Ekonomisk översikt och finansiell analys

I kommunen är god ekonomi en förutsättning för att uthålligt kunna erbjuda service och omsorg.

Den här sidan är indelad i följande rubriker:

Årets resultat

Finansiellt mål
Överskottet skall uppgå till minst 2 procent av skatter och statsbidrag år 2016.

Budgeterat resultat efter beslut om tilläggsanslag för sociala investeringar är 41,1 Mkr. Summa skatter och generella statsbidrag uppgår till 2 310,2 Mkr. 2 procent av skatter och generella statsbidrag motsvarar 46,2 Mkr.

Årets resultat är positivt med 20,4 Mkr. Målet är inte uppnått.

Avvikelser från det budgeterade resultatet kan på aggregerad nivå förklaras:

  • Utfallet för skatter och generella statsbidrag är positivt, 21,2 Mkr högre än budget.
  • Utfallet för finansiella nettokostnader är positivt, 17,4 Mkr lägre än budget.
  • Utfallet för verksamhetens nettokostnader är negativt, 59,3 Mkr högre än budget, varav verksamhet inom sektorer 22,0 Mkr högre.

De stora svängningarna i resultatet förklaras främst av förändringar i nuvärdesberäkningen av pensionsskulden.


Balanskravsresultat

Kommunallagen innehåller krav på att kommunerna ska ha balans i sin ekonomi, intäkterna måste överstiga kostnaderna. Ett negativt resultat ska regleras och resultatet återställas under de närmast följande tre åren. När avstämning av balanskravet görs ska vissa poster undantas. Exempelvis ska inte realisationsvinster medräknas.

Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav är resultatet 2016 negativt med 27,9 Mkr. Alla pensionskostnader är bokförda och har belastat det egna kapitalet. Pensionsförpliktelser före 1998 står för 38,7 Mkr av den resultatkorrigering som görs. Innebörden av det negativa balanskravsresultatet är behovet av ett positivt kassaflöde för att möta den likviditetsmässiga påfrestning som pensionsutbetalningarna utgör. 27,9 Mkr av avsatta pensionsmedel ianspråktas.


Investering och exploatering

Finansiellt mål Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40 % eller högre.

Budgeten för 2016 uppgick till 669,0 Mkr, vilket var i paritet med 2015. Budgeten reviderades ner med 31,0 Mkr för att anpassa framtida avskrivningar till förväntat skatteunderlag. Omställningen till ökad investeringsvolym har fortsatt och utfallet 2016 uppgick till drygt 530,0 Mkr, vilket motsvarar 79 procent utnyttjande av de ekonomiska resurserna och en ökning med 60 procent jämfört med 2015. Detta var i paritet med vad som prognostiserades i tertialrapport 2 trots ett lägre utfall än prognostiserat på vattenverket. Det är viktigt att notera att för att driva den ökande mängden investeringsprojekt krävs ökad personalstyrka, vilket påverkar driftbudgeten.

Diagrammet redogör för utfall kontra budget de senaste 5 åren.


Större projekt

Tabellen redogör för utvalda större projekt som även särredovisas.


Avgiftskollektivet

Renhållningen har arbetat upp 5,9 av 8,0 Mkr under året på bland annat nya kärl och markåtgärder på Munkegärde ÅVC.

VA-verksamheten hade en investeringsram på 232,0 Mkr. Några stora projekt har utmärkt sig i arbetsomfång och komplexitet; nybyggnad av vattenverk, överföringsledningar inom olika delområden i kommunen och VA-sanering Mariebergsliden-Östra gatan. 􀀥yggnationen av vattenverket har påbörjats med beräknat färdigställande 2018/2019.

Projekten med överföringsledningar har pågått en tid och vi står nu inför planeringen inom olika delområden. Sträckan Råckeröd – Brunnefjäll är slutbesiktigad.

Arbetet med att fortsatt planera kommunens VA-utbyggnadsområden har påbörjats i enlighet med den utbyggnadsplan som behandlats i kommunstyrelsen. Etappindelning av Aröd är framtagen. Inom Tjuvkil pågår projektering av ledningar och gator för att kunna genomföra exploatering i området enligt detaljplan. Etappindelning för resterande delar inom Tjuvkil pågår.

För Kovikshamnområdet har arbetet med en detaljerad utbyggnadsplan påbörjats och en etappindelning förväntas finnas i början av 2017.

