God ekonomisk hushållning

Kvaliteten i kommunal verksamhet avgörs ytterst av kommunens brukare och medborgare. De förtroendevalda som medborgarnas företrädare prioriterar och fastställer mål. Hushållning handlar om hur kommunen använder sina resurser och hur vi lever upp till de finansiella målen. Här följer slutsatser ur tidigare avsnitt.

Den här sidan är indelad i följande rubriker:

Kommunstyrelsens uppdrag

I beslut om Rambudget för perioden 2016–2019 har kommunfullmäktige fastställt strategiska, verksamhetsinriktade och finansiella mål. Begreppet "god ekonomisk hushållning" har både ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv.

God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv innebär bland annat att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat.

God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta säkerställer en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. För att åstadkomma detta samband krävs en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål och en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Vidare behövs resultatanalyser och kontroller som visar hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål samt en effektiv organisation som säkerställer måluppfyllelsen. För att kunna styra verksamheterna, måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt.


God ekonomisk hushållning

– en sammanfattande bedömning

Man kan se utvärderingen av god ekonomisk hushållning som en våg med två vågskålar. I den ena ligger det finansiella perspektivet, i den andra ligger verksamhetsperspektivet. Kungälvs kommun eftersträvar balans mellan dessa två. När nu 2016 har gått till ända kan vi konstatera att verksamhetsperspektivet vägt tyngre.
Kungälvs kommun når inte fullt ut upp till sina finansiella mål.
Under 2016 har behov och efterfrågan på kommunens tjänster fortsatt öka och liksom föregående år ökat mer än budgeterat. En väsentlig del av förklaringen finns i vår demografiska struktur. Andelen äldre ökar samtidigt som vi planerar för att antalet invånare ska öka. Därmed ökar behovet av hemtjänst, hemsjukvård och särskilda boenden. I finansiella termer innebär detta att nettokostnaderna ökar. Cirka 20 Mkr mer än budgeterat.

Kommunstyrelsen med sin förvaltning redovisar god måluppfyllelse i relation till de strategiska mål kommunfullmäktige angett. Av de 16 resultatmål kommunstyrelsen följer upp bedöms tio som uppnådda och sex som pågående, medan inget mål bedöms inte kunna uppnås. Detta är en förbättring i jämförelse med 2015.

För att förverkliga dessa goda möjligheter ökar nu investeringstakten genom byggandet av samhället och genom arbetet inom den sociala översiktsplanen. Här ligger också Kungälvs kommuns stora ekonomiska utmaning, att samtidigt som investeringarna ökar uppnå och hålla en resultatnivå som möjliggör finansiering utan alltför kraftig upplåning. Utmaningen delar vi med många kommuner i Sverige, som på grund av befolkningsutvecklingen ser såväl ökade investeringar som ökade kostnader.


Kommunfullmäktiges strategiska mål

Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov

Kommunens verksamhet fungerar och utvecklas optimalt när ekonomin inte är överordnad medborgarnas behov, personalens arbetssituation eller verksamhetens kvalitet, utan snarare när dessa tre perspektiv tilllåts samspela och värderas lika. Insikten om att den goda ekonomin är den starkaste garanten för framtida generationers välfärd får likväl inte glömmas bort. Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov uppnås genom långsiktighet och ett genomgående arbete med målstyrning och uppföljning.

Kommunstyrelsen följer upp fyra resultatmål under det strategiska målet Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Av dessa är två uppfyllda och två pågående.

En stor utmaning ligger i att hantera och balansera ekonomi och kvalitet mot den tillväxt som planeras under de kommande åren.

Kommunstyrelsens förvaltning omorganiserar från sju till tre sektorer för att underlätta och förtydliga det gemensamma resursutnyttjandet.

Kommunens viktigaste resurs är dess personal. Att vara en attraktiv arbetsgivare är ett ständigt pågående arbete, liksom att hålla balansen mellan krav och förväntningar å enda sidan och resurser å den andra.


I Kungälv finns arbete åt alla

Arbetslösheten är en synnerligen kostsam företeelse för såväl den enskilda individen som för kommunen och samhället. En slösaktig företeelse vi inte har råd med. Arbete åt alla i Kungälv kan inte skapas ensamt av kommunen, ett samarbete med föreningar och företag är såväl nödvändigt som självklart för att skapa så bra förutsättningar för arbetstillfällen som möjligt.

Av de resultatmål kommunstyrelsen följer upp utgår ett mål från det strategiska målet I Kungälv finns arbete åt alla. Målet är uppfyllt.

Kungälvs kommun har fortfarande mycket låg ungdomsarbetslöshet.


Attraktivt boende

Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad. En bostad, såväl i staden, kommundelen som på landet och kusten. För att klara jobben och bostadsbyggandet så krävs det en aktiv bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för att minska bygg- och hyreskostnader. Bostadsbyggnationen och samhällsplaneringen ska präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Kommunstyrelsen följer upp två resultatmål under det strategiska målet "Attraktivt boende", ett är uppfyllt och ett är pågående.

Det finns fortsatt stort behov av bostäder för äldre, nyanlända, ensamkommande barn och personer med funktionsnedsättning. Under 2016 har investeringstakten ökat påtagligt och som ett kvitto på det tilldelades Kungälvs kommun en relativt andra kommuner, stor andel av det statsbidrag som utges för att stimulera bostadsbyggandet.


Minskad segregation

Målet är ett jämlikt samhälle för alla medborgare. Segregation mellan människor skall minska. Sociala investeringar ska minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och unga oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. Barnfattigdomen skall minskas genom olika samhällsinsatser i förebyggande syfte.

Kommunstyrelsen följer upp tre resultatmål under det strategiska målet "Minskad segregation". Ett är uppfyllt och två är pågående.

Under 2016 kan vi konstatera en positiv utveckling av det utbetalda försörjningsstödet. Vi ser en tydlig minskning. Bland annat som en följd av jobbsatsningar.


Minskad miljö- och klimatpåverkan

Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luftoch vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt program skall beslutas.

Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast.

Kommunstyrelsen följer upp tre resultatmål under det strategiska målet "Minskad miljö- och klimatpåverkan", två är uppfyllda och ett är pågående.

För att befästa det positiva arbete som pågått och pågår utvecklar och organiserar förvaltningen för ett miljöledningssystem.


Gör rätt från början – investera i barn och unga

Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i det pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens behov i centrum och minskade barngrupper stärker kommunens varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta sig i vår kommun. Detta stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen. Minskade barngrupper främjar lärandeprocessen för barnen, och ökar möjligheten att lyckas i det vuxna livet. Investeringarna, i skolan och i fritidsverksamheten, ska anpassas så att de stödjer barns behov.

Kommunstyrelsen följer upp tre resultatmål under det strategiska målet "Gör rätt från början – investera i barn och unga". Alla tre är uppfyllda.

Minskningen av antalet platser per förskoleavdelning har fortsatt under 2016.


Kommunfullmäktiges finansiella mål

Överskottet skall uppgå till minst 2% av skatter och statsbidrag år 2016.

Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan skapa utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv.

Budgeterat resultat efter beslut om tilläggsanslag för sociala investeringar är 41,1 Mkr. Summa skatter och generella statsbidrag uppgår till 2 310,2 Mkr. Årets resultat är positivt med 20,4 Mkr.

Två procent av skatter och generella statsbidrag motsvarar 46,2 Mkr. Målet är inte uppnått.

Avvikelser från det budgeterade resultatet kan på aggregerad nivå förklaras:

  • Utfallet för skatter och generella statsbidrag är positivt, 21,2 Mkr högre än budget
  • Utfallet för finansiella nettokostnader är positivt, 17,4 Mkr lägre än budget.
  • Utfallet för verksamhetens nettokostnader är negativt, 59,3 Mkr högre än budget, varav verksamhet inom sektorer 21,3 Mkr högre.

De stora svängningarna i resultatet förklaras främst av förändringar i nuvärdesberäkningen av pensionsskulden.

Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning

Under den närmaste tioårsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282 MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och en första upphandling av försäkringslösning gjorts kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger.

2014 genomfördes inlösen av intjänad pensionsrätt. Under 2015 och 2016 har någon ytterligare inlösen inte genomförts. Det sparande som gjorts sedan 2006 har till dels kunnat trygga pensionsskulden genom försäkring och till dels sparats som en del av kommunens likviditet.

Under 2015 disponerades 31,7 Mkr och 2016 föreslås att 27,9 Mkr av sparade medel disponeras för att täcka ökade utbetalningar ur ansvarsförbindelsen och det negativa balanskravsresultatet. Efter beslut om bokslut 2016 kommer 55,4 Mkr av sparade medel återstå.

Sparandemålet är uppnått.


Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9% till 12%

Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade.

Nyckeltalet för soliditeten ska ligga inom intervallet 9 till 12 procent. I Bokslut 2016 uppgår det till 9,6 procent. Målet är uppnått.


Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40% eller högre

Investeringarnas självfinansieringsgrad är den andel av investeringarna som finansieras av kassaflödet från den egna verksamheten. Resterande investeringar måste lånefinansieras. Under planperioden och de närmaste åren därefter kommer investeringsbehovet att vara mycket högt, och kommunen kommer att behöva lånefinansiera en stor del av sina investeringar.

Målvärdet för investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten är 40 procent. 2016 års resultat uppgår till 20,4 Mkr och avskrivningarna till 117,1 Mkr. Skattefinansierade nettoinvesteringar uppgår till 358,0 Mkr.

Nyckeltalet för investeringarnas självfinansieringsgrad är 38,4 procent. Målet är inte uppnått.


Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5% av skatter och generella statsbidrag

Socioekonomi är ett sammansatt begrepp som ytterst syftar till att skapa en direkt koppling mellan ekonomi och socialt arbete, mellan utanförskap och kostnaderna för det samma. Genom att påvisa de långsiktiga kostnaderna för utanförskapet vill vi motivera till tidiga sociala investeringar eftersom de lönar sig.

Målvärdet för sociala investeringar är att de ska uppgå till 0,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Under 2016 har 3,6 Mkr sociala investeringar genomförts. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 2 310,2 Mkr.

Nyckeltalet för sociala investeringar är 0,2 procent. Målet är inte uppnått.

  Sidan uppdaterades: