Fredrik Schandorff (S)

Vad vill jag som socialdemokrat? 2010-06-28

Vad är ett rättvist samhälle? Att alla bedöms exakt lika vid olika sjukdom? Att alla som förlorat ett jobb får exakt samma utbildning? Att alla barn får exakt samma barnpeng, oavsett behov? Att alla får exakt lika mycket saft i glaset oavsett törst eller ansträngning? Den sortens rättvisa är inget vi socialdemokrater vill ha!

Jag som är medlem i Broderskap, de kristna socialdemokraterna, vill ha ett samhälle som är rättfärdigt. Skillnaden mellan ett samhälle som är rättvist och ett samhälle som är rättfärdigt är enormt. I socialdemokraternas rättfärdiga samhälle så bidrar vi alla till samhället efter vår förmåga och får efter behov, det kallas solidaritet. Den som är stor och stark kan bära mer, den som är rik kan betala något mer i skatt än den som mindre har. Vårt gemensamma arbete ska sedan fördelas efter behov, den som är törstig får mer saft i sitt glas än den som inte är törstig, den hungrige får större del än den som är mätt, båda kan kräva sin rätt och skall göra sin plikt.

Ett rättfärdigt samhälle vill ge alla människor värdighet, oavsett hur mycket skatt man betalar, oavsett om man är handikappad, gammal, sjuk, välutbildad, svensk eller nysvensk. I ett rättfärdigt samhälle är det gott att leva för alla!

Under borgarnas fyra år vid makten har klyftorna ökat kraftigt, en undersökning av Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att klyftorna inte varit så här stora sedan 1970. Forskning visar även att små klassklyftor ger större livskvalitet för alla människor. Detta kan man läsa om i den mycket intressanta boken "Jämlikhetsanden" av Richard Wilkinson och Kate Pickett. Mer fakta om den boken finns på förlagets hemsida:

http://www.karnevalforlag.se/bocker/jamlikhetsanden

Rösta på Socialdemokraterna för ett rättfärdigt samhälle!

Friskolornas ägare berikar sig på våra skattepengar! 2009-08-13

Carin Jämtin har skrivit en motion till höstens stora socialdemokratiska partikongress om att friskolor inte ska få lov att dela ut vinst till aktieägarna. Äntligen! Utbrister jag helt spontant när jag läser förslaget. Friskolor drivs som företag med syfte att generera vinst till sina aktieägare, barnens utbildning kommer i andra hand.

Vinstfrågan är inte en jättestor fråga rent politiskt, det viktiga är att de skattepengar vi betalar går till barn och utbildning. Ingen säger nej till olika inriktningar och skolor, det är bra, mångfald berikar. Men i Danmark får skolorna inte gå med vinst, där skall alla pengar gå tillbaka till skolan och barnen, det tycker jag är bra.

Vi socialdemokrater vill att friskolor och offentliga skolor skall ha samma krav på sig på kvalité, det handlar ju ytterst om barnen.
Det kanske inte spelar någon roll om kvalitén vore densamma mellan riktiga skolor och friskolorna, men så är naturligtvis inte fallet. Riksgenomsnittet i de kommunala skolorna är 8,5 lärare per 100 elever medan friskolorna bara har 7,7 lärare på 100 elever, det är alltså 10 % mindre lärare anställda i friskolorna. Som grädde på moset är antalet utbildade lärare betydligt lägre i friskolorna. I Kungälvs kommun är det extra allvarligt. Sveriges kommuner och landsting presenterar varje år en sammanställning av olika siffror för skolan, bl.a. hur många anställda lärare i varje kommun som har en pedagogisk högskoleexamen. Det innebär att läraren ska antingen ha lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen samt vara anställd som lärare antingen i den kommunala skolan eller friskolan. I Kungälv hade 80,1 % av de anställda lärarna en examen vilket placerar oss på plats nr 223 av 290 möjliga, vi ligger alltså nästan sist i landet. Men nu kommer vi till något intressant, antalet lärare med examen inom Kungälvs kommunala skola är 100 % enligt tjänstemännen. Det är alltså inte förrän vi lägger till ”lärarna” i friskolorna som vi sjunker ner till 80,1 %.

