi för idrottsanläggningar. Det finns också ett kommunfullmäktigebeslut om att innan beslut tas om satsning på idrotts- och fritidsanläggningar skall en jämställdhetsanalys göras. Dessa två omständigheter är också skäl till att nu gå vidare och analysera hur kommunen skall hantera olika sporters behov och krav.
Kommuners engagemang i fritid, sport och kultur är till största delen oreglerad och frivillig. Det finns en bibliotekslag men så mycket mer av speciallagstiftning finns inte.
Ungdomars idrotts- och fritidsverksamhet bedrivs därför både med och utan kommunens medverkan och med och utan ekonomiska bidrag från kommunen. Alla verksamheter behöver inte stora kostsamma anläggningar och det förtjänar påpekas att naturen och naturförlagda anläggningar är resurser som kan användas mer.
När det kommer till konkreta anläggningar ser det i Kungälv liksom i alla andra kommuner ut så att de drivs och ägs på många sätt, i Kungälv kan man grovt dela in detta i följande grupper:
- Anläggningar som ägs och drivs av kommunen där kommunen tar ut avgifter för nyttjandet. Exempel är simhallen Oasen och bandybanan Skarpe Nord.
- Anläggningar som ägas av kommunen och drivs av klubbar. Exempel på denna typ är Yttern som sköts av Ytterby IS och där klubbhuset ägs av föreningen.
- Anläggningar som ägs av klubbar och där kommunen ger driftbidrag. Exempel är Kongahälla Ridsällskaps anläggning i Björkås.
- Anläggningar som helt och hållet ägs och drivs av klubbar och helt utan kommunbidrag. Som exempel kan tas våra många golfklubbars ungdomsverksamhet.
- Slutligen finns det anläggningar som naturen eller andra ”byggt”. Naturmark för orientering eller biblioteket för läsecirklar i bildningsförbunden kan tas som exempel.
Värt att betona är att ungdomar bedriver fritidsverksamhet både av idrottskaraktär och av annan karaktär. Kommunens verksamhet med fritidsgårdar fångar upp och stödjer en del av dessa ungdomar. Andra ungdomar kanske är mer passiva eller bedriver verksamhet där kommunen inte är med och stöttar, t.ex. motorintresserad ungdom. Kulturverksamhet återigen bedrivs på olika sätt, till exempel den kommunala musikskolan eller i privata musikskoleverksamheter.
Tidningen Kungälvsposten har gjort en utredning av utövarens kostnad för sin sport. Man räknade på nio sporter och fick en årskostnad som varierade mellan 1 700 kr till 15 700 kr/år
I början av 1990-talet gjorde kommunrevisionens en utredning om kommunens stöd till idrotten med fokus på kommunens stöd i kronor och hur det var fördelat mellan könen. Utan att ha tillgång till utredningen är minnesbilden en kraftig skillnad i bidrag till olika idrotter beroende på att en del idrotter har dyra lokalkostnader som kommunen står för. Den andra minnesbilden är en kraftig snedvridning i satsning på flickor respektive pojkar. Verksamheten med kulturverksamhet och annat kartlades ej.
Målformuleringar
Det kan tyckas självklart vad som är målet för kommunens satsningar på ungdomars kultur, fritid och idrott men frågan bör ställas. Utan inbördes rangordning och anspråk på fullständighet kommer här fyra förslag:
- Befrämja fysisk hälsa.
- Befrämja psykisk hälsa och goda skolresultat.
- Socioekonomiska skäl, ungdomar som inget har att göra kan ta ut frustrationen på ett oönskat sätt.
- Göra kommunen attraktiv som ställe att bo och att etablera företag i.
Anmärkning: Fritidsnämnden antog i december 2006 regler för bidragsgivning. Skäl till kommunens engagemang anges där på sidan 2 med liknande motiv, se bilaga. Motsvarande regler på kultursidan finns ej men praxis är annorlunda och vi behöver skapa likadana spelregler.
Frågeställningar
Frågan om efter vilka principer kommunen skall ge sitt stöd till ungdomars fritid, kultur och idrott kan vara svår att besvara i politisk enighet. Debatten i dessa frågor handlar ofta om rättvisa. Man måste ställa frågan hur rättvisa i de här avseendena definieras. Rättvisa behöver inte innebära att alla erhåller samma stöd utan kan lika väl innebära stöd efter behov. Här är vi inne på socioekonomiska resonemang. Hur definieras och kartläggs behov i så fall och hur kvantifieras behovet? Här kan det vara på sin plats att titta tillbaka på arbetet med IPP, Idrottspolitiskt program och rapporten från maj 2005 av arbetsgruppen ”Bidrag”, se bilaga.
Frågor
A. Skall man vara organiserad i en klubb för att få bidrag?
B. Skall kommunens bidrag verka för jämställdhet genom riktade bidrag/stöd?
C. Skall alla fritidsverksamheter få bidrag? Golf, orientering, schackspelande, bokläsande, hockeyspelande, bilmekande, fågelskådande, att gå på fritidsgård etc?
D. Skall kostnaden för all fritidsverksamhet kosta lika mycket för utövaren?
E. Skall kommunen satsa lika mycket per till exempel aktiv timma?
F. Skall man rentav införa en fritidspeng, lika för alla ungdomar eller behovsanpassad?
G. Skall i stället punkterna 1-4 under Målformuleringar ovan styra hur och hur mycket kommunen bidrar till varje enskild verksamhet?
H. Skall vuxenidrott och vuxenverksamhet stödjas?
I. Hur jämför man verksamhet i skogen, på isen, i simbadet, på bandybanan, bakom pianot, vid schackbrädet eller vid fågelkikaren när dessa arenor erbjuder så olika förutsättningar, kostar så olika och är så svåra att jämföra ekonomiskt?
Svaren på frågorna 1-4 och A-I är politik.
Är svaret på frågan C ja så behöver kommunens budget för fritidsverksamhet öka med ett okänt belopp eller så skall nuvarande budgetnivå behållas och då kommer de verksamheter som nu får bidrag att få mindre.
Bara en av punkterna D, E, F eller G kan väljas.
Nuläge
Vi vet inte det exakta nuläget på hur kommunen satsar sina pengar på olika utövare. Vi vet inte:
- hur ojämnt fördelningen är på olika slag av utövare.
- om fördelningen påverkas av utövarens kön (att den har gjort det vet vi däremot).
- hur bidragen förhåller sig till utövarens ekonomiska förutsättningar (det ringa bidraget till golfsporten beror dock troligen på en idé om detta).
- hur bidragen förhåller sig till ungdomars olika etniska bakgrund.
- socioekonomisk effekt av kommunens insatser.
Anmärkning: I frågeställningarna ligger en önskan att diskutera frågan om satsningarna skall vara kompensatoriska eller ej. Skall satsningarna till exempel motverka utanförskap och barnfattigdom?
Åtgärder
Det är viktigt med en politisk debatt i frågan. Kommunen fattar årligen beslut i de här avseendena, bygger t.ex. konstgräs och andra idrottsanläggningar, får frågor om stöd från föreningar av vitt skilda slag och fattar beslut om det mm. Många av besluten fattas nog utifrån en slags fingertoppskänsla. Aktuella frågeställningar på idrottsområdet (se även inledningen på dokumentet) är:
- Huruvida kommunen skall bygga en anläggning för Kongahälla Ridsällskap eller ej.
- Huruvida taxor för användande av simhallen är rättvisa jämfört med vad det kostar att åka skridsko på Skarpe Nord.
- Huruvida kommunen satsar tillräckligt på flickidrott.
- Propåer om mer is under tak.
Kommunen kan fortsätta som nu och fatta delbeslut allt efterhand. Man kan också välja att fördjupa sin kunskap i hur kommunens stöd fördelas och vilken effekt det får. Efter en sådan kartläggning kan verksamheten mätas gentemot de frågeställningar som föreslagits ovan.
Alliansen föreslår att Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att mot bakgrund av skrivelsen och frågeställningarna ovan:
- göra en utredning som visar mängden aktiviteter och hur kostnaderna för dessa fördelas på finansiering (kommun, klubbarnas övriga inkomster samt brukarnas avgifter)
- kvantifiera aktiviteter och kostnader i nyckeltal där kostnader och mängder sätts i relation till aktivitetstyp, brukarens kön, etnicitet och hushållsekonom
- I övrigt ge ett underlag för fortsatt debatt och beslut i dessa frågor på kort och lång sikt.
När utredningen föreläggs Kommunstyrelsen bör beslut tas om hur det fortsatta analysarbetet skall bedrivas.
