Hälsorisker med fuktproblem i byggnader
Det är väl dokumenterat att fuktproblem i byggnader kan ge negativa hälsoeffekter. Det rör sig framförallt om luftvägssymtom som luftvägsinfektion, hosta, väsande andning och astmatiska besvär. Även snuva, irritation i näsa och ögon och generella besvär som trötthet och huvudvärk kan förekomma. Flera sammanställningar som rört hälsoeffekter av ”fuktiga” byggnader har gjorts under senare år där man gått igenom den vetenskapliga litteraturen som rör samband mellan fukt i byggnader och hälsa.
Brister i inomhusmiljön visar sig ofta genom byggnadsskador eller indirekt genom att människor får symtom eller besvär. Det kan handla om befintliga fuktproblem eller om äldre fuktproblem som inte åtgärdats på rätt sätt.
De exponeringar som förknippas med fuktiga byggnader är mikrobiologiska faktorer, bland annat mögel och bakterier, allergen från kvalster samt flyktiga organiska ämnen som avges på grund av kemiska eller mikrobiologiska processer, t.ex. från fuktpåverkade material. Emissioner som beror på fukt kan fortgå också efter det att fukten har torkats ut. Kvalster har ibland nämnts som en huvudorsak till hälsoproblem i samband med fuktiga byggnader. Det är dock bara en av flera förklaringar till problemen.
Mögel
I alla inomhusmiljöer finns en normalflora av mögelsvamp. Förekomsten av mögelsporer inomhus följer vanligtvis årstidsvariationen i uteluften. Mögelsporerna uppträder särskilt då luftfuktigheten är hög, framförallt under hösten. Om den relativa luftfuktigheten är högre än 70 procent, kan mögelsvampar börja växa. Mögelsvampen slutar att växa vid lägre relativ luftfuktighet än 70 procent, men den dör inte. Mögelsporer innehåller allergener som kan orsaka allergiska reaktioner hos känsliga personer. I de flesta fall då människor upplever besvär rör det sig förmodligen inte om allergi mot mögel. I sporer och cellväggar förekommer även andra ämnen, t.ex. glukaner, som satts i samband med hälsoeffekter. Många mögelsvampar kan, under vissa tillväxtförhållanden, producera mykotoxiner (mögelgifter; till exempel mögelsvampar som Stachybotrys atra, Aspergillus, Penicillium och Fussarium). Mögelsvampen kan också avge flyktiga organiska ämnen, vilket bland annat kan orsaka dålig lukt.
Bakterier
Även bakterier förekommer naturligt i inomhusmiljön. Normalt sett innebär det inte något problem för en frisk människa. Bakterier kräver hög relativ luftfuktighet för att kunna växa. Bakterierna kan, liksom mögelsvamparna, överleva även vid lägre relativ luftfuktighet och kan börja växa igen då luftfuktigheten stiger. Liksom mögel kan de producera toxiner eller andra hälsopåverkande ämnen samt ge upphov till dålig lukt.
Kvalster
Förekomst av husdammskvalster kan vara ett tecken på dåligt inomhusklimat. De mikroskopiskt små spindeldjuren trivs i varma, fuktiga miljöer och förökar sig lätt när förhållandena är de rätta. Djurens avföring är starkt allergiframkallande.
Flyktiga organiska ämnen (VOC)
Fuktproblem i byggnader eller byggkonstruktioner kan ge upphov till nedbrytningsprocesser där olika ämnen frigörs från material som finns i byggnaden. I inomhusluften förekommer till exempel flyktiga organiska ämnen som kan ha betydelse för uppkomsten av hälsobesvär. Några källor till VOC är byggnadsmaterial, kopieringsapparater, rengöringsmedel, tobaksrök och mikrobiell växt. Formaldehyd är det enda enskilda ämne där det finns en riskbedömning som är relevant för de halter som kan förekomma inomhus i bostäder, skolor och liknade byggnader.