Friskolan i Kärna fick 2007 en vinst på 1,5 miljoner kr samtidigt som de fick stark kritik av skolverket för att agera felaktigt i flera ärenden.
Kvalitén blir med andra ord kraftigt sämre och tillgången på kompetenta lärare, dvs. lärare med en riktig examen, blir mycket lägre i friskolorna. Men om inte detta är nog så betänk för ett ögonblick varifrån friskolornas pengar kommer ifrån. De kommer ifrån dina skattepengar som du betalar in för att det ska bedrivas skolverksamhet. Istället för att göra detta väljer t.ex. friskolan i Kärnas ägare att ta ut 1,5 miljoner och stoppa i egna fickor. Hur många stödtimmar till elever med läs och skrivsvårigheter kunde inte de 1,5 miljonerna gått till istället? Intressant att veta kan även vara att Sverige är det enda landet i norden där det är tillåtet för friskolor att plocka ut vinst.

Jag tänker trycka på vår kongressledamot från Kungälv, Maria Sparringsjö att prata för att Carin Jämtins förslag går igenom. Det är orimligt att våra skattepengar bara ska glida rätt ner i kapitalisternas fickor istället för att användas till det de är avsedda för. Nämligen att ge våra barn en utbildning.

Kort sammanfattning av moderaternas historia 2009-01-20

Den 17 oktober i år kommer Sveriges största bakåtsträvande bromskloss genom tiderna fylla 105 år. Den 17 oktober 1904 bildades moderaterna och jag tycker det är intressant att titta på vad partiet har gjort under sina 105 år.

En sammanfattning av moderaternas historia:

1904-1918: Nej till allmän rösträtt

1916: Nej till allmän sjukförsäkring i arbetet

1919: Nej till kvinnlig rösträtt

1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige

1923: Nej till 8 timmars arbetsdag

1927: Nej till folkskolereform

1931: Nej till sjukkassan

1933: Nej till beredskapsarbete

1934: Nej till a-kassa

1935: Nej till höjda folkpensioner

1938: Nej till två veckors semester

1941: Nej till sänkt rösträttsålder

1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring

1947: Nej till allmänna barnbidrag

1951: Nej till tre veckors semester

1951: Nej till fri sjukvård

1959: Nej till ATP

1960-talet: Moderaterna tar ställning FÖR apartheid. Moderaterna var emot alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och motarbetade Sveriges stöd till ANC.

1963: Nej till fyra veckors semester

1970: Nej till 40-timmars arbetsvecka

1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63 års ålder

1974: Nej till fri abort

1976: Nej till 5 veckors semester

1983: Nej till löntagarfonderna

1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella

1998: Nej till erkännande av de homosexuellas rättigheter inom EU.

2003: Ja till irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerar mot kriget förutom moderaterna

2004: Ja till sänkt a-kassa och sjukpenning

2006: Nej till gröna jobb

2006: Nej till sex timmars arbetsdag

2006: Nej till upprustning av den offentliga sektorn

2006: Nej till höjd a-kassa

2006: Nej till höjd sjukpenning

2007: Ja till sänkt sjukpenning

Idel tokigheter som synes, som tur är har moderaterna inte haft makten speciellt många gånger under dess 105 år. Men vid nästa val kan det vara på sin plats att inte bara lyssna på valfläsket utan även blicka bakåt och se vilken slags åsikter som byggt upp partierna.

Fredrik Schandorff
Ledamot i fullmäktige samt lärandeberedningen

Myten om valfrihet med privatskolor 2009-01-13

Idag den 13 januari 2009 kan vi läsa i Dagens Nyheter om mamman som kämpar för att dottern ska få hjälp med sin dyslexi. Skolan anser inte att dottern har behov av någon stödlärare vilket fått mamman att anmäla skolan till skolverket. Hur det kommer sluta vet ingen.

