Skadedjur och störande fåglar
Smittspridning genom ohyra och skadedjur har tidigare haft stor betydelse för uppkomst av epidemier. Förbättrad hygien och råttsäkring av byggnader har minskat skadedjurens betydelse som smittspridare i Sverige, men de utgör fortfarande en latent risk för smittspridning.
Ohyra och skadedjur kan också vålla stor ekonomisk skadegörelse på livsmedel, fodervaror och byggnader.
Grävlingar och fåglar räknas egentligen inte som skadedjur men kan ändå utgöra ett problem.
Vad säger miljöbalken?
Miljöbalken anger att bostäder och lokaler för allmänna ändamål, men även övriga byggnader och lokaler, ska brukas på ett sådant sätt att de hålls fria från ohyra och andra skadedjur.
Genvägar
Råttor och ohyra
Om du har råttor i huset eller i din trädgård ska du kontakta något företag som har hand om skadedjursbekämpning. Du kan då beställa råttsanering och samtidigt få hjälp med att förebygga råttproblem i framtiden. Dessa företag har även hand om bekämpning av skadeinsekter av olika slag, till exempel mal, pälsängrar eller hästmyror.
Ett tips för att hitta företag som utför skadedjursbekämpning är att titta i Gula sidorna i telefonkatalogen.
Om du bor i hyreshus och upptäcker ohyra eller råttor i eller runt din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren, som har ansvar för att en sanering blir utförd. Fastighetsägaren kan då kontakta något skadedjursbolag som hjälper till med denna sanering.
Om problemen ändå inte löser sig kan du vända dig till någon av våra miljöskyddsinspektörer.
Grävlingar
Allmänt om grävlingar
Grävlingen är en ca 20 kilo tung nattjägare som bland annat äter fågelungar, harungar, sniglar, maskar, insekter, rötter, gräs, svamp, säd, bär och frukt med mera. Reviret är cirka 3-4 kilometer och de återkommer år från år. Det kan uppstå problem då grävlingar väljer att bosätta sig under husgrunder, där den kan gräva 5-7 meter långa gångar som underminerar marken.
Regler och lagar
Enligt 23 § jaktlagen (1987:259) får grävling på egen gård eller i egen trädgård, hos den som saknar jakträtt, fångas in eller dödas. Lämpligen gillras en fälla med äpplen, ägg, honung, plommon eller liknade. Därefter körs grävlingen iväg 3-4 mil och släpps alternativt avlivas. Avlivandet och infångandet ska ske på ett kompetent och riktigt sätt av person som är utbildad, har licens och uppfyller eventuella krav i djurskyddslagsstiftningen och annan tillämplig lagstiftning.
Om villkoren för skyddsjakt är uppfyllda får även jakträttshavare (eller jägare på uppdrag av denne) skjuta grävling. I de fall grävling bosatt sig under husgrund kan den kommunala skytten hjälpa till mot avgift.
Fåglar
Antalet kråkfåglar och måsfåglar har sannolikt ökat i antal i en del tätorter
på grund av landskapsförändringar, ökad födotillgång med mera. En avskjutning av fåglar ger en mycket temporär effekt. Eftersom födokällorna ofta finns kvar kommer populationen att vara tillbaka på samma nivå redan inom ett par års tid.
Avskjutning inom tätorter är en kontroversiell åtgärd och innebär ett visst risktagande. Det är bättre att försvåra för fåglarna att häcka. Vid flera misslyckade försök att bygga bon och föda upp ungar kommer fåglarna självmant söka sig bort.
Det här kan fastighetsägare göra för att förebygga problemen
Enligt 9 kap 9 § miljöbalken 1998:808 är det fastighetsägare som i första hand ansvarar för att lösa problem med skadedjur nära bostäder. Företag som arbetar med skadedjursbekämpning kan hjälpa till med vissa av nedanstående åtgärder.
Följande exempel på åtgärder kan utföras av fastighetsägare/skadedjursbekämpare:
- fångst med fällor
- borttagande av fågelbon från tak och hängrännor
- punktering av fågelägg (endast vid skyddsjakt enligt 26 § JF)
- placering av konstgjorda ägg i fågelbon
- uppsättning av nät som förhindrar fåglar på vissa platser
- uppsättning av piggar för att förhindra fåglar att sitta
- uppsättning av vajrar på takutsprång och hängrännor m m
- uppsättning av roterande, störande skyltar (vindpåverkan med störande reflexer/färger och ljud som effekt)
- utläggning av klibbande massa på speciella platser
- skötsel av komposter och soptunnor så att de inte drar till sig fåglar eller andra skadedjur
- undvikande av matning av småfåglar på sådant sätt att måsar och andra skadedjur lockas dit
I första hand hänvisar Miljöenheten till ovanstående förslag på åtgärder som respektive fastighetsägare själv kan utföra. Om detta inte hjälper kan fastighetsägarna mot avgift få hjälp med avskjutning av den kommunala skytten.
Vill ni ha hjälp med rengöring/bortplockning av bon etc kan olika saneringsfirmor hjälpa till.
Spanska skogssniglar
Om du tror att du har fått spanska skogssniglar (så kallade mördarsniglar) i trädgården kan Naturhistoriska museet (extern länk), telefon 031-775 24 00, hjälpa till att identifiera dem och ge råd om hur du kan bli av med dem.