Håkan Olsson
Ordförande Bildningsutskottet
Folkpartiet
Postat
2012-04-02 kl. 10:09 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
I en insändare 20 mars föreslås att kommunens Palestina- och Toleransprojekt skall skrotas. Det är skillnad på att vilja väl och förstå hur man skall gå till väga för att nå dit. Jag tror att de flesta förstår att ”Föräldragruppen för barnens framtid i Kungälv” vill väl och framför tankar som är värda att reflektera över. Däremot är det olyckligt när detta blandas med rent populistiska utspel som är verkningslösa. Förslaget att lägga ned hela Toleransprojektet inklusive Israel-Palestina utbytet är obalanserat. För det första så är det ojämförbara storlekar på budgetarna som man lyfter fram. Medan Toleransprojektet mäts i hundratusentals kronor så är barnomsorgen en mångmiljon verksamhet. För det andra så kommer Israel-Palestinadelen fortsätta endast om det tillkommer extern finansiering. Avslutningsvis så kommer det ursprungliga Toleransprojektet genomgå en socioekonomisk resultatkalkyl för att utvärdera hur mycket pengar det projektet har sparat åt Kungälv i form av minskat utanförskap och förbättrad psykosocial hälsa åt våra barn. Mycket talar för att en nedläggning av Toleransprojektet skulle kosta kommunen pengar och därför är det olyckligt att nätverket ställer en grupp mot en annan, ett retoriskt knep som inte alltid gynnar en dialog.
Jag rekommenderar slutligen varmt föräldrarna att engagera sig politiskt, ni är välkomna dela vårt ansvar för helheten.
Håkan Olsson
Ordförande Bildningsutskottet
Folkpartiet
Postat
2012-03-22 kl. 14:24 av Jan Rancken |
Kommentarer (0) |
I en insändare i Kungälvsposten den 24 jan 2012 ställs ett antal frågor till ansvariga skolpolitiker. Man ställer frågan hur Kungälv skall kunna bli Sveriges bästa skolkommun och rubriken är ”Tänk inte kortsiktigt”.
Alliansen i Kungälv har ambitionen att Kungälv skall bli Sveriges bästa skolkommun. Vi är inte där idag, men det är vår ambition och vision. Inför 2012 har Kommunfullmäktige antagit Verksamhetsplan 2012 som bl.a. säger att Pedagogiska resurser/ökad lärartäthet årskurs 1-3 skall prioriteras. Det skall ske en fortsatt utveckling av It och IT- kompetensen och det skall möjliggöras för rektorerna att vara pedagogiska ledare och leda skol- utvecklingen. Vidare skall det erbjudas sommarskola. Målet är att Kungälvs kommun skall er bjuda landets bästa studieresultat i grundskolan 2014 och för att nå detta mål skall en inventering ske av lärares ämnes- och skolårsbehörighet och det skall genomföras kompetensutveckling . Endast formellt behörig personal skall anställas. Vi har program för matematik- och läs och skrivutveckling.
När det gäller barns trygghet så är det vår bestämda uppfattning att alla barn, elever och ungdomar skall kunna känna sig trygga. Av denna anledning betonar vi vikten av att likabehandlingsplaner upprättas årligen och kommuniceras med såväl elever, personal och föräldrar. Vi har också beslutat att ordningsregler skall revideras, och regelsystem för anmälningsplikt vid incidenter skall införas och det skall finnas en fungerande klagomåls-hantering. Alliansen har också under 2011 tagit initiativ till meddelarfrihet för personal i friskolor.
Frågan om att låta sexor gå tillsammans med 7-9 klassare; Vi vill påminna om debatten genom åren om 1-9-skolor. Den långsiktiga politiken formas i Lärandeberedningen under Kommunfullmäktige . I full politisk enighet har man föreslagit bl.a. ”skolan får i uppdrag att ta fram väl underbyggda förslag till….. optimala skolenheter och inte en förutbestämd stadieindelning” . När det gäller 6-orna i Ytterby så blir det ingen flytt över till Ytterbyskolan i höst. Kastellegårdsskolan hanterar det inom sina egna väggar!
När det gäller lunchtider så har vi i många år, åtminstone hela 2000-talet haft tider från 10.30 till kl 13.00.
Det blir lätt fokus på förändringar. Skolan tar i anspråk cirka 50% av kommunens resurser, det skall räcka till mycket och vi har en bra verksamhet men den skall bli bättre. Skall skolan ta i anspråk mer resurser måste vi spara på t.ex. vård, social verksamhet eller i barnens fritidsverksamhet. Vi uppskattar skribenternas engagemang men vill ha respekt för det omfattande tjänstemannaarbete och politiska arbete som året runt läggs ned i kommunen för att få en bra verksamhet till stånd.
För Alliansen,
Håkan Olsson
Folkpartiet
Benny Strandberg
Kristdemokraterna
Ove Wiktorsson
Centern
Anders Holmensköld
Moderaterna
Postat
2012-02-02 kl. 09:24 av Jan Rancken |
Kommentarer (1) |
"Skolans viktigaste uppgift är att ge barnen de kunskaper och färdigheter som de faktiskt har rätt till. Trots denna självklara uppfattning så handlar den politiska debatten allt för ofta om hur mycket pengar som ska satsas på skolan. Men det är inte alltid som ökade resurser är den lösning som ger bäst resultat.
-------
Rätt lön för rätt insats. Många lärare och rektorer drivs av ett genuint engagemang för eleverna och skolans utveckling. Detta är en enorm tillgång för skolan och för eleverna. Men vi kan inte enbart förlita oss på personers individuella engagemang, även lönen har betydelse för motivationen. Högre lön för lärarna är en viktig fråga men även lönespridningen och hur vi fördelar kommande års löneutrymme är intressant att diskutera. Det skulle vara mer intressant med en lönesättning där resultatet blir avgörande för vilken lön personen får.
..... Det ska helt enkelt löna sig att göra skillnad i skolan."
Jag kan inte annat än hålla med.
Håkan Olsson
Postat
2011-12-19 kl. 08:41 av Lena Lipkin |
Kommentarer (1) |
I juni strax före semestern ringer Morgan Persson, Utvecklingspartiet och ber om mitt engagemang i frågan om Kungälvs Fotbollsflickors problem med parkering och omklädningsrum. Vi bestämmer att besöka föreningen efter sommaren och i torsdags 1/9 hade vi fått ihop en tid, jag skulle träffa föreningens företrädare på plats.
I Bildningsutskottet där jag är ordförande har socialdemokraterna en kvinnlig vice ordförande, Mona Haugland. I torsdags fick jag veta att klubben även bjudit in socialdemokraterna till mötet. Till min förvåning dyker Glenn Ljunggren upp. Tidigare under dagen hade oppositionsrådet Miguel Odhner (också man) i Facebook och på sin blogg utlovat penningsatsningar från kommunen i frågan. Vart tog sossarnas genusperspektiv vägen? Varför alla dessa gubbar?
Själv har jag sedan 1993 engagerat mig i frågan om att flickor och pojkar skall behandlas lika. Jag minns när den framträdande socialdemokratiske (givetvis manlige) politikern i en valdebatt på Västra Gatan försvarade att pojkar skulle ha dubbelt så mycket pengar som flickorna med orden ”pojkar är ju så bråkiga”. Jag minns en rasande sosse när jag krävde att gubbarna skulle ut ur Fritidsnämnden. Var fanns Glenn, Miguel och Mona då?… inte på barrikaden i alla fall. Men nu lovar man guld och gröna skogar när man inte längre behöver ta ansvar för sina löften. Och på Facebook och på bloggarna regerar sossarnas gubbar.
Själv tänker jag som ny ordförande sätta mig in i sakfrågan och se om och vad som bör och kan göras, jag utlovar inget i spalterna för Alliansens räkning innan dess….. trots att jag är man.
Håkan Olsson
Ordförande Bildningsutskottet
Folkpartiet
Postat
2011-09-09 kl. 09:10 av Jan Rancken |
Kommentarer (2) |
Vår nuvarande lagstiftning om föräldraskap står att finna i Föräldrabalken (SFS 1949:301) som infördes år 1949 vid en tidpunkt då få av oss ens var födda.
I första kapitlet 3 och 4§ stadgas hur faderskapet fastställs. Det som i sammanfattning står i lagen är att socialförvaltningen skall göra en utredning om faderskapet, baserat på ett bevittnat erkännande av faderskapet från fadern. Så långt allt väl, varje barn har rätt till en fader och en moder. Nu kommer vi till tillämpningen av lagen så som Socialstyrelsen rekommenderar och kommunerna utför:
I Kungälv föds i storleksordningen 550 barn per år, cirka hälften föds ”utom äktenskapet”. I det stora flertalet av dessa ”utomäktenskapliga födslar” utgör föräldrarna ett helt vanligt sambopar. Dessa föräldrar får förutom gratulationer och reklam för allt från barnmat till barnvagnar även ett brev från socialförvaltningen där man uppmanas att inställa sig till förhör om vem som är fader till barnet. De flesta är inte medvetna om att man kan vägra förhöret. De flesta inställer sig snällt till ett generande förhör där man bland annat skall utreda när barnet kom till (konception) och huruvida barnets far var närvarande eller ej vid tillfället. Vare sig Socialstyrelse eller kommuner har uppenbarligen heller funderat över det 1800-talsmässiga i förfarandet.
Läser man lagen, se faktaruta, finner man att det enda som krävs är ett skriftligt och bevittnat faderskapserkännande på en blankett. Barnets rätt till en fader behöver inte medföra att myndigheterna av slentrian agerar som moralpoliser. Ingen i Lagstiftande ställning tycks heller ha reflekterat över hur många av de barn som föds inom äktenskapet som har moderns man som fader, där krävs inga intyg!