Det intressanta med detta är att skolan som dottern går i är en privatskola (friskola kallar vissa det för, men det antyder att den kommunala skolan på något vis skulle vara ofri, vilket den inte är. Därför är det mer korrekt att säga privatskola eftersom de ägs av en privat aktör på marknaden).

Elever med specialbehov missgynnas

Privatskolor behöver inte erbjuda ett utbud som passar alla elever, de kan välja inriktningar och t.o.m. neka elever att ens få börja på skolan med motiveringen att eleven inte kan få det stöd den behöver. Däremot är det så att den skolpeng som privatskolan får tilldelad sig av dina skattepengar är ett genomsnitt att kostnaden för alla elever och är alltså tänkt att täcka även de elever som har speciella behov.

Varför vägrar privatskolor att betala för extra stöd till de som behöver det? Privatskolor är vinstdrivande företag och de saknar intresse av att ge ditt barn den bästa utbildningen, syftet är istället att ge ägarna så höga vinster som möjligt.

Orättvisa villkor

Detta innebär att allt vackert prat om att privatskolor skulle ge ökade valmöjligheter är en ren myt, om ditt barn inte passar in i privatskolornas strikta normer så saknar du valmöjlighet. Bara den som är stark och platsar i den grupp som inte har svårt för någonting har valfrihet. Är detta det samhälle vi vill ha? Den kommunala skolan är naturligtvis tvungen att erbjuda elever som behöver stöd den hjälp de behöver, samma regler borde naturligtvis gälla även för privatskolor. Det är inte rimligt att privatskolor har rätten att neka elever utbildning. Alla elever som ska börja i den kommunala skolan har per automatik rätt att få sin utbildning, en plats måste beredas för eleven. Är det verkligen rimligt att privatskolor inte har detta krav på sig? Det tycker inte jag, sann valfrihet har vi först när alla elever kan välja helt fritt mellan alla tillgängliga skolor. Den skola eleven väljer ska naturligtvis inte ha rätten att neka eleven utbildning.

Vad saknas i den kommunala skolan?

Varför väljer vissa föräldrar då att placera sina barn på privatskolor? Jag tror att anledningen är att privatskolan erbjuder någonting som inte den kommunala skolan gör men kanske borde. Den kommunala skolan måste nog lära sig att titta på vad privatskolor erbjuder som är unikt och ta till sig av detta. Är det speciella pedagogiska metoder så borde det finnas plats att införa detta i den kommunala skolan.

Läs artikeln i DN

Fredrik Schandorff
Ledamot i kommunfullmäktige samt lärandeberedningen för socialdemokraterna

Sänkt skatt är bra! 2008-10-22

En vanlig fördom man möter som socialdemokrat är att vi bara vill höja skatten. Detta är inte sant, de flesta av oss är totalt ointresserade av vilken nivå skatten ligger på. Min personliga uppfattning är att låg skatt är bra och att skattesänkningar ger flera mycket positiva fördelar. Jag får mer i plånboken att handla för, affärerna kan sälja mer till mig och anställa personal som i sin tur handlar, det blir som ringar på vattnet.

Men ska man göra en skattesänkning måste det ske ansvarsfullt, inte som ett hastigt populistiskt utspel. Man måste tänka på vad skatterna är till för, vad används kommunens skatteinkomster till? De stora posterna i kommunbudgeten är skolan och socialtjänsten. Skolan omfattar allt från barnomsorg till grundskola och vuxenutbildning. Socialtjänsten är ett mer luddigt begrepp, där finns saker som ekonomiskt bistånd, hjälp till missbrukare men även helt annat så som hemhjälp och äldreomsorg. Mindre budgetposter innefattar ting som föreningsstöd, satsningar på idrottsanläggningar, kultur och mycket mer. Allt detta är mycket viktigt och måste fungera bra, det är något som alla vuxna människor förstår.