VA-sanering Bäckgatan etapp 1 slutfördes enligt plan under 2015. Under 2016 har etapp 2 påbörjats.

De flesta investerings- och infrastrukturprojekten löper under mer än ett år då det är mycket arbete i upphandling, projektledning, besiktning, myndighetskontakter, sökande av tillstånd, upprättande av erforderliga handlingar m.m. Projekten är omfattande och komple􀁛a varför många förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering startas.

För 2016 redovisas ett utfall på drygt 120,0 Mkr för VA. Detta är 40,0 Mkr lägre än prognostiserat i tertialrapport 2 vilket mestadels beror på att vattenverket arbetade upp knappt 40,0 Mkr lägre än angivet i den prognosen.

Inom parkeringsverksamheten redovisas ett utfall på 5,5 Mkr fördelat på parkeringen vid Resecentrum och parkeringshusen på Kongahälla. Samtliga projekt är i uppstartsfas och färdigställs under 2017 och 2018.


Skattekollektivet - Kommunledningssektorn

Skattekollektivets investeringsram uppgår till 419,0 Mkr för 2016 varav Kommunledningssektorn förfogar över 327,0 Mkr.

Under året har fastighetsinköp, Hölen 2:1, Romelanda torp 2:2 och fem fastigheter från Kungälvsbostäder, på 55,0 Mkr genomförts.

Ombyggnation av Thorildskolan pågår för fullt med planerat färdigställande till höstterminen 2017. En del av byggnationen är färdigställd och viss verksamhet startade i nya lokaler från och med höstterminen. Projektet stötte på problem i form av mer blåbetong än beräknat, vilket medfört att projektet kommer bli cirka 20,0 Mkr dyrare än budgeterat. Det är dock inget som påverkar tidplanen för färdigställandet.

I västra Ytterby pågår byggnation av en ny F-3 skola, även den med planerad invigning höstterminen 2017.

Utbyggnationen av Hålta skola, främst för matsal och slöjdlokaler, är i princip färdigställd till en kostnad om cirka 30,0 Mkr. Planerad inflyttning under våren 2017.

I Kareby har byggnationen av en konstgräsplan färdigställts under året medan planen i Kärna förväntas bli klar under våren 2017.

Under hösten blev två större projekt, Munkegärde förskola och förskolan i Diseröd, tillfälligt stoppade på grund av för höga anbud innebärande ny projektering och nya upphandlingar med planerat färdigställande först 2018 som resultat i slutändan.

Andra större projekt för vilka planerna ändrats under året är:

  • Äldreboende resecentrum – nedlagt
  • Förskola Kareby – försenad, klar 2018
  • Ytterbyhemmet – försenat, klart hösten 2017 i stället för årsskiftet 16/17
  • Trankärr ridanläggning – byggstart planerad till hösten 2017


Skattekollektivet - Samhällsbyggnad

Ett nytt Resecentrum är under projektering och projektet sträcker sig under den kommande treårsperioden. Byggstart under hösten.

I samband med exploateringen av Kongahälla kommer Kungälvsmotet byggas om under innevarande och nästa år och infrastrukturen i Diseröd kommer att byggas ut/om i samband med exploateringen av samhället.

I övrigt har en hel del projekt av mindre omfattning genomförts eller påbörjats, exempelvis:

  • Hastighetsäkringsåtgärder på Romelandavägen
  • Diverse park- och belysningsprojekt, till exempel Fästningsholmen/ Gamla torget och centrumstråket
  • Diverse GC-projekt, till exempel Bäckfallsstigen, Dämmevägen och Munkegärdegatan

Verksamhetsmässigt är det idag bättre bemanning på genomförandet av investeringarna. Kommunen som helhet är i behov av att utveckla skiktet mellan idé/koncept och genomförande.

För Samhällsbyggnad redovisas ett investeringsutfall på 51,0 Mkr för 2016.


Exploatering

Under året har Liljedahl och Pumpan slutavräknats, med 8,5 Mkr respektive 2,5 Mkr i positiv resultatpåverkan. För Liljedahl är det befarade förluster (delavräkningar) sen tidigare år som inte uppstått och som bokats tillbaka. Projektet i sig redovisar totalt ett marginellt överskott på 0,2 Mkr.

Hareslätt har delavräknats med 6,5 Mkr. Slutavräkning sker troligtvis under 2017 och det totala överskottet uppgår till cirka 12,0 Mkr.

Dessutom har några projekt avslutats i tidig fas vilket resulterar i kostnader som försämrar resultatet med 1,7 Mkr.

Exploateringsverksamheten redovisar ett överskott på 15,8 Mkr under 2016, vilket är drygt 4,0 Mkr lägre än budgeterat.

Utbetalningarna uppgår till knappt 125,0 Mkr och inbetalningarna till 180,0 Mkr under året. I nedanstående tabell redovisas kassaflödet i exploateringsverksamheten under 2014-2016.


Kassaflöde exploatering 2014-2016 (belopp tkr)

Exploateringsverksamheten är inne i en intensiv fas och framöver kommer Kongahälla, Diseröd, Västra Ytterby, Resecentrum med flera att vara prioriterade områden.


Reavinster

Reavinsterna uppgår till 9,6 Mkr för året vilket avser arrendetomter Marstrand och försäljning av ytterligare kommunala fastigheter i enlighet med fastighetsstrategin, 4,1 Mkr, samt försäljning av belysningsanläggningar till Kungälv Energi, 5,5 Mkr.


Finansiellt sparande

Finansiellt mål
Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning.

2014 genomfördes inlösen av intjänad pensionsrätt. Under 2015 och 2016 har någon ytterligare inlösen inte genomförts. Det sparande som gjorts sedan 2006 har till dels kunnat trygga pensionsskulden genom försäkring och till dels sparats som en del av kommunens likviditet.

Under 2015 disponerades 31,7 Mkr och 2016 föreslås att 27,9 Mkr av sparade medel disponeras för att täcka ökade utbetalningar ur ansvarsförbindelsen och det negativa balanskravsresultatet. Efter beslut om bokslut 2016 kommer 55,4 Mkr av sparade medel återstå. Sparandemålet är uppnått.


Resultaträkningen

Verksamhetens intäkter och kostnader

Verksamhetens intäkter uppgår till 712,6 Mkr och består huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp, renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestinerade statsbidrag samt hyror. Av de totala kostnaderna finansieras 24 procent av ovan redovisade intäkter. Motsvarande siffra för 2015 var 23 procent. I verksamhetens intäkter 2015 ingick en jämförelsestörande post på 15,9 Mkr avseende återbetalda försäkringspremier från AFA. Om man rensar intäkterna för den jämförelsestörande posten finansierades de totala kostnaderna det året istället till 22 procent.

Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 2 872,7 Mkr och årets avskrivningar till 117,1 Mkr. Den största kostnadsposten är personalkostnaderna, som inklusive pensionerna uppgår till 1 764,3 Mkr eller 59 procent av de totala kostnaderna om man inkluderar kostnaderna för avskrivningar. Motsvarande kostnad föregående år var 1 666,1 eller 61 procent av totala kostnader. Årets volymökning har skett genom att externa leverantörer, främst Attendo vård, upphandlats. För kommunens personalresurs kan vi konstatera att arbetad tid räknat som timmar, har minskat något från 2015 samtidigt som att den i högre grad utförts av månadsanställda.

På Sektorerna redovisas intäkter och kostnader som tillhör verksamheten. De poster som är kommunövergripande såsom kommunens pensionsskuld, förändring av semesterlöneskuld och gemensamma friskvårdssatsningar redovisas under posten Finansiering. Här redovisas också överskott från vårt interna personalomkostnadspåslag (PO-påslag).

Likt tidigare år tar vi ut ett högre internt PO-påslag än vad SKL rekommenderar. Vi tar i vår internredovisning inte hänsyn till att vi betalar en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare över 65 år. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visas ett relativt stort överskott för de kommunövergripande posterna. Vi tar också ut 1 procent högre PO-påslag för att täcka kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser. Överskottet är budgeterat, återfört till verksamheten och inkluderat i verksamhetens nettokostnad.

Nettokostnadsökningen 2016 är 152,6 Mkr, eller 7,2 procent jämfört med 2015 då nettokostnaden ökade med 4,2 procent. Bortser man från återbetalningen av försäkringspremier var nettokostnadsökningen 2015 istället 100,8 Mkr eller 4,9 procent jämfört med 2014. 9,0 Mkr utgörs av bidrag till statlig infrastruktur, sk medfinansiering. Sammantaget visar verksamhetens nettokostnad innevarande år en negativ avvikelse mot budget på 59,3 Mkr, vilket främst beror på ökade pensionskostnader.