Skälet till att fadern behandlas olika om han är gift eller ej är naturligtvis att vi medvetet eller omedvetet spelar med i en gammal syn på moral. Så sent som på mitten av 1900-talet sågs det som skamligt att skaffa barn om man inte var gift, inte minst i schartauanismens Bohuslän. Och därmed är vi tillbaka i en moralsyn från 1800-talet som överlevde 1949 års föräldrabalk, införd av en socialdemokratisk regering och utan krav på faderskapsförhör på socialkontoret. Moralkonservatismen har sedan dess i detta avseende vårdats av Socialstyrelsen.
Det finns även en ekonomisk aspekt på byråkratin med förhör på socialen. Om man lägger samman de nationalekonomiska och kommunalekonomiska kostnaderna så finns följande parametrar att ta hänsyn till:
- Tidsspill för två föräldrar av att ställa in sig på socialkontoret, minskad BNP som effekt av åtminstone sex timmars tid för sammanträden resor och tidsspillan
- Ökad utredningstid på Socialförvaltningen för de två handläggare som för närvarande gör faderskapsutredningarna. Här finns en rationaliseringspotential både i bemanning och i lokalbehov.
Alliansen i Kungälv genom dess gruppledare föreslår därför att kommunen skall upphöra med rutinen att kalla in fadern till förhör på socialkontoret för de fall där fadern skriftligt erkänner faderskapet.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2011-02-09 kl. 15:00 av Lena Johansson |
Kommentarer (3) |
När jag år 1970 började på Chalmers V-sektion (byggande) hade vi en introduktionsföreläsning av en gammal farbror som hette Elias Cornell. Elias pratade om hus och varför de ser ut som de gör i olika delar av landet (han pratade om traditionella hus). Elias pratade om utseende och material och att de valdes för att passa vårt lands helt olika natur längs den långa sträckan från Smygehuk till Haparanda. Nåväl, vi vandrade ut från föreläsningen, lämnade arkitektursektionen och tog oss an att under fyra år lära oss hur man bygger miljonprogramsområden, typ Komarken. Cirka 20-25 år gamla som vi var så kan vi knappast skuldbeläggas för det, men ett systemfel är det och tyvärr har vi fortfarande det systemfelet, det ser något annorlunda ut men finns där!
Vi kanske har bättrat oss vad gäller fula boendemiljöer men vi bygger fortfarande hus som inte är anpassade till vår natur (som de traditionella husen är). Senaste exemplet på det är enstegsputsade fasader, en skandalkonstruktion som gett stora problem. Men... när det gäller att förstå vad som händer med människan i en boendemiljö så finns kanske kunskapen... men inte i någon vidare omfattning bland beslutsfattare och byggare.
När det gäller Kungälv så jobbar Christer Mattsson förtjänstfullt på att förebygga skadliga ungdomsmiljöer i t.ex. Komarken.
När det gäller miljonprogramsområden i stort så är det även utifrån min yrkesmässiga syn som byggare väldigt komplicerat, vi har t.ex. följande problem:
- En steril boendemiljö
- Fula hus
- Slitna trappuppgångar
- Problem med skadegörelse och högre kriminalitet än i samhället i övrigt
Hur man löser detta: Det är massor av saker som behöver göras och jag är inte expert på det men en sak är säker: Fula miljöer och slitna hus inspirerar inte hyresgästerna till att förhindra att andra vandaliserar. Skräp ligger kvar, följs av vandalisering och hopplöshet mm. Och med en oinspirerad fastighetsägare och ointresserade fastighetsskötare kommer man ingenstans. I arsenalen behövs således insatser från kommunens allmännytta (i Komarkenfallet) och insatser från bland annat socialarbetare. Det behövs mänskliga miljöer och vanliga människor som tar över på gator och torg.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2011-02-07 kl. 09:06 av Lena Johansson |
Kommentarer (2) |
Den som följt miljödebatten länge vet att hoten mot vår miljö och därmed mot jorden, våra djurarter samt mot oss människor varierat: Säger jag Rachel Carson och tyst vår så tänker ni troligen på gifter, främst kvicksilver och DDT. Sedan hade vi Håll Sverige Rent-kampanjen mot vårt ohämmade nedskräpande av naturen. Sedan hade vi försurning av våra sjöar, kalhyggen av våra skogar, Hormoslyr på våra skogsbär, ozonhålet i atmosfären, asbest i byggnader etc. Det som gör att man kan vara optimistisk är att vi i Sverige åtgärdat det mesta av allt detta och att det därmed borde gå att åtgärda på hela jordklotet. Men så har vi nya hot, utfiskning och växthuseffekten är mycket aktuella. Jag hoppas att vi kan få ordning på detta också, förutsatt att USA och Kina begriper allvaret. Men jag är övertygad om att om några år kommer vi att ha ett jätteproblem med hur jorden skall kunna försörja en svällande befolkning med mat. Jag uppmanar er att läsa GP lördag 9 januari, där kan man bland annat läsa att jorden år 2050 kommer att ha 9 miljarder innevånare (vi har 6,9 miljarder i dag) och att vi behöver öka matproduktionen 70 procent. Uppslaget på två sidor redovisar bland annat hur mycket kött som världens länder förbrukar och hur svältsituationen ser ut.
En sak är klar, ska vi klara utmaningen så måste andelen kött i den mat vi stoppar i oss minska drastiskt. Med köttproduktion á la USA och västvärlden räcker inte jorden till. Förutom att köttproduktion är mer energikrävande och kräver mer landareal (som inte finns) än produktion av vegetabilisk mat så späder köttproduktion på växthuseffekten med sitt stora koldioxidutsläpp.
Vad kan vi göra? För det första måste vi alla bli medvetna. Då kan en lösning komma som ett svar på det hot som vi då kollektivt ser. I det lilla gjorde jag en liten observation, när jag föreslog mer vegetarisk mat på tallrikarna i Kungälv, man missuppfattade mig och trodde att jag värnade folkhälsan, det var faktiskt sekundärt. Det viktiga är att vi föder världens befolkning, mitt lilla förslag var ett debattinlägg i den frågan. Detta globala hot mot människans existens kan inte enskilda människor frälsa oss från ens om de heter Marit Paulsson eller Margareta Winberg som båda till exempel slagits för djurens rätt i matproduktionen. Hela samhället måste förr eller senare ställa om.
Håkan Olsson
Postat
2011-01-10 kl. 10:07 av Lena Lipkin |
Kommentarer (1) |
Vårt oppositionsråd Miguel Odhner är bitter, så vad gör han, jo ägnar all sin kraft åt svartmålning av allt som Alliansen står för och gör. Ärligt talat, vem känner igen sig i den massivt svarta bild som Miguel målar upp av Kungälvs skola och näringslivsklimat i dagens gnällblogg. Utgångspunkten för Miguels blogg är nyheten att undertecknad tar över som ordförande för utskottet för utbildning, kultur och fritidsfrågor efter Anders Holmensköld. Detta ganska odramatiska byte får vårt oppositionsråd att gå igång!
Jag tror inte medborgarna är speciellt intresserade av den introverta bild av den politiska byråkratin som tyvärr tycks ta Miguels hela uppmärksamhet. Jag längtar tillbaka till den tid när Leif Johansson styrde socialdemokraterna med lugn och humanitet, i majoritet som i opposition.
När Miguel inte svartmålar så ägnar han sig åt överbudspolitik i hopp om att locka med sig resten av oppositionen.
På Kommunstyrelsen i måndags lade Alliansen fram ett omfattande programförslag för bättre service åt den som vill söka bygglov eller få till en ny detaljplan. Ni kan nog gissa vad Miguel gjorde; gnällde naturligtvis. Av Utvecklingspartiet däremot fick vi beröm, heder åt Morgan Persson.
Med Alliansen vid rodret både i Riksdag och kommunalt i Kungälv så ser framtiden ljus ut, man får väl trots allt stå ut med svartmålare.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2011-01-07 kl. 16:02 av Åsa Thulin |
Kommentarer (1) |
Snart läggs Vindbruksplanen på det nya kommunfullmäktiges bord.
När det gäller den och frågan om samhällsbyggnation i allmänhet och Marstrandsbyggnation i synnerhet så tycker jag mig se en ny trend som då gäller hela samhället, lokalt som globalt.
Nu när snart sagt alla bekymrar sig över miljöförstöring och global uppvärmning så seglar det upp tydliga konfliktytor inom denna numera stora grupp av miljömedvetna.
- Vindkraftsentusiaster ställs mot de som värnar fågelliv och biologisk mångfald.
- Vindkraft ställs mot turism och naturupplevelser.
- Vattenkraftsutbyggare ställs mot älvräddare (ja, jag vet att det är en gammal fråga).
- Vargvänner, som jag själv, ställs mot jordbrukare (inte jägare för de är oftast inga naturvårdare).
- Järnvägsutbyggare ställs mot biologer och rödlistade arter.
Konfliktytorna är många många.
I fredagens Kungälvspost protesterar två kända naturprofiler mot att det byggs på Koön i Marstrand. En och annan miljövän tycker nog däremot att om vi inte bygger ut Marstrand till ett hållbart åretruntsamhälle med service så blir det bara kvar sommarboende och bilberoende åretruntboende. För då försämras kollektivtrafik och service. I debatten har vi tidigare kunnat se kulturprofiler gå till storms mot planerad vindkraft.
Jag skulle önska en tydlig debatt nu mellan oss alla som vill värna miljön… hur skall vi ha det framtida samhället. Något tillspetsat; skall vi klämma in ännu mer än 50% av världens befolkning i städerna och skapa ett museum av det där utanför eller skall hela Sverige och världen leva? Skall alla bo i Göteborg eller kan en del av oss få bo på landet för att spetsa till det? Skall vi ha vindkraft eller kärnkraft för att ta en annan fråga. Kan vi tänka oss att stå ut med att en och annan varg skjuts eller fågel krockar med en vindsnurra som betalning för att vi får ett öppet landskap och miljövänlig energi? Och så vidare.
I det nya kommunfullmäktige har vi nu högprofilerade nya och gamla medlemmar och partier i en del av dessa frågor, jag ser med intresse fram emot debatten.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-10-15 kl. 09:27 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |
Göteborgsandan har alla hört talas om, kort uttryckt skall man oavsett politisk färg jobba för Göteborgs bästa. Idén är bra och har varit till nytta för Göteborgs stad men det finns avigsidor. Alliansen i Göteborg är nu i färd med att fjärma sig från idén (läs GP lördag 3 oktober sid 13).
Själv är jag positiv till samarbete men anser samtidigt att rollerna som oppositions- och majoritetspolitiker är viktiga att upprätthålla. Jag har sett det i Kungälv ibland men framför allt så har det blivit så tydligt i de skandaler som nu uppdagats i Göteborg: En yrvaken opposition har inte samlat sig till egna åsikter utan i sann Göteborgsanda jobbat ihop med socialdemokraterna, jobbat ihop med att t.ex. skylla ifrån sig sitt ansvar i berörda nämndstyrelser. Jag ser samma sak när det gäller byggfusk i ett av de kommunala bolagen i Göteborg.
I Kungälv har vi av och till haft problem, för några år sedan i Kungälv Energi och, om man frågar mig i alla fall, längre tillbaka i tiden i Kungälvsbostäder. I båda fallen har det varit viktigt att man tar sitt ansvar som politiker i bolagen och inte ryggar för att man kanske förstör den goda stämningen.
När vi nu fått in två nya partier i kommunfullmäktige så är jag inte speciellt rädd för att vi inte skall få debatt, tvärtom, men tänk om det är så att de nya partierna har sin grogrund i misstänksamhet mot att vi etablerade partier verkligen tar väljarnas parti och inte kliar varandra på ryggen?!
Svaret på frågan om Kungälvsandan: ja den behövs men bara lite!
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-10-15 kl. 09:25 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Folkpartiet har påpekat vad socialdemokraternas överbud i valrörelsen skulle ge för skattehöjning ifall de skall förverkligas; kanske upp till två kronor!
Och vad svarar Socialdemokraterna på det? Med att prata om annat förstås, bland annat skryter man med ett eget överskott år 2006. Kommunen hade ett överskott på 11,9 Mkr tack vare reavinsten från försäljning av Kungälvs Transporttjänst, annars hade Miguels ”dukade bord ” visat ett underskott på - 22,5 Mkr. Detta skedde fastän man höjt skatten med 106 öre.
All anledning således av vara orolig för hur den rödgröna oppositionen räknar när den staplar sina vallöften på varandra… du läsare skall betala.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-09-15 kl. 18:01 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Fredrik Reinfelt har sagt upprepade gånger att det block som blir störts efter valet bör bilda regering. Om Alliansen inte får egen majoritet kommer man att erbjuda Miljöpartiet ett samarbete.
I en i stort sett utmärkt insändare går Evert Svensson tillrätta med Sverigedemoktrater som inte kan räkna. Synd att han skall blanda det resonemanget med att försök att lura i läsaren att Alliansen kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna… Skäms!
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-09-15 kl. 18:00 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Mellan regnskurarna ser jag två flitiga valarbetare med spett och slägga. Dom sätter upp valaffischer med svartklädda människor, en av dem heter Miguel och är oppositionsråd i Kungälv.
Budskapet är intressant: ”Vi kan bättre”
Javisst Miguel, du kan bättre, den nuvarande oppositionsperioden har mest bestått i att Miguel spelat för gallerierna, glidit på sanningen och bloggat febrilt. Häromdagen stod Miguel i Västra parken och lovade allt åt alla. Samtidigt som han ville ge sken av att vara jämställdhetens härförare på idrottsområdet gav han dyrbara vallöften om idrottsanläggningar med pojkprofil på idrottsinnehållet. På skolans område ”ser vi socialdemokrater till individen”, till skillnad då till Alliansen som tydligen plötsligt är kollektivismens härförare.
Visst kan Miguel bättre, han behöver öva fyra år till, i opposition.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-09-13 kl. 08:45 av Lena Johansson |
Kommentarer (3) |
En fråga om demokrati
Jag läser i GP att ännu ett antal småhusköpare råkat ut för mögelhus byggda av det allmännyttiga Egnahemsbolaget i Göteborg. Att Egnahemsbolaget bygger med dålig kvalité är tyvärr ingen nyhet. Man har stämts i domstol förut och förlikts i liknande fall. Det antyds här och var att det är styrelsen som sätter lågt pris före kvalité men eftersom inte någon i styrelsen uttalar sig vet vi inte. Det som är beklagligt är ett så kallat allmännyttigt bolag med politiker från alla läger i styrelsen gör så här… och vägrar göra rätt för sig.
Jag har erfarenhet av styrelsearbete från Kungälvs kommun. På mitt första sammanträde med ett av de kommunala bolagen i Kungälv fick jag en utskällning av VDn, jag ställde för många frågor. De som känner mig vet att det fick rakt motsatt effekt än vad VDn avsåg, jag slutade min karriär där som ordförande (VDn hade då slutat).
Om vi hoppar till de pågående korruptionsutredningarna i Göteborg så kan vi konstatera att styrelserna i Poseidon, Familjebostäder m.fl. bolag håller ihop. Jag ser inte skymten av politisk opposition som ställer kritiska frågor offentligt. I stället är det knäpptyst utom när man hittar någon ansvarig chef att skylla på. Tydligen går den så kallade Göteborgsandan före principen om en opposition som opponerar.
Det finns experter på bolagsstyrning som säger att så här skall det vara, styrelsen i ett bolag skall hålla ihop, jag köper inte det resonemanget. I fallet Egnahemsbolaget ser vi resultatet. Ett kommunalt ”allmännyttigt” bolag som år efter år tillåts släppa ifrån sig dåligt utförda byggen och som sedan hänvisar till en uselt fungerande byggfelsförsäkring när kunderna klagar. Styrelsen som är vald av folket förefaller att ignorera problemet, oavsett partifärg.
Som jag ser det, och det är den princip jag lever efter, så får man välja: Antingen har vi inga kommunala bolag eller så ser vi till att bolagsstyrelserna har politiker som reagerar ifall bolaget sköts dåligt. Och då skall dom reagera offentligt om bolagsledning och styrelseledningen försöker sopa problem under mattan.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-09-13 kl. 08:43 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Jag sitter och lyssnar på en valdebatt om kulturen i Sveriges Radios P1. Tyvärr en trist debatt utan visioner, mest gnäll från den rödgröna oppositionen.
Jag var några dagar i Sloveniens huvudstad, Ljubljana, i somras. Besöket var för kort för att jag skall kunna vara expert på stadens kulturliv men signalerna från staden till mig som besökare var tydliga: ”vi är ett kulturellt folk”. Jag gick runt i staden och kunde på kort tid konstatera:
- Att man begriper att gamla hus har ett värde, här fanns flera hundra år gamla hus, inte i bra skick men på väg att renoveras.
- Att det finns en livlig musiktradition. Utanför en stor byggnad med byster på musikprominenser hörde jag körsång strömma ut genom de öppna fönstren, uppenbarligen pågick undervisning i ämnet.
- Ett omfattande program för renovering av statyer invid gångbroarna i centrum.
- Tronande över staden låg en borg som inte bara var ett antikvarium utan som gjorts till en aktiv del i stadens kultur.
- På stadens vattendrag rakt genom centrum färdades en musikkår fram och tillbaka, längs kajerna gjorde man i ordning publika platser.
Såväl här som i andra centraleuropeiska städer finns det en och annan betongkoloss med stalinarkitektur men både Ljubljana och t.ex. Prag har klarat sig förvånansvärt bra! Det har faktiskt gått värre för många svenska städer vars centra på 60-talet förfulades av kommersiella missfoster. En av de fulaste städer jag vid snabb genomresa sett är för övrigt Grenoble i Frankrike, även där har någon slags kommunistisk arkitektur tagit över.