På Miguel Odhners och Morgan Perssons bloggar diskuteras nu borgarnas skattesänkning med 10 öre. Jag tycker inte det är fel att sänka skatten men däremot anser jag att sättet som den här sänkningen genomfördes på var slarvigt och oansvarigt. Borgarna säger att man kan slimma och effektivisera kommunens verksamhet och det är sant, jag håller med om det, det brukar alltid finnas utrymme för effektiviseringar i stora organisationer. Detta sparar pengar till kommunen som man kan välja att utveckla verksamheten eller att sänka skatten för. Jag gillar skattesänkningar eftersom det ger mig mer pengar att handla för men jag vill inte att den kommunala servicen ska bli sämre. En effektivisering innebär, om den genomförs på ett bra sätt, att mottagaren, dvs. vi kommuninvånare, inte märker någon skillnad på den service kommunen erbjuder.

Det stora felet som borgarna gjorde när de sänkte skatten var att de tog ut allting i förskott. De sänkte skatten och startade sedan effektiviseringarna och räknade kallt med att spara pengar direkt. Detta skedde inte och kommunen går nu med underskott. Skattesänkningen borde ha kommit i ett senare skede. Först måste vi genomföra effektiviseringar, vänta på resultaten och efter årsbokslutet se om vi går med plus eller minus. Går vi med ett stort plus som är stabilt och håller i sig under några år så bör skatten absolut sänkas. Men effektivisera först, sänk skatten senare när vi vet om vi verkligen har blivit effektivare som kommun. Man tjänar ingenting på att stressa fram och ha för bråttom.

Jag vill även lyfta ett varningens finger till majoriteten angående deras personalneddragningar. Det är både lätt och frestande att avskeda folk i lågkonjunkturer för att få budgeten att gå ihop. Det är däremot inte lika lätt att få tag i ny personal när det är högkonjunktur och hur personalläget ser ut när den nuvarande lågkonjunkturen är över kan vi inte veta idag.

Fredrik Schandorff (s)
Ledamot i kommunfullmäktige samt lärandeberedningen

Öppet möte 24 november om trygghet i skolan! 2008-09-17

I måndags hade vi möte i lärandeberedningen. Största delen av mötet ägnade vi åt vårt uppdrag att skapa ett förslag till "policy för (hantering av) oro och otrygghet". Det är intressant men samtidigt ganska svårt och det tar dessutom tid. Det vi ska göra nu är att besöka olika utvalda skolor och prata med lärarna om frågan. Det kommer bli intressant, själv ska jag till min gamla skola, Kullenskolan, på onsdagen den 24 september. Arbetet pågår och vi samlar in information från många håll. Måndagen den 24 november kl. 19.00 har vi bestämt att lärandeberedningen ska hålla ett öppet möte med tema "Trygghet i skolan" och platsen kommer troligen vara i Mimers hus. Alla intresserade, föräldrar, elever, medborgare, anställda m.m. är välkomna att ställa frågor. Naturligtvis får man fråga om allt som har med skolan att göra men vi planerar att börja med en presentation av policyarbetet. Vi hoppas att många kommer besöka mötet och att det blir en bra blandning av både lågstadieföräldrar, gymnasieföräldrar och allt däremellan.

Under tisdagen den 16 september öppnades riksdagen med pompa och ståt.
Som vanligt höll kungen ett tal. Säga vad man vill om kungen, men med tanke på hans dyslexi är det imponerande att han klarar av att hålla ett så avancerat tal. Det visar hur långt man kan komma med övning och stöd från sin omgivning. Tänk om vi kunde erbjuda alla barn och vuxna med läs- och skrivsvårigheter i vår kommun samma stöd som kungen fått med sin dyslexi.