Skatteintäkter och statsbidrag

De totala skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår till 2 310,2 Mkr, vilket är en ökning med 137,9 Mkr jämfört med föregående år, eller 6,3 procent. Budgeten för 2016 uppgick till 2 289,0 Mkr och utfallet innebär därmed en positiv avvikelse gentemot budget med 21,2 Mkr. Avvikelsen är hänförbar till generella statsbidrag och avser två tillfälliga bidrag. Kommunen erhöll 2015 ett bidrag med anledning av flyktingsituationen. Bidraget har periodiserats med en jämn fördelning över 13 mån fr o m dec 2015. Totalt beslutat bidrag för Kungälv var 6,6 Mkr och innevarande år har intäktsfört 6,1 Mkr. I slutet av året erhöll kommunen också ett bidrag på 12,9 Mkr för ökat bostadsbyggande.

Finansnetto

Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. Utöver räntan på pensionsskulden består de finansiella kostnaderna främst av räntor på kommunens lån. En del av lånen, drygt en fjärdedel, består i sin tur av lån som är vidareförmedlade till Kungälv Energi AB. Räntekostnaderna för dessa lån motsvaras av en lika stor ränteintäkt. Ränteintäkterna i övrigt utgörs av ränta på tillgångar i bank.


Realisationsresultat

Realisationsresultatet uppgår till 9,6 Mkr. Försäljning av arrendetomter på Marstrand och försäljning av ytterligare kommunala fastigheter i enlighet med fastighetsstrategin genererar 4,1 Mkr. Därtill har försäljning av kommunala gatubelysningsanläggningar till Kungälv Energi genererat ytterligare 5,5 Mkr.


Balansräkningen

Tillgångar

Totalt har kommunens immateriella och materiella anläggningstillgångar ett bokfört värde på 2 547,0 Mkr. Under året har investeringar skett med netto 530,5 Mkr och avskrivningar med 117,1 1kr. De finansiella anläggningstillgångarna uppgår till 470,6 Mkr, en ökning med 91,2 Mkr från föregående år. Ökningen beror på att den långfristiga delen av de lån som är vidareförmedlade till Kungälv Energi har ökat.

Kommunen har tecknat avtal med Trafikverket om bidrag till statlig infrastruktur, så kallad medfinansiering, på totalt 282,4 Mkr. Bidragen avser byggnation av GC-banor i kommunen, utbyggnad av väg 168 Ekelöv–Grokareby, väg 168 förbifart Tjuvkil samt ombyggnad av trafiklösning vid E6 Kungälvsmotet. Motsvarande belopp återfinns på skuldsidan som en avsättning. Bidragen upplöses med årliga enhetliga belopp under 25 års tid.

Kommunens och de kommunala bolagens likviditet hanteras gemensamt i ett koncernkontosystem. Följande enheter ingår: Kungälvs kommun, Kungälv Energi AB, Kungälv Närenergi AB, Bokab, Bagahus AB samt Bohus räddningstjänstförbund.


Eget kapital

Det ingående värdet för det egna kapitalet är 386,5 Mkr. Tillsammans med årets överskott om 20,4 Mkr ger detta ett utgående eget kapital på 406,9 Mkr.


Pensionsförpliktelser och särskilda pensionslösningar

Pensionsåtaganden före år 1998 redovisades tidigare som ansvarsförbindelse vid sidan av balansräkningen. Under 2006 bytte Kungälv redovisningsprincip vilket innebär att beloppet numera ingår i posten avsättningar i balansräkningen, se not 14. Den individuella del som den anställde får placera själv och som är intjänad under 2016 redovisas som kortfristig skuld. Den del som i övrigt ligger under avsättningar är visstids- och garantipensioner samt intjänad pension på löner över 7,5 basbelopp med tillhörande löneskatt. Kommunens pensionsåtaganden är beräknade i enlighet med RIPS07. Det finansiella sparande som skett sedan 2006 för att kunna lösa in delar av ansvarsförbindelsen i form av försäkring uppgår i bokslutet till 83,3 Mkr. Dessa medel finns reserverade inom kommunens befintliga likviditet.

Kungälvs kommun har ett pensionsåtagande i form av en ansvarsförbindelse för förtroendevalda. Denna avser visstidspensioner. Pensionsåtagandet inklusive löneskatt uppgår till 8,4 Mkr.


Avsättning bidrag till statlig infrastruktur

Kommunen har under året tecknat ett nytt avtal med Trafikverket om bidrag till statlig infrastruktur, så kallad medfinansiering, på totalt 52,0 Mkr, rörande väg 168 Förbifart Tjuvkil. Samtidigt har avtalet rörande medfinansiering av GC-vägar omförhandlats och vårt åtagande har här minskat med 16,5 Mkr. Totalt har kommunen därmed avtal med Trafikverket om bidrag till statlig infrastruktur på 282,4 Mkr. För att möta dessa bidrag har en avsättning gjorts i balansräkningen. 2016 har avsättningen tagits i anspråk för utgifter om 5,8 Mkr.

Skuldförvaltning

Det övergripande målet med finansverksamheten inom kommunkoncernen är att medverka till god ekonomisk hushållning, främst genom att säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången till kapital.

Finansverksamheten bedrivs utifrån Kommunfullmäktiges under 2012 antagna styrdokument "Finanspolicy" och kommunstyrelsens "Tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten". Kommunen och dess helägda bolag har samlad skuldförvaltning.

Verksamheten under 2016
Under året har netto 207,0 Mkr lånats upp. Låneskulden uppgår per 2016-12-31 till 1 626,0 Mkr, varav 446,0 Mkr vidareutlånas till Kungälv Energi AB. Övriga bolag, Bokab och Bagahus AB, har endast kortfristig finansiering. Genom koncernkonto har kommunen en avtalad kredit, som under året höjdes med 100,0 Mkr till 300,0 Mkr.


Derivatinstrument
Med derivat avses ett finansiellt instrument för att hantera kursoch ränterisker. För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att det finns en koppling till underliggande position. Derivatinstrument får endast användas för att minska och sprida riskerna inom givna mandat.

De derivat som innehas är så kallade raka ränteswappar, utan någon inbyggd optionalitet. En rak ränteswap innebär att rörlig ränta byts mot fast ränta, och blir jämförbar med ett fasträntelån. Ränteswappar behålls till förfall.

Kungälvs kommun och Kungälv Energi AB har upprättat säkringsredovisning för att säkerställa en stabil framtida upplåningskostnad för de lån som löper med rörlig ränta.

Den långfristiga upplåningen för kommunen uppgår till 1180,0 Mkr. Under året har amorteringen på skulden varit 200,0 Mkr och nyupplåningen 420,0 Mkr, en nettoupplåning på 220,0 Mkr. Anledningen till den ökade upplåningen är den ökade investeringsvolymen.

Kortfristiga skulder uppgår till 1169,8 Mkr, vilket är en ökning jämfört med 2015 då de kortfristiga skulderna var 968,7 Mkr. Detta beror främst på att förutbetalda intäkter inom exploateringsverksamheten ökat, men också på en ökning av kommunens leverantörsskulder.


Soliditet

Finansiellt mål
Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9 till 12 procent.

I bokslut 2016 uppgår det till 9,6 procent. Målet är uppnått.

 


Soliditet och förpliktelser

Soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens totala resurser som finansieras med eget kapital. År 201􀀙 uppgår soliditeten till 􀀜,􀀙 procent, vilket är en försämring jämfört med föregående år då soliditeten var 10,􀀘 procent. Att soliditeteten försämrats mellan åren beror på att kommunens låneskuld ökat som en följd av den ökade investeringsvolymen.

Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid årsskiftet till 443,7 Mkr, vilket innebär en minskning om 148,3 Mkr gentemot föregående år. Det största åtagandet är gentemot Stiftelsen Kungälvsbostäder och detta uppgick vid årsskiftet till 393,0 Mkr, vilket är en minskning med 143,4 Mkr från 2015. Kommunens borgensförbindelser för lån till bostadsrättsföreningen Ulvegärde har minskat och uppgår vid årets slut till 18,2 Mkr. Minskningen kommer att fortsätta då kommunen vill minska sitt åtagande gentemot föreningen och därför gett sitt medgivande till att föreningen får upplåta panträtt till säkerhet för upplåning. Borgensåtagandena för egnahem uppgår till 0,6 Mkr, dessa minskar i takt med att de statliga lånen för småhusen löper ut eller löses in. Kommunens förlustansvar motsvarar 40 procent av den statliga belåningen för småhus byggda före juli 1992. Under senare år har inget förlustansvar behövt infrias och risknivån bedöms som tämligen låg. Under året har det tillkommit ett borgensåtagande gentemot Soltak AB på 10,6 MKr avseende lån i Kommuninvest.