Jag har här skrivit mest om byggnader, inte om kultur, men det hänger ihop. Och hela miljön i t.ex. Ljubljana är människovänlig och visar att under ytan finns ett genuint intresse för att människan skall syssla med kultur.
Åter till kulturdebatten, man konstaterar att t.ex. bokläsandet är en klass- och boendemiljöfråga. Lågutbildade män i glesbygd läser lite böcker, i andra hörnan står välutbildade kvinnor i städerna. Här tror jag att skolan har en viktig uppgift, jag kan inte direkt påstå att den utbildning jag bestods var vidare kulturellt högstående, det är bättre i dag men det är viktigt att lärare inte har förutfattade meningar utan verkligen ser att alla elever är kulturella varelser. Näst efter idrotten verkar till exempel musikundervisningen sortera in unga i godänd/icke godkänd.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-09-13 kl. 08:41 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Jämställdhet har vi uppnått den dag när även medlemåttiga kvinnor får de chefsbefattningar medlemåttiga män får i dag (fritt citat efter Marianne Nivert).
Kungälvs kommuns årliga välfärdsbokslut innehåller mycket intressanta fakta. Ur den saxar jag något om utbildning och inkomst kopplat till kön.
I Kungälv och säkert i de flesta kommuner så visar statistiken att män har en genomsnittlig inkomst som ligger cirka 50% över kvinnolönerna. Samtidigt kan man i diagrammen se att andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning är dramatiskt mycket högre, mellan 40% till 230% fler kvinnor har utbildat sig efter gymnasiet. Störst är skillnaden i en av landsbygdsförsamlingarna och minst i Kungälvs centralort och i Marstrand.
Varför är det så? Vi försöker förmå våra barn att utbilda sig och vi försöker påverka flickor att utbilda sig inom t.ex. tekniska discipliner. Och sedan så skickar samhället ut signaler som visar att kön är viktigare än utbildning.
Jag kan gå till mig själv för en illustration av problemet. Jag har haft sex olika anställningar under 35 år, fyra av dem har jag sökt på annons, två har jag blivit ombedd att söka. Jag har intervjuat mina arbetsgivare om varför jag fick de fyra jobben jag sökte på annons. Två av jobben har jag fått trots att det fanns en bättre meriterade kvinna som sökte samma tjänst. Jag känner de två som inte fick jobbet och jag vet deras meriter och vad de gjort efteråt. I det ena fallet var skälet att ”kvinnor kan inte förhandla” och i det andra fallet var skälet att ”frånskilda kvinnor med barn kommer inte att sköta sitt jobb”. Jag behöver väl inte nämna könet på chefen?
Det här är ingen tillfällighet, även om det rekryteringarna jag skriver om hände för ganska många år sedan. Statistiken jag nämner ovan och annan statistik visar att vi långtifrån har ett jämställt samhälle.
Det är en utmaning för politiken och för arbetsmarknaden (arbetsgivare och fack) att skapa ett jämställt samhälle, och då gäller det att tänka på det på alla plan, i förskolan, på barnavårdscentralen, i skolan, inom idrotten och vid rekrytering av medarbetare etc.
Håkan Olsson
Postat
2010-08-02 kl. 08:28 av Lena Lipkin |
Kommentarer (6) |
Det är en förmån att kunna påverka och bestämma över sitt eget boende. Bestämmandet kan ske i många former:
- Genom direkt ägande
- Genom medlemskap i en bostadsrättsförening
- Genom medlemskap i en kooperativ hyresrättsförening
- Genom utvecklat hyresgästinflytande
Att köpa en kooperativ hyresrätt innebär en mindre kapitalinsats och ett mindre risktagande än att köpa en bostadsrätt, detta skulle således vara till fördel för ekonomiskt svaga hushåll som därmed ändå skulle få ett ökat boendeinflytande.
Det är ett ödets ironi att de socialistiska partierna och deras förlängda arm, Hyresgästföreningen, vill motverka att hyresgäster får köpa sina bostäder och bilda bostadsrättsföreningar.
Ironin består i att det var socialdemokrater som bildade både Riksbyggen och HSB, två av våra tre stora bostadskooperativa organisationer. Men när hyresgäster vill köpa sina bostäder och bilda ett kooperativ så ser vänsteralliansen med stödtrupper till att stoppa det om man kan.
Alliansen i Kungälv vill tvärtom underlätta för hyresgästerna att starta en boendekarriär, till exempel genom att möjliggöra omvandling till kooperativ hyresrätt. Detta kräver mycket mindre egen insats, ger boinflytande och kan utgöra starten på en boendekarriär. Hur skall s och v argumentera mot att hyresgäster tar makten över sitt boende nu??
Håkan Olsson
Folkpartiet
Liberalerna i Kungälv
Postat
2010-06-08 kl. 16:12 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |
Stig Larsson var förtroendevald för Folkpartiet i Kungälv i många år, bl.a. var han ordförande för Miljö- och hälsoskyddsnämnden.
En av Stigs frågor var att minska övergödningen av havet. Närsalter som når havet ställer till det, bl.a. utarmas växtligheten i de grunda havsvikarna. Stigs idé och mission var att förbättra alla dåliga avlopp på landet. Han drev sina idéer utan sidoblickar på om det var populärt, han slätade inte över sina åsikter. Lyckades han? Ja delvis men inte helt, långt därifrån. Först nu många år senare är vi tack vare bättre tekniska lösningar på väg att kunna lösa frågan men då kommer det svåra: att övertyga berörda fastighetsägare att lägga ut stora pengar på tekniskt avancerade avloppsreningsverk.
För en tid sedan talade Jag med en yngre politiker om Stig, han mindes, eller hade hört talas om Stig som kompromisslös. Tyvärr hade han ingen aning om att Stig var arg för att man förstörde miljön. Hade det varit bättre om Stig varit mer flexibel? Ja, kanske för vissas plånböcker men inte för miljön. Möjligen når man ibland längre med att lyssna lite mer, vi har haft sådana politiker också, t.ex. Leif Johansson (s). Men om ni minns min förra blogg om att inte släta över så fundera över när man måste sätta ned foten och när man skall kompromissa/släta över.
Håkan Olsson
Folkpartiet
Liberalerna i Kungälv
Postat
2010-05-26 kl. 08:33 av Lena Johansson |
Kommentarer (2) |
Ja kanske är Kungälv en idyll men vi kan också råka ut för korruption. Uppvaknandet kan bli brutalt, som i Göteborg, där ansvariga politiker drabbades av stora skälvan och nu försöker kasta strålkastarljuset på oskyldiga tjänstemän i sin iver att undgå ansvar.
Bästa sättet att undgå korruption är att ha ett klimat som inte inbjuder till ”väntjänster” av olika slag, alla skall behandlas lika. Kungälvs kommun styrs nog ganska bra i det avseendet, nu. Till min förvåning har vi dock inget kommunalt regelverk över vad som är tillåtet och inte tillåtet för politiker och för tjänstemän.
Jag skrev en motion i ämnet i början på år 2009. Jag föreslog att det tas fram ett policydokument i frågan. Lämpligt nog, för att illustrera frågan, kommer motionen upp nu i juni i kommunfullmäktige, samtidigt med att Göteborgsskandalen rullas upp.
Min och Folkpartiets motion kommer att resultera i åtgärder. Den intressanta diskussionen blir nu om det skall göras något direkt eller om vi skall vänta…
Håkan Olsson
Folkpartiet
Liberalerna i Kungälv
Postat
2010-05-25 kl. 15:58 av Lena Johansson |
Kommentarer (2) |
När jag var anställd på Riksbyggen gick jag en kurs i arbetsledning. Jag har glömt det mesta men en sak minns jag och har tillämpat både som arbetsledare och politiker; ”Släta inte över om du vill ha fram ett tydligt budskap”. Om man skall föra fram ett budskap som inte är helt bekvämt för mottagaren så blir man lätt för snäll. Ingen vill få kritik och om den som kommer med kritik slutar med att släta över så blir budskapet otydligt. Mottagaren tänker ”det var väl inte så farligt, allt är OK, jag fortsätter som förut”.
Jag har provat metoden med att inte släta över och den fungerar bra. Det går dock inte en dag utan att jag eller någon jag talar med slätar över sitt budskap, det är mänskligt och oftast en socialt fungerande metod. Utan att släta över skulle vi ständigt ha pågående konflikter och krig. Men slätar vi över för mycket blir livet också outhärdligt. Själv markerar jag alltid när någon är rasistisk till exempel.
I nästa blogg skall jag berätta om en man som ansågs vara ilsken och tvär i politiken men som i själva verket bara tillämpade principen om att inte släta över. I själva verket var han snäll och omtänksam, men mot politiska dumheter var han icke överslätande.
Ett av skälen till att vi behöver betyg är att skolornas uppföljningssamtal med elever och föräldrar lätt urartar i överslätande. Jag hörde om en förtvivlad romsk kvinna som när hennes barn fick riktigt dåliga betyg i nian frågade läraren: ”du sade ju att det går bra för min son!”. Lärarens syniska svar blev: ”ja i förhållande till hans förutsättningar har det gått bra”, ett både överslätande och rasistiskt förhållningssätt.