Slutligen ett besked som kommer glädja många! I förslaget till investeringsbudget 2009 som gått ut till partigrupperna finns en större investering på att bygga konstgräs på Munkegärde grusplan.
Kostnaden är 7,2 miljoner kr och den årliga driften beräknas bli 75 000 kr. Inget är säkert innan klubban har fallit men jag hoppas detta går igenom, kommunen har en stor brist på bra fotbollsplaner.

Snusket på Munkegärdeskolan 2008-09-17

Vad kan som skolelev man egentligen begära av sin arbetsmiljö? Att det ska vara vackert är kanske inte alltid möjligt, men att det ska vara helt och rent är nog en minimistandard de flesta ställer upp på. Jag var, tillsammans med flera andra socialdemokrater och en ensam kristdemokrat, för ett tag sedan på besök på mitt gamla högstadium, Munkegärdeskolan. Som jag mindes den från min skolgång var det en ganska trevlig arbetsmiljö, ändamålsenlig, rent och snyggt.

Nu är det helt annorlunda, under rundvandringen jag fick av elevrådet så blev jag mer och mer upprörd över hur rent ut sagt äcklig skolan har blivit, det pågår ett rent förfall av lokalerna. Överallt var det smuts, listerna var svarta av damm, la man handen på en hylla högre upp än axlarna blev man smutsig, fönsterrutor som varit trasiga i månader, datorer som är obrukbara, trasiga skrivare. Det låg drivor med papper på golvet som ingen plockade upp.

De flesta rum är kala och tråkiga, hur mycket kan det kosta att sätta upp en fin plansch som livar upp lite? De flesta rummen saknar gardiner vilket även det är ett enkelt sätt att göra ett rum vackrare och mysigare. Några få rum hade gardiner men dessa var påtagligt smutsiga vilket gör att de får rakt motsatt effekt. Toaletterna var smutsiga, det har inte funnits tvål på dessa under flera månader enligt eleverna själva (vilket de berättade efter jag skakat hand med allihop). Musikundervisningen var anmärkningsvärd, den genomfördes i de minsta rum som man kan tänka sig, 4-5 personer fick sitta och trängas i dessa och kunde knappt röra sig utan att stöta till varandra. Och hur ska man kunna lära sig spela gitarr om det är stora hål i gitarrerna? En vanlig arbetsplats som sett ut på detta sätt hade stängts omgående.

Vad beror detta på? En anledning är förstås att kommunen har tagit in fler elever än vad lokalerna egentligen är till för. Men den viktigaste anledningen tror jag är att Munkegärde är den enda skolan i kommunen som har lagt ut sin städning på upphandling. Det innebär att den som kräver minst för att städa får jobbet. Helt uppenbart fungerar inte detta då skolan ser förskräcklig ut.

Detta kommer naturligtvis politikerna att rätta till nu när jag skrivit detta inlägg kanske ni tror. Men så är det inte, borgarna har beslutat att på skolan ska det sparas och skäras ned (fast borgarna kallar det för effektivisering, som om någon skulle låta sig luras av det ordvalet). Hur kommer arbetsmiljön att påverkas i Munkegärdeskolan när den får mindre pengar? Kommer det att bli rent och snyggt Nej, självklart inte. De pengar skolorna får ska i första hand gå till att anställa lärare.

Om ditt barn går på Munkegärde så uppmanar jag dig att gå ditt på ett besök, se all smuts med egna ögon och fundera på om detta verkligen är vad jag vill att mitt barn ska utsättas för. Med dagens ekonomi och borgerliga styre ser jag bara en lösning på snuskproblemet. Elever och föräldrar får helt enkelt själva städa lokalerna på sin fritid.