Kommunen har sedan flera år ett borgensåtagande gentemot Nordiska Folkhögskolan, vid årsskiftet uppgick detta till 18,7 Mkr. Sedan ett antal år har kommunen också ett borgensåtaganden gentemot Kongahälla Ridsällskap vilket vid årets slut uppgick till 2,5 Mkr. Dessa båda borgensåtaganden kan vara förenade med viss risk om föreningarnas ekonomi försämras.


Fullfonderingsmodell och blandmodell

Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner som är intjänade före 1998 inte tas upp som en skuld eller avsättning i balansräkningen utan redovisas först vid utbetalningen. Upplysningen om pensionsskuldens storlek gör man i en så kallad ansvarsförbindelse, vid sidan om balansräkningen.

Pensionsskulden uppgår i dagsläget till närmare en miljard kronor. Åtagandet är huvudsakligen tryggat genom beskattningsrätten, dvs att tidigare generationer hittills inte har gjort några finansiella avsättningar. Från och med 2006 redovisas hela pensionsåtagandet i balansräkningen.

Kungälvs kommun tillhör den minoritet av kommuner som redovisar sina pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfonderingsmodellen, flertalet kommunen tillämpar fortfarande blandmodellen och har därmed en ansvarsförbindelse istället för en skuld.

För att underlätta jämförelser kommuner emellan och för att göra en fördjupad analys av pensionskostnader och förpliktelser, har vi tagit fram nedanstående tabell där modellerna ställs sida vid sida.

 

KONCERNEN

Med koncernen Kungälvs kommun avses Kungälvs kommun, koncernen Kungälv Energi AB, Bohusläns kommunala Exploaterings AB (Bokab), Stiftelsen Kungälvsbostäder, Bagahus AB samt Bohus räddningstjänstförbund. Koncernen omfattar även det vilande bolaget AB Kongahälla.


Årets resultat

Årets resultat för koncernen visar på ett överskott på 64,6 Mkr. Kungälvs kommun bidrar med ett överskott på 20,4 Mkr och resultatet förstärks ytterligare av positiva resultat för alla övriga enheter i koncernen. Det egna kapitalet i koncernen Kungälvs kommun omfattar även obeskattade reserver i bolagen, med avdrag för uppskjuten skatt.


Finansnetto

Koncernens finansnetto är -45,7 Mkr. Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. Utöver räntan på pensionsskulden består de finansiella kostnaderna främst av räntor på kommunens och Kungälvsbostäders lån. Ränteintäkterna utgörs främst av ränta på tillgångar i bank samt placeringar.


Tillgångar och investeringar

Koncernens tillgångar ökar med 608,7 Mkr under 2016. Koncernens nettoinvesteringar under året uppgår till 740,2 Mkr. Detta är betydligt högre än föregående år och beror till största delen på en ökad investeringsvolym i kommunen, men även Kungälvsbostäder har ökade investeringar under året.


Skulder

Koncernens skulder har ökat med 522,9 Mkr, främst beroende på att kommunens låneskuld ökat.


Soliditet

Koncernens soliditet är 17,0 procent 2016. Det är en liten försämring jämfört med år 2015 då soliditeten var 17,8 procent och beror till stor del på kommunens ökade låneskuld. Att soliditeten är förhållandevis låg är en konsekvens av att kommunen 2006 ändrande princip avseende sina pensionsåtagande och sedan dess redovisar hela pensionsskulden i balansräkningen, enligt den så kallade fullfonderingsmodellen.


Borgensförbindelser

Koncernens borgensåtaganden motsvaras av kommunens åtagande med undantag för Kungälvs kommuns borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäders upplåning, vilken redovisas i koncernbalansräkningen.

 

Finansiell ställning

Finansiell profil

Kommunforskning i Väst, där bland andra Kungälvs kommun är medlem, granskar och jämför Sveriges kommuner ur ett finansiellt perspektiv. Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Kommunforskning i Väst granskar kommunernas bokslut. Den senaste analysen avser alltså 2015.