Ni förstår säkert vart jag är på väg: Ett av skälen till att somliga tycker att jag också är en ilsken och kompromisslös politiker är att jag konsekvent försöker låta bli att släta över.
Håkan Olsson
Folkpartist
Postat
2010-05-25 kl. 09:59 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |
Att ha ansvar och att ta ansvar
Just nu pågår ett genant spel i Göteborgs kommun. Minst två kommunalråd hukar och låter tjänstemännen ta alla smällar. Jag skriver om muthärvan på Familjebostäder och Idrotts- och föreningsförvaltningen. Man låter två kvinnliga, nyanställda, förvaltningschefer ta smällen och ansvariga politiker hukar. Chefen för IF-förvaltningen är sjukskriven.
Vad gör politikerna? Ordföranden i Idrotts- och föreningsnämnden tycks komma undan med politiskt stöd trots att hon direkt i TV pratar om att dribbla bort pressen och trots att hon har det politiska ansvaret. Ordföranden för Familjebostäder har vi över huvud taget inte sett till. Kommunstyrelsens ordförande talar om att ta politiskt ansvar men det är bara munväder.
Det här är ingen tillfällighet, tyvärr brukar det gå till så här. I Kungälv avskedade man för många år sedan sin stadsarkitekt, felet som begicks gjordes av en underställd tjänsteman och besluten i denna lilla kommun med god lokalkännedom togs av Byggnadsnämnden, alla politiker i den satt kvar.
Bestraffa politisk feghet, snart är det val.
Håkan Olsson
Folkpartist
Postat
2010-05-24 kl. 08:43 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
En gång i tiden var jag kommunanställd i Helsingborg. En måndagsmorgon ringde några personer till hälsovårdsnämnden. Man bodde i ett bostadsområde som låg granne med kommunens då nya ridskola. Man klagade på att det luktade häst. Tjänstemannen blev lite förvånad för ridhusets hyresgäster, hästarna, hade inte flyttat in ännu.
Det är väl just detta som är problemet med ridskolan i Björkås, att vi moderna människor inte alltid accepterar att det finns djur i närheten, verkliga eller påhittade. Både hästar och vargar kan skapa polarisering.
Undertecknad har i många år drivit frågan om flickidrott som en jämställdhetsfråga och då är det naturligtvis bekymmersamt att det finns en oro för att ett fritidscentrum där en stor andel av utövarna är flickor är hotat av befintlig och eventuellt kommande bebyggelse.
Översiktsplanen är ett underlag för kommande detaljplaner, om jag får råda kommer det inte att byggas något som äventyrar ridanläggingen i Björkås.
Håkan Olsson
Folkpartiet
Liberalerna i Kungälv
Postat
2010-05-18 kl. 17:18 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |
”Utan andetagen från tigern kommer det inte att vara någon vind, bara moln och absolut inget regn”. Det här citatet hittade jag i tidningen Time i ett reportage om Kinas tigrar. Kinas regering har bestämt sig för att av den lilla spillra av den sydkinesiska tigern som finns i djurparker ordna återutplantering i naturen. I rapporten kan man läsa om hur Kina gått från att under Mao ha skottpeng på tigrar till att nu straffa tjuvskytte med upp till 12 års fängelse.
I detta tätbefolkade land är man beredd att ta sitt ansvar för den biologiska mångfalden. I Sverige då? Här skjuter vi varg, 27 vargar, drygt 10% av populationen sköts av i skogarna under tumultartade former. 12 000 jägare, 444 stycken per varg gick i januari man ur huse för att skjuta varg (vilken naturupplevelse det måtte ha varit). Sverige är ett till ytan stort och rikt land och det är bedrövligt att vi inte kan klara av att ansvara för vår del för att bevara den biologiska mångfalden.
Citat likt det ovan om tigerns andedräkt kommer ofta från naturlevande folk som är ett med naturen. Här i vårt högteknologiska land tror vi på skrönor om att vargen dödar spädbarn och blir upprörda när en jakthund blir varg- eller björnbiten. Sanningen är att det inte på många hundra år finns belägg för vargdödade människor. Häromåret blev en jägare dödad av björn… på grund av sin medhavda jakthund. Sanningen är att älgen(!) är farligare för människan och sanningen är att de flesta dödade jakthundar omkommer av vådaskott från husse eller av att bli påkörda av bilar. Samma för renarna, de flesta olycksdödade är påkörda av bilar eller tåg.
Men inte överväger vi att förbjuda bilar eller tåg för det eller att dra in jaktlicensen för husse. Naturen har nog en själ, frågan är hur naturvänlig den kollektiva svenska själen är.
Håkan Olsson
Folkpartist
Postat
2010-03-25 kl. 16:21 av Lena Johansson |
Kommentarer (3) |
Jag är ju fritidspolitiker. Min huvudsakliga tid är jag verksam inom fastighetssektorn. Genom åren har jag både som tjänsteman, konsult eller politiker bevistat massor av offentliga möten där någon detaljplan eller vägprojekt skall förklaras för allmänheten. Ibland är det kaos, ibland är budskapet svårbegripligt. Ofta talar föredragshållaren ett fackspråk som många av åhörarna inte begriper. Ibland blir stämningen hätsk i onödan eftersom man inte begriper varandras språk.
Att olika åsikter skall brytas är självklart, men hård debatt övergår ofta i att man lämnar mötet som ovänner eller med förutfattade cementerad åsikter om varandra. Men i tisdags var jag på ett möte som jag anser var bland det bästa jag bevistat i genren.
Kommunfullmäktiges beredning för framtid och utveckling håller möten runt om i kommunen, i tisdags var det dags för Marstrand. Förslaget till kommunal Översiktsplan förklarades av beredningens ledamöter på ett mycket professionellt sätt. Det professionella låg i att här står ett gäng kunniga och pålästa politiker av alla färger och alla åldrar, från student till nästan pensionär och förklarar planen på ett språk som är begripligt, man gör det lugnt och man gör det med auktoritet och med respekt för alla som kommit för att lyssna och ha åsikter. Visst hettade det till, det skall det göra, men jag fick intrycket att alla var nöjda med det man fått sig till livs.
Tro nu inte att alla fullmäktigeberedningar är så här bra. Jag hoppas att fler lär sig av hur den här politikergruppen jobbar och förbättrar sitt sätt att jobba.
Var inget dåligt då? Jag brukar ju vara kritisk. Jo, jag tycker möjligen att man kan vara lite mer tydlig med att man har olika åsikter och värdegrunder. Och man kanske inte behöver vara överens i allt, lämna något åt väljarna att välja mellan.
Håkan Olsson
Folkpartiet
Liberalerna i Kungälv
Postat
2010-03-25 kl. 16:20 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Vet du hur mycket en lärarlön ökar från nyanställning och 15 år framåt? Svaret är att lärarlöner åk 1-6 ökar 16% i Sverige. Är du lärare t.ex. i Finland ökar lönen 30% och i t.ex. Skottland 60%!
Det här illustrerar klimatet som vi under många år av socialdemokratiskt styrd skola skapat för lärarna. Signalen är tydlig, inte nog med att vi betalar våra lärare dåligt, vi betalar dem nästan lika dåligt efter 15 års erfarenhet av undervisning som vid nyanställning. Här har vi en av orsakerna till den dåliga statusen på läraryrket; arbetsgivaren signalerar inte uppskattning varken via lönesättning eller via arbetsförhållanden.
Folkpartiet anser att en viktig bidragande orsak är att ansvaret för skolan tagits bort från staten och lagts på kommunerna. Det behövs ett samlat statligt grepp på skolan och på lärarnas lönebildning och karriärmöjligheter.
Raset för den Svenska skolan illustreras t.ex. av våra sjunkande mattekunskaper. Raset för den svenska skolan började dock inte med Göran Perssons olyckliga beslut att kommunalisera skolan. De flesta har nog glömt det eller inte upplevt det men 60-70- talets strider mellan SACO med Bertil Östergren och S-regeringen med Olof Palme är ett annat skäl. Sossarnas avsikt vara att bryta akademikerdominansen bland lärarna och där började konstigt nog socialdemokraternas kunskapsförakt á la 1960-tal att ge sitt tragiska resultat.
Sossarna har bättrat sig något, dom tycker åtminstone ibland och motvilligt att kunskap är bra i skolan och att det kan vara bra att ibland mäta kunskapsnivån (omdömen, betyg). Men det rödgröna vänsterblocket innehåller ett bakåtsträvande Vänsterparti som i fråga efter fråga sätter agendan.
Till hösten är det val.
Du väljare avgör om liberaler eller kommunister skall styra skolan efter valet.
Håkan Olsson
Folkpartiet
Liberalerna i Kungälv
Postat
2010-03-19 kl. 10:41 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Ett av alla sorgliga skäl till de Jugoslaviska krigen på 1990-talet var att hämnas Trastfälten. På Trastfälten år 1389 (ja jag skrev trettonhundraåttionio) fick Serberna stryk av Osmanerna. I Serbien är man expert på att vårda gamla oförrätter, resultatet under balkankrigen blev hundratusentals döda.
År 1982 massakrerades cirka 3 500 flyktingar i de palestinska lägren Sabra och Shatila av Libanesiska kristna falangister. Ännu ett av alla lidanden som drabbat detta från Palestina år 1948 utdrivna folk.
Vilket är värst, en stor massaker för länge sedan eller en ”mindre” på 1980-talet? När det gäller det fruktansvärda som hände palestinierna 1982 så tycks en majoritet av detta folk vilja träffa en fredsuppgörelse med Israel. Men som vi kunnat läsa i dagarna så saboterades USAs försök till medling effektivt av ett nytt beslut i Israel om att bygga nya bosättningar på ockuperad Palestinsk mark. Bakom det Israeliska beslutet ligger också hänvisning till historien och hänvisning till någon massaker eller fördrivning.
I Sveriges Riksdag beslöt den rödgröna oppositionen tillsammans med några borgerliga avhoppare att fatta ett dumt beslut på torsdagen: Man beslöt sig för att leka historiker och förklarade att det som hände Armenierna för 95 år sedan i nuvarande Turkiet var folkmord.
I Sydafrika gör man tvärtom, man låter en förståndig biskop Tutu leda ett försoningsarbete i stället för att i all evighet, till allas nackdel, hålla på med att hämnas.
Riksdagens klumpiga inhopp på historiescenen bidrar inte till någon fred och inte knyter vi Turkiet närmare Europa heller.
Jag vågar påstå att det mesta av våld och krig i världen beror på att något gammalt groll skall hämnas. Jag är ganska säker på att förövarna på Trastfälten, i Libanon och i Turkiet ansåg att dom ställde en tidigare oförrätt tillrätta.
Jag tror inte att Olof Palme om han levt, med sin bakgrund som medlare i mellanöstern, skulle varit särskilt stolt över Riksdagens okänsliga beslut i torsdags. Resultatet av detta blir bara ännu mer spänningar, redan har det rests krav på att Turkiet skall avbryta sina förbindelser med Armenien.
Att vårda gamla oförrätter gör inte livet bättre vare sig i Turkiet, Jugoslavien eller hemma i Kungälv. Gör som Desmond Tutu, ge förlåtelse i stället.
Bildtext: Döda i flyktinglägret Sabra.
Håkan Olsson
Folkpartiet
Liberalerna i Kungälv
Postat
2010-03-12 kl. 08:24 av Lena Lipkin |
Kommentarer (4) |
Vi har ett högt skattetryck på köp av tjänster i Sverige, det är bakgrunden till att regeringen infört skatterabatt vid köp av hushållsnära tjänster (rutavdrag). Mervärdesskatt, egenavgifter och marginalskattenivåer gör att det är dyrare för en privatperson än för ett företag att köpa en tjänst. Du behöver jobba cirka 6 timmar för att kunna anlita en hantverkare med samma lön som dig själv en timma, och då kan några olika saker hända:
- jobbet blir inte gjort, t.ex. förblir huset ostädat eller väggen otapetserad ett tag till eller
- tjänsten köps svart vilket gör att den som gör jobbet inte kommer med i våra trygghetssystem eller
- man stannar hemma från jobbet för att själv göra jobbet (man har ju sex timmar på sig)
Kjell-Olof Feldt skrev en gång en bok han kallade ”Rädda välfärdsstaten”, i den berör han bland annat problemet med att det är dyrt för privatpersoner att köpa tjänster. Feldt som är nationalekonom använde begreppet skattekilar för att beskriva det hela. Feldt är egentligen liberal anser jag, men med annan etikett.
Om man är socialdemokrat i dag så skall man tydligen använda RUT-avdrag så länge man är i opposition. Frågan är om t.ex. de gamla finansministrarna Bosse Ringholm och Erik Åsbrink verkligen vill vinna valet… då kan dom ju inte fortsätta att köpa hushållsnära tjänster. ”Dom rika har råd ändå” säger Mona Sahlin men vårt eget oppositionsråd tycker i sin blogg att ”Även om man inte gillar skattebidraget vore det ganska korkat att inte använda det.” Snacka om dubbelmoral!
Verkligheten är ju den att sossarna vill subventionera byggbranschen med ROT-avdrag medans man vill förbjuda RUT-avdrag för hushållsnära tjänster. Socialdemokraterna vill således göra det dyrare att anlita en bransch dominerad av kvinnliga anställda och göra det billigare att köpa manliga tjänster. Socialdemokraterna brukar ju använda ordet Pigavdrag. Problemet är att man inte har något emot Drängavdrag, för med samma retorik så är det ett drängavdrag när man får skatterabatt för att anlita en, oftast manlig, snickare.
Heder i stället åt Centerpartiet som nu föreslår skattelättnader åt den som köper IT-tjänster i hemmet, något som skulle underlätta livet för många pensionärer som behöver hjälp med sin dator. Förslaget skulle minska ungdomsarbetslösheten.
Med Alliansens Göran, Maud, Fredrik och Jan i regeringen är livet enklare för en stressad barnfamilj och för en hjälpbehövande pensionär.
Om olyckan är framme och vänstern vinner valet så får fackföreningsbossarna i Byggnads bestämma agendan, låt oss slippa det!
Håkan Olsson
Folkpartiet
Liberalerna i Kungälv
Postat
2010-03-05 kl. 08:45 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |
….heter en bok av författaren David Eberhard. Jag har hört talas om boken och känner att jag snart måste läsa den för det har börjat dyka upp kränkta politiker lite här o var.
Jag trodde tills för några år sedan att politiker inte skulle fjanta till sig och tala om kränkningar bara för att det hettade till lite i den politiska debatten men jag hade fel. Sitter man ordförande i ett kommunalt bolag skall man väl tåla granskning och ifrågasättande offentligt trodde jag, men jag hade fel. Håkan Olsson går till personangrepp fick jag höra, vederbörande var kränkt.
I fullmäktige senast levererades inte svar fort nog från kommunalrådet på en interpellation, då blev frågeställaren kränkt och gick hem. Arvode för oss fullmäktigeledamöter utgår vare sig vi är kränkta eller ej och att skolka från fullmäktige när man blivit kränkt ger ingen justering vare sig uppåt eller nedåt i arvodet. Jag har inte bestämt mig för om jag skall känna mig kränkt för att behöva bevittna dylika sandlådedebatter, men jag tror att jag för tillfället låter bli.
Jag har bevittnat fler kränkta som anser att det är helt OK att vägra medverka på viktiga möten för att ”jag har tagit nog med skit”.
Tänk om våra lärare eller socialsekreterare skulle ha en så låg ”kränkningströskel” som vissa politiker tycks ha? Dom utsätts ofta för ”synpunkter” från elever och allmänhet men dom kan inte bara springa hem och gråta. Men jag tror, kränkningsmotståndet till trots, att jag snart måste sänka tröskeln för när jag blir ganska så arg över att spelare i de högre politiska positionerna uppträder som de mobbade skolbarn de inte är. Allt det här fåneriet tar ju faktiskt kraft från det viktiga arbetet att sköta vår kommun, tar t.ex. kraft från arbetet för jobb, mot mobbning, för ordning i skolan, för omsorg om barn och gamla.
Har jag kränkt någon nu?
Håkan Olsson
Folkpartiet
Postat
2010-02-17 kl. 16:53 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |
Sverige är ett av de västländer som bäst lyckats minska sin energiförbrukning, men vi har mycket mer att göra för att hjälpa till att begränsa växthuseffektens påverkan. Åtgärder inom alla samhällsfunktioner är viktiga; klimatsmarta hus, miljövänligare bilar, bättre uppvärmningsmetoder och väl fungerande kollektivtrafik. Folkpartiet i Kungälv lägger nu ett förslag som har bäring på jordbruket och våra matvanor. Vi föreslår en vegetarisk veckodag i kommunen.
Globalt sett står djurproduktionen, inklusive odling av foder, transporter och markanvändning, för cirka 18 procent av de totala växthusgasutsläppen. Det motsvarar cirka 80 procent av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser, inklusive emissioner från markanvändning och avskogning. Produktion av kött har en väsentligt större miljöbelastning än produktion av vegetabilier. För att minska miljöbelastningen kan konsumenten därför oftare äta vegetariska måltider i stället för måltider innehållande animalier. Kommunen kan påverka den egna matproduktionen för skolor, äldreboenden och personalmatsalar. Genom att föregå med gott exempel kan vi förhoppningsvis uppnå en spridningseffekt.
Folkpartiet föreslår nu att Kungälvs kommun inleder en kampanj vars syfte är att väsentligt öka vårt vegetariska matintag. På de bespisningsställen kommunen hanterar föreslår vi att det en dag i veckan enbart serveras vegetarisk mat.
Håkan Olsson
Folkpartiet
Postat
2010-02-17 kl. 15:10 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |
Dags för obligatorisk anmälan, Lex Sarah
Är det inte ovärdigt för en människa att ständigt behöva vara rädd på sin arbetsplats? Det är tyvärr vardagen för många elever, de mobbade.
Vi kan tyvärr konstatera att policydokument, mobbningsplaner och goda avsikter till trots så fortgår detta mänskliga gissel. Om nu någon är mer intresserad av den ekonomiska aspekten på eländet så kan man undra över vilket resursslöseri det är att dag efter dag lägga undervisningstid på mobbare som istället för att följa undervisningen planerar för kommande rasts illdåd eller på elever som inte lyssnar på grund av att de funderar över på vilken toalett dom skall gömma sig nästa rast.
Skolinspektionen har nyligen i en stort upplagd undersökning studerat ett stort antal skolor i hela Sverige. Bara en skola, i Stockholmstrakten, fick godkänt i sitt sätt att motverka mobbning. Skolan som fick godkänt hade bl.a. ett väl utbyggt system med delaktighet av eleverna i det mobbningsförebyggande arbetet. Tyvärr fick den skola i Kungälv som granskades underkänt och det var troligen ingen tillfällighet.
Kommunrevisionen i Kungälv har i en nyligen gjord undersökning konstaterat att systemet med incidentrapportering fungerar mycket olika och i en del fall inte alls. Incidenter där fysisk och psykisk hälsa äventyras skall rapporteras. Många lärare känner inte till att detta skall göras! Andra lärare vet inte hur de skall göra. Kanske saknas ledningens stöd. Vad hjälper policydokument och mobbningsplaner mot sådan uppenbar okunskap eller nonchalans hos skolans arbetsledare?
Folkpartiet har i många andra sammanhang föreslagit mer brukarmakt, både för unga, äldre och sjuka inom vård, skola och fritidssektorn. En naturlig fortsättning på det är att införa mer brukarmakt för de mobbade och för elever som vill stödja dem. På sjukvårdens område har vi ett obligatorium för personal att incidentrapportera t.ex. felbehandlingar, Lex Sarah.
Folkpartiet kommer snart i en motion till kommunfullmäktige föreslå ett Lex Sarah på skolans område. Vi föreslår att det blir obligatoriskt för personal i skolan att rapportera bl.a. mobbning till ett centralt register. Eleverna skall ges möjlighet att utan risk för repressalier rapportera mobbning till samma register.
Håkan Olsson
Folkpartiet
Postat
2010-02-17 kl. 15:07 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Vågar man kasta sten i glashus? Jag gör några försök.
De flesta är väl överens om att världen släpper ut för mycket koldioxid. I västvärlden har vi vant oss vid en hög standard och vi reser mycket. Om man nu har gått och skaffat sig familj i Finland men vill ha kvar jobbet i Sverige; blir man finare ifall man ”miljökompenserar”, dvs. om man på grund av att man har hög lön har råd att betala mer för flygresan hem varje veckoslut? Är det OK bara för att man sitter i Riksdagen? Blir klimateffekten mindre? Släpper planet ut mindre koldioxid med miljöpartister ombord? Jag tror inte det!
Jag kastar två stenar till: Om man har ett framträdande plats i Sveriges Riksdag, bör man då operera knät privat trots att det i partiprogrammet står att privat sjukvård skall tas bort? Eller är det OK att låta barnen gå i friskola trots att partiet motverkar friskolor? Hyckleri var kulturen bakom järnridån bland kommunisterna, är det den traditionen som lever kvar hos partiledaren med knät?
Ännu en sten: Direktören som för cirka 15 år sedan lät ”renodla” verksamheten i sitt cellulosabolag och sålde av kraftverken för en god penning. Nu när denne direktör upptäckt att priset på el gått upp propagerar han för statlig prisreglering av elmarknaden, är han trovärdig?
Före detta kommunister som opererar sig privat och har barnet i friskola eller miljöpartister som köper sig ett gott samvete när de flyger, stämmer förkunnelse med gärning där? Jag är ingen bibelexpert men den gyllene regeln ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem ……” känns aktuell.
Och direktören som vill ha prisregleringar har absolut en dubbel agenda, han låtsas vara allmännyttig när han egentligen vill vinstmaximera, varför annars sälja av kraftverken?
Mitt råd, speciellt ett valår, är att inte bara lyssna på vad politiker säger, se på vad dom gör också. Och var kritisk mot de lobbyister som flockas runt partierna, typ hyresgäst-, näringslivs- och pensionärsorganisationer.
Politik borde vara att förfäkta idéer till gagn för alla, inte att företräda särintressen.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-01-22 kl. 09:11 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Jag läser i lokalbladet att nu har en lokalpolitiker kommit ur sin demokratiska garderob som Sverigedemokrat. Sverigedemokraterna vill förhindra invandring och omhändertagande av flyktingar. Händelsen väcker till liv minnen från min barndom i Lycke och Torsby.
I Lycke på den tiden hade vi inga invandrare (förutom en pojk från Tyskland en gång). Men vi hade gamla nazister. När jag åkte till kyrkan med mamma såg jag ofta gamla damer i svarta åtsittande hucklen stå och niga för prästen när han kom. Varannan söndag var det en gammal nazist som stod och predikade om synd, synd och synd, dock inte om sin egen. Att han accepterades trots att han under kriget aktivt, i tal, skrift och gärning lett kampen för den ariska rasens överhöghet har jag nu efteråt förundrats åt. Att man förlät den gamle statstjänstemannen som jag träffade någon gång i månaden har jag mer förståelse för, han ångrade sig nog till skillnad från prästen för sitt stöd åt skändligheterna i Tyskland, han lär ha varit lokal Führer.
Och i kommunfullmäktige i Hermansby satt det minst två före detta ungnazister valda av folket (hur tänkte det partifolket, alla visste….).
Och vet ni, i församlingshemmet i Säve hyllas, åtminstone var det så sist jag var där för några år sedan, den gamle nazistiske prosten på koppartavlor på väggen. Hur tänker man? Mannen var chefredaktör för en öppet nazistisk tidning med kyrkliga förtecken.
I kommande val hoppas jag att alla demokratiska krafter drar åt samma håll för att behålla vårt öppna och demokratiska samhälle. Bakom snygga manchesterkostymer döljer sig nämligen ibland främlingshat av samma slag som i Lycke under andra världskriget.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-01-18 kl. 08:42 av Lena Johansson |
Kommentarer (0) |
Det är ju väl känt att s-politiker, från fd ministernivå till ombudsmannanivå i Hyresgästföreningen gärna bor i bostadsrätt och villa. Men samma personer vill förhindra andra hyresgäster att göra samma boendekarriär. Principer och ideologi i praktiken skall fotfolket få stå för genom att bo kvar i hyrda hus. Visst är det tråkigt, rentav smaklöst, när hyresgästföreningens företrädare glädjestrålande meddelar att man lyckats……lyckats att förhindra sina medlemmar och andra hyresgäster att få ett eget ägt hem.
Den 10 september godkände Kommunfullmäktige att Kungälvsbostäder säljer bostadsområdet Jordliden till sina hyresgäster. En överväldigande majoritet av hyresgästerna har dessutom röstat för köp på bostadsrättsföreningens stämma. Med hjälp av Hyresgästföreningen har nu en privatperson överklagat beslutet och Länsrätten beslöt att försäljningen inte får ske förrän överklagandet behandlats.
Är inte denna dubbelmoral egendomlig? Den av vänstern (s+v) dominerade Hyresgästföreningen som skall värna om hyresgästerna vill förhindra dessa att förvärva sina hem när tillfälle ges? Metoden är motstånd i folkvalda församlingar och överklaganden till domstolar. Säljaren Kungälvsbostäder gör också en god affär och pengarna tänker man plöja ner i fler nybyggda hyresrätter. Dessa planer äventyras naturligtvis nu, tar Hyresgästföreningen ansvar för den effekten?
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-01-15 kl. 12:04 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |
Som du säkert noterat i media har nu cirka 27 vargar, drygt 10% av populationen skjutits av i skogarna under tumultartade former. 12 000 jägare, 444 stycken per varg har gått man ur huse för att skjuta varg (vilken naturupplevelse det måtte ha varit).
Följande citat under jakten från Niclas Frykman, ordförande i MUF sätter strålkastaren på vad detta är: "Med de 22 skjutna vargarna har vi förlorat i trovärdighet när det kommer till skydd av den biologiska mångfalden.
När vi nu har utrotat tio procent av vår vargstam, vad ska vi då säga om Indien gör detsamma mot tigrarna, Japan mot valarna eller Australien mot vithajen". Själv skulle jag vilja tillägga att hur kan vi i fortsättningen protestera när fattiga bönder jagar elefanter eller när Spanska fiskare rovfiskar utanför Somalias kust? Sverige är ett till ytan stort och rikt land och det är bedrövligt att vi inte kan klara av att ansvara för vår del för att bevara den biologiska mångfalden.
Vad detta har med Kungälv att göra? Det gäller att föra kampen mot miljöförstöring och klimathot på alla fronter. Att kräva av Kina och Brasilien att de skall bevara sin miljö, t.ex. att inte skövla den biologiska mångfalden i regnskogarna kräver att vi inte är skenheliga i Sverige.
Håkan Olsson (FP)
Postat
2010-01-15 kl. 09:32 av Lena Johansson |
Kommentarer (1) |