Idag den 9 september 2008 ska vi träffas i våra partigrupper, borgarna för sig och S-V-Mp för sig och diskutera investeringsbudgeten för 2009. Jag tänker väcka frågan om inte en uppsnyggning eller snarare katastrofrenovering av Munkegärdeskolan skulle vara en bra post i budgeten. Så som det ser ut nu skulle det verkligen innebära en mindre investering att få det snyggt igen. Att detta skulle gå igenom är dock tämligen långsökt med tanke på den borgerliga majoriteten.

Vad gör lärandeberedningen för någonting? 2008-09-08

Lärandeberedningen, eller lärarberedningen som många kallar den, är en av de allra viktigaste beredningarna i kommunen. Vi arbetar med alla utbildningsfrågor som sträcker sig över 1 år, dvs. de frågor som påverkar framtiden.

Rent praktiskt går det till så att vi får uppdrag från kommunfullmäktige att utreda och komma med förslag på beslut till, vi diskuterar och kompromissar över partigränserna och kommer sedan med ett förslag till fullmäktige som antingen antas eller avslås.

Vi får oftast en viss tid på oss att klara uppdragen men det kan vi justera vid behov. Nyligen i år tog vi beslut om en ny skolplan i fullmäktige, arbetet med den tog över ett år att genomföra. Resultatet blev därefter också, vi har fått mycket beröm för skolplanen som är både kort, koncis och en produkt av samtliga partier.

Det var det rent formella, hur fungerar beredningen i övrigt? Om man jämför med en del andra beredningar så är vi den bästa beredningen. Vi kommer överens och det är mycket trevliga möten utan bråk och hårda ord. Vi kan diskutera allt och alla partier har förståelse för att vi måste kompromissa och komma fram till ett gemensamt förslag.

Det skulle bli en katastrof om politiken för skolan ändrades varje gång vi byter majoritet. Gemensamma förslag som alla partier kan ställa upp på innebär att skolans personal får arbetsro och kan koncentrera sig på eleverna. Vad jag kan minnas har vi bara varit oense om en enda större fråga och det är frågan om vårdnadsbidrag. Borgarna är för och vi är emot. Jag kan inte hjälpa det men jag tycker verkligen att vårdnadsbidrag är en ovanligt korkad idé. Men nu ska det införas och vi får se om det fungerar, jag kan faktiskt ha fel och vårdnadsbidrag kanske blir en succé. Men jag tvivlar…

Vi som sitter med i beredningen får även lyfta egna frågor. Själv är jag intresserad av hur vi hjälper de svagaste grupperna, hur klarar sig våra särskoleelever? hur går det för de som hoppar av gymnasiet? Jag har tidigare bett om att få höra om hur vi sköter barn med autism. Och på förra mötet hade vi en mycket bra rapport från Lars-Olof Olsson och två av hans tjänstemän om barn med autism och hur vi sköter dem i Kungälv. Och naturligtvis tar vi bra hand om dessa barn i vår kommun, vi har välutbildad personal som brinner för barnens bästa. De nedskärningar som borgarna vill göra inom skolan nu är dock ett mörkt moln på den annars så klara himlen, hur detta påverkar de svagaste eleverna är inte svårt att räkna ut.

En annan viktig fråga som beredningen behandlar har väckts av min partivän Johan Holmberg. Han vill att vi ska satsa på IT i utbildningen. Eleverna måste lära sig att behandla all den information som finns runtomkring dem idag. Skolverket har en ny fackterm för detta, "det vidgade textbegreppet". Det handlar om att vi ska kunna tolka mer än bara text, film är också en slags text vi måste kunna tolka.

Nu planerar vi i beredningen att besöka skolor och prata med lärare om hur vi ska möta mobbning, oro och otrygghet i skolan. Dessutom planerar vi att inom en snar framtid pröva att ha ett möte öppet för allmänheten. Håll utkik efter detta, det är roligt att se hur mötena går till i verkligheten och du får chansen att prata med oss som sitter med om det som just du är intresserad av. Har du frågor om skolan så ring eller skriv gärna till mig, jag svarar så gott jag kan.

Fredrik Schandorff (s)