Några slutsatser ur analysen:
Kungälv försvagade under perioden poängen i den finansiella profilen för samtliga perspektiv. Förklaringen till denna utveckling var att poängen för nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, genomsnittligt resultat under de tre senaste åren, skattefinansieringsgraden av investeringarna, likviditet och finansiella nettotillgångar försvagades mellan 2013 och 2015. Nyckeltalen soliditet och skattesats förblev poängmässigt oförändrade. Kungälvs finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en försvagad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, dvs jämfört med snittet i länen, hade Kungälv vid utgången av år 2015 ett svagare finansiellt utgångsläge jämfört med år 2013. Av Kungälvs profil, går det vidare att utläsa, att kommunen under 2015 hade en finansiell profil som var svagare än genomsnittet för samtliga fyra perspektiv.

Kungälv redovisade, under perioden och 2015, en resultatnivå som inte kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Kommunen bör i framtiden förbättra sin resultatnivå till minst två procent av verksamhetens kostnader för att kommunens finansiella handlingsutrymme skall behållas och ge en trygghet för att möta lågkonjunkturer i framtiden. Precis som vi skrev förra året, gäller fortfarande att Kungälv behöver uppnå en god resultatnivå, då de närmaste åren, liksom för många kommuner, innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion.


Finansiella profiler för Kungälvs kommun...

... i förhållande till Västra Götaland och Hallands län




 

... i förhållande till riket




 

Kungälvs kommuns finansiella ställning

Kapacitetsutveckling, investeringar

Kommunens befolkningsprognos pekar på mycket stark tillväxt. Planeringen för att kunna tillhandahålla den service kommuninvånarna förväntar sig är omfattande. Investeringsnivån kommer att vara mycket hög de närmaste åren, både vad gäller anläggningar för kommunal service och för infrastruktur.

För att kunna växa utvecklas nu styrningen av investeringar genom produktionsplanering och arbetet med uppföljning, analys och avvikelserapportering förstärks för att bättre förutse och tidigare reagera på faktorer som ändrar givna förutsättning.


Kapacitetsutveckling, det egna kapitalets utveckling

Under de tre senaste åren har resultaten försvagats. I förhållande till den tillväxt vi står inför är det nödvändigt att söka bibehålla den starka finansiella ställning som varit ett signum för Kungälvs kommun. För att kunna finansiera stora och nödvändiga investeringar och samtidigt möta ökande pensionsutbetalningar krävs följsamhet till de finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Resultatnivån, sett över tid, behöver ligga på en stabil nivå, väl över 2 procent av skatter och generella statsbidrag.

Under de tre senaste åren har soliditeten försvagats. Soliditeten behöver, i takt med den successivt minskande pensionsskulden, återställas till drygt 50 procent, den nivå som rådde före förändringen av pensionsskuldsredovisningen 2006.


Betalningsberedskap

Likviditeten är betryggande, dels genom avsatta medel för pensioner och checkkrediten på 300 Mkr, dels genom medlemskap i Kommuninvest.


Kontroll över den finansiella utvecklingen, prognossäkerhet och budgetföljsamhet

Under de senaste åren har vi underskattat takten i det ökande behovet av äldreomsorg, i dess olika former. Tillsammans med skatteintäkternas utveckling och våra förutsättningar att genomföra beslutade investeringar har verksamhetens volymökning varit den stora utmaningen för vår planering.

Budgetföljsamheten på sektors- och enhetsnivå är god.


Risk

Kommunens borgensåtaganden per 2016-12-31 var 443,7 Mkr. Närmare 90 procent avser åtagande för Kungälvsbostäder. Borgensåtagande bedöms inte utgöra någon väsentlig risk.

Pensionsskulden redovisas enligt fullfonderingsmodellen, vilket innebär att alla pensionsförpliktelser ingår i balansräkningen. Modellen medför ryckighet i resultaten mellan åren, samtidigt som verkligt resultat och förmögenhetssituation blir mer rättvisande. Under kommande period då ansvarsförbindelsen sjunker kommer ett finansieringsbehov som kräver resultatförbättring, att uppstå. Annars riskerar den långfristiga upplåningen att öka i samma takt som pensionsskulden minskar.


Sammanfattning

God ekonomisk hushållning är att i planering, genomförande och analys betrakta alla tre hållbarhetsperspektiven: Socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Kungälvs kommuns finansiella utmaning är kombinationen av hög investeringsnivå, ökande utbetalningar och låga resultat. Effekten är ett svagt kassaflöde och ökande upplåningsbehov, vilket i sin tur utsätter oss för risk i form av stigande räntor.

  Sidan uppdaterades: