Det tar sig, som gubben sa´. För inte så länge sedan var ”generationsansvar” modeordet nummer ett bland Kungälvs politiker. Nu har man tydligen fått hybris, för nu ska man ta ”globalt ansvar” minsann! Jag tänker naturligtvis på den infekterade och prestigefyllda frågan om en vindkraftspark på Vävra berg.
I tjänsteskrivelsen från miljöenheten sägs att ”nyttan och de positiva effekterna av vindkraft på Vävra berg ligger på global och nationell nivå medan de negativa konsekvenserna ligger lokalt”. Så sant – men vem bryr sig om det lokala? Nu ska vi ju offra vår närmiljö och tänka globalt! Det är ädelt och politiskt korrekt – även om det inte gör minsta skillnad på vare sig utsläpp eller klimat.
Miljöenheten förordade avslag till ansökan från Rabbalshede. Men utan att bry sig om fakta i målet beslutar politikerna att göra tvärtom: skövla Vävra berg, förstöra boende- och rekreationsmöjligheter för mängder av medborgare samt utrota bland annat rödlistade djurarter. Till vilken nytta och för vem, kan man undra? Utom för Rabbalshede kraft då, förstås.
Lite kul är det ju med de rödlistade djurarterna. Det är ju sådana som andra miljövänner försöker rädda till eftervärlden, inte medvetet utplåna dem. Extra kul med berguven som är föreslagen ansvarsart för Kungälvs kommun. Snacka om att sätta räven som vakt över hönsgården! Stackars berguv, den åker dit så fjädrarna ryker när ”miljövännerna” från M, S, C, FP och MP ska försöka få ordning på den globala miljön.
”Folk hittar ju grejer överallt”, konstaterar centerns starke man och viftar därmed bort den högst olämpliga lokaliseringen. ”Det handlar ju ändå bara om någon stenyxa eller sällsynt snok”. Så insiktsfullt talar bara en riktig karlakarl (eller möjligen en maktfullkomlig lokalpolitiker).
Jag har ändå en liten fråga: ingår det inte i er självpåtagna uppgift att studera fakta innan ni fattar beslut? Med fakta menar jag då inte enbart Rabbalshedes tveksamma och partiska miljökonsekvensutredning och färgglada broschyrer, utan till exempel även den kompletterande och omfattande utredning som gjorts av Ann-Christine Carden tillsammans med Göteborgs Universitet samt ornitologer och närboende med lokalkännedom.
Vad jag har förstått hade ingen av er beslutsfattare bekvämat er till att läsa, begrunda och ta ställning till dessa nya och viktiga fakta. Varför då? Hade ni, av outgrundliga skäl, kanske redan bestämt er sedan långt tidigare? Varför just Vävra berg när det finns bättre alternativ?
Jag skulle vilja gå så långt att det också är er plikt att studera internationella erfarenheter av vindkraftens för- och nackdelar innan ni fattar så här långtgående beslut. Att ställa er frågan: är det värt denna förödelse för fem vindkraftverk just här? Ja, man kanske även kunde kräva att ni ägnade några timmar åt att studera dagens vetenskapliga ståndpunkter i den så kallade klimatfrågan. Det har nämligen hänt en hel del sedan Al Gore predikade och berikade sig en gång i tiden.
För att i någon mån rädda ansiktet har till exempel alarmisterna i IPCC (FN:s klimatpanel) i dagarna ändrat sin definition av ”Climate change” till att också omfatta naturliga klimatändringar. Man har insett att jordens klimat inte plötsligt, för första gången på 4,5 miljarder år, blev statiskt omkring 1975 e.kr. för att sedan bara styras av antropogena utsläpp av CO2. IPCC har alltså börjat modernisera sina föråldrade dogmer, men USA har ändå tröttnat på deras många ifrågasatta utspel och dragit tillbaka allt ekonomiskt stöd till IPCC.
För att få lite perspektiv kan jag berätta att atmosfären innehåller 3 000 000 megaton CO2 och världens fossilbränning 2010 tillförde 33 400 megaton – varav Sveriges andel var 53 megaton (1,6 promille) och då i huvudsak från transportsektorn. Dessa 53 megaton kan man sätta i relation till de 25-30 megaton CO2 som ett enda av Sydafrikas nya kolkraftverk genererar (Medupi).
Lite extra skojigt blir det då Kungälvs vindkramare börjar prata om att vi här hemma måste offra oss för det globala klimatet: Medupi är nämligen ett alldeles nytt kolkraftverk som bland annat svenska staten, det vill säga även vi som bor i Kungälv, aktivt har medverkat till att förverkliga. Ridå!
Någon som trots detta inbillar sig att ändrad inflygningsteknik för åtta flyg om dagen till Säve till förmån för fem vindkraftverk på Vävra berg gör några som helst avtryck på de globala utsläppen av koldioxid? Men jag kan lova att det blir förfärliga avtryck lokalt, en miljöförstöring utan dess like som kommande generationer knappast kommer att uppskatta.
Mats Weidel
Utvecklingspartiet
Postat
2012-03-08 kl. 11:27 av Lena Johansson |
Kommentarer (8) |
- Äntligen, ropades det i Fullmäktige innan sommaren. Anledningen var att planerna på kommunens första större vindkraftverk godkändes. Men jag fattade inte riktigt det där med ”Äntligen”. Inte då.
Men nu börjar jag förstå. Vad man menade var nog att äntligen kan vi få vistas i naturen utan en massa tjattrande fåglar som kan störa popmusiken i öronpropparna. För att inte tala om alla andra irriterande moment som surrande insekter och vilda djur som plötsligt dyker upp och halvt skrämmer vettet ur en. Äntligen kan det bli lite ordning på naturen.
Jag fattade detta när jag läste den linjeinventering som gjordes i maj i vindkraftsområdet Rotliden, Åsele. Där hade det minsann blivit ordning på torpet. Under en hel timma noterades endast EN flygande insekt, EN mindre fågel och EN duva på avstånd. Samtidigt gjorde man en jämförande inventering i motsvarande natur 2,5 mil bort. Där noterades tre skogshöns, 14 små fåglar, en duva, tre sorkar, två rovfåglar, en korp samt ett oräkneligt antal sångare under inventeringstimman. En himla röra, med andra ord.
Jag tänkte på Vävra berg när jag hade läst den här rapporten. Tänk vad lugnt och skönt det ska bli där. Både folk och fä kommer att fly fältet. Jag tänkte också på den här rapporten när jag besökte mina gamla trakter på Västgötaslätten i somras. Jag försökte nämligen återuppleva något av det finaste jag visste när jag bodde där på 1980-talet. Att gå ut med hundarna en sommarkväll. Låta blicken svepa över kvällshimlen och den obrutna horisontlinjen där bara den lilla medeltidskyrkans siluett stack upp. Höra storspovens uråldriga läte över slätten. Nästan fysiskt känna historiens vingslag.
Men det var då, det. Nu är det andra vingslag. Storspoven har tystnat och äntligen ser horisontlinjen tidsenlig ut, ungefär som raffinaderierna i Stenungsund. Så fint och modernt och politiskt korrekt. Så kan vi få det här i Kungälv också. Äntligen är det på gång, ropade miljöpartisten!
Mats Weidel (UP)
Postat
2011-09-27 kl. 15:43 av Lena Johansson |
Kommentarer (3) |
Tänk så det kan bli. Min förra blogg var tänkt som en hyllning till ansvarstagande och kloka politiker som drivit igenom VA i kustzon. I stället fick jag en kärnkraftsdebatt och en rabiat Kungälvsbo på halsen.
Och tänk så det kan bli när man tar till personangrepp i debatten.
Det skulle vara intressant att få höra varför Folkpartiet finner det viktigt att skriva följande om Morgan Persson: ”…denne f d militär.
Låt denne man peka med hela handen…”. Uppenbart är ju att Fp- seniorerna bakom insändaren underförstått menar att Morgans bakgrund gör honom mindre kvalificerad som politiker och att det är lite skojigt med militärer (fniss, fniss). Eller?
Då vet vi i alla fall att Folkpartiet i Kungälv har tagit ställning:
man anser att Sveriges internationella fredsbevarande styrkor, som Morgan har tillhört, är en löjeväckande företeelse. Hånar man även sin egen partiledare, en f d militär? Huvaligen!
Tänk så det kan bli när man blundar för sanningen. Martin Högstedt har aldrig uttalat sig som företrädare för UP när det gäller Kongahällatomten, utan enbart som "överkörd" lokal företagare, arbetsgivare och familjeförsörjare. Och det är inte han som har ”hittat” kommunens formaliafel (tabbe på ren svenska). Smickrande för Martin, men sanningen är ju att det är ICA:s jurister som har jobbat med överklagandet. Pinsamt att Håkan, Göran och Inger från FP tydligen inte hade en aaaning om det. ICA nämns ju inte med ett ord i deras insändare.
När FP-trion ändå har ångan uppe - och gärna tummar på sanningen - så påstår man också att vindkraft och Kongahällatomten är särintressen för UP. Det var nytt för oss alla. Tomten har vi aldrig debatterat och när det gäller vindkraft tar UP inte ställning utom när det gäller uppenbart olämpliga placeringar. Precis som vid vilken industrietablering som helst. Hur många gånger ska vi behöva säga det?
Slutligen, tänk så det kan bli när man ska vara lite extra fyndig.
Vem älskar Utvecklingspartiet? skriver FP med hänvisning till Stig Claessons bok ”Vem älskar Yngve Frej?”. Snacka om att falla på eget grepp. Boken handlar ju om en avfolkningsbygd där människorna har en rädsla för att bli lämnade, en rädsla att bli sist. För mig låter det snarast som en liknelse av deras egna tynande gamla Folkparti.
Mats Weidel (UP)
Postat
2011-03-08 kl. 13:45 av Lena Johansson |
Kommentarer (11) |
Dom är här i Lycke nu. Gänget som gräver och spränger sig fram för att vi alla ska få förmånen av kommunalt VA. ”VA i kustzon” är ett förstklassigt exempel på ett framsynt beslut. Här kan man snacka om generationsansvar, modeordet för dagen hos Kungälvs politiker. Visst finns det en och annan ”på bygden” som inte gillar projektet; ”det är väl bra som det är, vi har ju bra vatten”. Men då glömmer man gärna A i VA!
Avloppsfrågan från enskilda hushåll på landsbygd och i kustzon är många gånger eftersatt. Men att åtgärda den kostar pengar för den enskilde – och inte syns det heller, som t ex ett nytt kök! Därför sätter sig många på tvären; man är ju heller inte tvungen att ansluta sig. Fast vad jag kan förstå kommer kommunen senare att inspektera alla enskilda avlopp som inte är anslutna och ställa höga krav.
Hoppas bara att man ser till att de blir uppfyllda också!
Ju mer jag studerar miljöfrågor, ju mer övertygad blir jag om att vårt största problem inte är växthusgaser utan förgiftningen av mark och vatten. Och då menar jag givetvis inte bara bristfälliga avlopp utan även alla de industriella gifter, kemikalier, plaster och annat som lagras både i naturen och i alla levande varelser.
Klimatförändringen innebär i första hand stora ekonomiska och politiska påfrestningar i världen, medan förgiftningen konkret handlar om överlevnad för allt levande på jorden. En varmare jord överlever vi: under nästan 10.000 år, fram till vikingatiden ungefär, var årsmedeltemperaturen väldigt mycket högre än vad som spekuleras kring nu. Men eftersom koldioxidproblematiken i första hand handlar om global politik och ekonomi (visst, det är allvarligt nog), så är det där fokus i första hand finns.
Med effektiv lobbying, populariserad propaganda och svepande påståenden om klimatfrågan är det lätt att få med sig en bred allmänhet och oinitierade politiker (inte minst på riksnivå). Sammanhanget tycks lätt att förstå och vem orkar väl sätta sig in i fakta? När jag tänker på vindkraftsdebatten i vårt eget fullmäktige 9 dec 2010 blir jag nästan gråtfärdig. Men när vi kommer till förgiftning av mark och vatten är det inte lika spektakulärt och lätt att plocka politiska poäng.
Därför är Kungälvs projekt ”VA i kustzon” ännu mer beundransvärt. Här pratar vi om konkreta åtgärder i vårt eget närområde. Till gagn för alla nuvarande invånare och kommande generationer, till gagn för natur och djurliv och till gagn för en positiv befolkningsutveckling i vår egen kommun. Detta i skriande motsats till vindkraftsplanerna som varken är miljövänliga eller till gagn för någon utom exploatörerna. Tydligen kan intensiv propaganda och halvkvädna sanningar även förvända synen på annars kloka beslutsfattare.
Mats Weidel (UP)
Postat
2011-02-28 kl. 08:41 av Lena Johansson |
Kommentarer (26) |
Nu börjar miljön i fullmäktige kännas bekant även för oss nya. Man känner igen ansikten och man kan många gånger identifiera vem som är vem. Fast en sak har överraskat mig: att sossarna har så många skojfriska jokrar i sitt led!
Förra året var det en som sjöng kampsånger mitt i debatten om vindbruksplanen. Nu senast dök ”Gubben i lådan” från Hylands hörna på 1960-talet upp. På den tiden var Carl-Gustaf Lindstedt jokern som plötsligt kom upp ur sin låda med ”skojiga” kommentarer. I senaste fullmäktige hade Schandorff tagit på sig narr-mössan.
När vi kom till UP:s nya motioner flög locket av lådan gång på gång och Schandorff gratulerade UP med ett litet smil till att föra socialdemokratisk politik. Visst gör vi det – ibland. Tidigare under fullmäktigemötet hade vi till exempel stöttat centerpartiet. Vi för allas politik så länge det gynnar skattebetalarna och utvecklingen av Kungälvs kommun.
Vi får hoppas att Schandorff bara ville understryka att de röd-gröna till fullo stöttar Utvecklingspartiets motioner. Tänk att det ska vara så svårt att fatta att Utvecklingspartiet är ett parti som enbart bedriver lokal sakpolitik. Inte höger, inte vänster. Vi lyssnar på alla.
Mats Weidel (UP)
Postat
2011-02-15 kl. 11:27 av Lena Johansson |
Kommentarer (12) |
Alla älskar plötsligt Marstrand. Efter att ha behandlats styvmoderligt i decennier, så verkar det som om Kungälvs politiker nu har upptäckt Marstrand. Eller kan det möjligen vara så att det egentligen är turismen och besöksnäringen som har blivit på modet?
Hur som helst, många spännande projekt verkar vara på gång.
Marstrands havshotell är ett privat sådant som snart slår upp portarna. Fast inte för länge. Klockan 01.00 ska korkarna på och sedan ska uteserveringen helst vara släckt och låst, tycker Sociala myndighetsnämnden i Kungälv. Det verkar inte som om nämnden går i takt med tiden.
Under sommaren förvandlas Marstrand till en internationell turistmetropol med bland annat seglingar som drar folk från hela världen. I gästhamnen kluckar det på flera sätt natten lång. Likaså på campingen under guds fria himmel. Men inte på uteserveringen vid det nya lyxiga hotellet. Där bor ju en massa fint folk och utlänningar med sina kontinentala vanor som kan störa de bofasta.
Enligt KP hänvisar nämnden till den restriktiva alkoholpolitik som har gällt under hela mandatperioden. Det var nog det konstigaste beslutsunderlag jag har hört! Lite God dag yxskaft. Går det inte att ändra sig? Och vilken mandatperiod avses? Den nuvarande är ju inte särskilt gammal!
Sedan blir det om möjligt ännu värre. Vid tillståndsärenden måste den det berör begära tillstånd att närvara, säger Benny Strandberg (KD) till KP. Fast det hade dom visst glömt att meddela Bosse Tingbäck vid Marstrands havshotell. Och eftersom han inte fick reda på det så var han inte närvarande – och då hade det ju inte tillkommit något nytt.
Lätt som en plätt, klubban i bordet!
- De säger sig arbeta för besöksnäringen, säger Bosse Tingbäck till KP. Men det är bara ord och ingen handling.
Jag är böjd att hålla med, även om jag inte är insatt i ärendet. Men visst låter det konstigt. Vi i UP kommer i alla fall att fortsätta arbeta för en positiv utveckling av Marstrand. Det skålar vi på!
Mats Weidel (UP)
Postat
2011-02-07 kl. 08:08 av Lena Johansson |
Kommentarer (12) |
Låt mig säga det direkt. Inom vårt parti tar vi inte ställning för eller emot vindkraft som företeelse. Däremot har vi som bekant allvarliga invändningar mot uppenbart olämpliga lokaliseringar. Fast som privatperson tror jag inte ett ögonblick på vindkraften som energikälla i Sverige. Varför tänkte jag börja utveckla här i min första blogg.
Ska man tro på Holmenskölds och Hogstams insändare i KP, så kommer några vindkraftverk på Vävra berg att rädda världen. I deras insändare talas det om generationsansvar, kärnkraftsavveckling, elexport och en massa annat önsketänkande. Sanningen är den att varken vindkraftverkens marginella elproduktion eller obefintliga påverkan på koldioxidutsläppen kommer att märkas. Men desto fler kommer att märka dess närvaro i landskapet! Och ett fåtal får lite tjockare plånböcker.
Andra släpper ut det vi sparar in här
Sveriges utsläpp av koldioxid i världen motsvarar cirka 2 promille! I stort sett allt kommer från transportsektorn (vägtrafik, fartyg och flyg). Trots det har de svenska utsläppen minskat med hela 17 procent under de senaste 20 åren, vilket är helt i linje med den så kallade Kyoto-pyramiden där energieffektivisering kommer före nyproduktion.
Leif Hogstam har okritiskt svalt förklaringen att det är koldioxiden i luften som orsakar klimatförändringarna. De lärde världen över tvistar om detta, ingen vet, givetvis inte jag eller Hogstam heller. Men Hogstams koppling mellan reducerade koldioxidutsläpp och vindkraft på Vävra berg håller inte.
Som ett resultat av vår energihushållning får nämligen Sverige ett överskott av utsläppsrätter. Just nu planerar den svenska regeringen att sälja överblivna utsläppsrätter för 7-8 miljarder, vilket innebär att trots alla välmenande svenskars ansträngningar, så minskar inte koldioxidutsläppen ett enda dugg internationellt sett. Någon annan köper helt enkelt våra ”inbesparingar” (ju mer, desto billigare) och köparna står på rad! Ett nollsummespel alltså, där storleken på utsläppen globalt sett blir oförändrade.
Elexport och fossila bränslen?
Holmensköld menar att vindkraftverk ”ger oss möjlighet att exportera grön överskottsel”! Men bästa Holmensköld, vet du inte att vindkraftsel är intermittent och därför måste regleras med till exempel vattenkraft? Den möjligheten är snart uttömd med nuvarande vindkraftsutbyggnad. Därför måste vi skapa back-up-produktion med fossileldade anläggningar om mer vindkraft ska installeras och kunna exporteras. Miljövänligt? Dessutom saknas erforderliga exportledningar till Tyskland och Polen och det finns idag ingen politisk vilja till att bygga sådana.
Leif Hogstam ägnar stort patos åt att skriva om fossila bränslen.
Varför kan man undra, då i stort sett all el som produceras i Sverige kommer från koldioxidfria energikällor (97%). Övrig el (3%), den ”smutsiga”, kommer från kraftvärmeanläggningar som förutom el levererar fjärrvärme och industriånga.
I sammanhanget kan det också vara värt att notera att Danmark och Tyskland, som anses som föregångsländer när det gäller vindkraft, inte har lyckats stänga ner ett enda kol- eller oljekraftverk, trots att de har några av världens största vindkraftsparker (se ovan om intermittent elproduktion). Spanien och Italien har nyligen omvärderat sina satsningar på vindkraft och det är inte utan anledning som Tyskland nu har omprövat sitt ställningstagande när det gäller kärnkraft.
En kärnkraftsreaktor = ett par tusen vindsnurror
Men kärnkraften ska ju bort, skriver Hogstam. Jaså? Faktum är att kärnkraften snarare är under utveckling än avveckling. Under de senaste 20 åren har kärnkraftsutbyggnaden varit minst sagt intensiv i Sydostasien. Andra exempel är Finland som håller på att bygga en ny stor reaktor (Gen III) liksom Frankrike. Storbritannien planerar att ersätta äldre reaktorer med ny kärnkraft och har utsett platser för nybyggnad. I USA har de första ansökningarna om nya reaktorer gjorts på nästan 30 år och staten har beviljat lånegarantier för nybyggnad. I Sverige har de borgerliga allianspartierna öppnat för möjligheten att ersätta befintlig svensk kärnkraft med ny kärnkraft på marknadens villkor.
Redan 2020 beräknas den första prototypen av GenIV-reaktorerna vara i drift i Frankrike, en reaktor som återvinner dagens ”uttjänta” bränsle i stället för att gräva ner det! Det är väl bra, Leif? Tack vare kärnkraftens klimatfördelar bedöms den i allt fler länder som en nödvändig del av satsningen på hållbar energiförsörjning. Man har också konstaterat att EU:s utsläppsmål (2020/2050) omöjligt kan uppnås utan kärnkraft. Inte ens med fem vindkraftverk på Vävra berg.
Mats Weidel (UP)
Postat
2011-02-01 kl. 11:47 av Lena Johansson |
Kommentarer (2) |