Omvärld och framtid

Den kommunala verksamheten står inför stora utmaningar. Vi kan i allt mindre grad skilja det lokala från det globala och ser ett ökat behov att vidga perspektiven. Utgångspunkten för omvärldsanalysen är att söka identifiera de förändringar i omvärlden som kan få stor påverkan på Kungälvs kommun som geografisk plats och organisation.

Den här sidan delas in i följande rubriker:

Demografiska utmaningar

Befolkningen i arbetsför ålder minskar i Europa, Japan och flera andra länder. Befolkningsstrukturen förändras genom att livslängden ökar samtidigt som barnafödandet minskar. Detta ökar försörjningsbördan för den arbetsföra befolkningen och påver-kar migrations- och konsumtionsmönster.

Sverige (och USA) uppvisar en mer positiv demografisk utveckling. För Sveriges del ökar både barnafödande och immi-gration. I Sverige har den stora ökningen av det demografiska trycket tidigare förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre. Det är nu uppenbart att ökningen kommer tidigare, vilket främst har att göra med den historiskt stora flyktinginvandringen, men som också är en följd av ökat barnafödande. Antalet födda har ökat stadigt sedan bottenåret 1999 och väntas om några år överstiga rekordåret 1990. En bit in på 2020-talet skärps läget ytterligare då ökningen av antal äldre skjuter fart.

Globalisering

Den ökade urbaniseringen ska ses som en konsekvens av globa-lisering. I storstadsregionerna finns möjlighet till utbildning och arbete. Den kraftigaste befolkningsökningen sker i stråk kring större vägar och i större städer med dess omland. Våren 2017 kan vi konstatera att den globala tillväxten växlar ned och vi kan iaktta hur världen i allt högre grad präglas av politisk osäkerhet och ökade obalanser. Både överstatliga organ såsom EU och transnationella frihandelsavtal är ifrågasatta. Storbritannien lämnar EU-samarbetet och USA, under president Trump, söker teckna bilaterala handelsavtal. Dessa tecken på protektionism ställer världssamfundet inför stora utmaningar. Eftersom Sverige och de nordiska grannländerna är små och öppna ekonomier som är beroende av handel, så kan protektio-nistiska strömningar vara mer än en utmaning.


Segregation och integration

Sverige tillhör ett av de länder där klyftorna mellan välbeställda och mindre välbeställda invånare växer snabbast i Europa. En utveckling som innebär att olika socioekonomiska grupper har och kommer att ha skiftande tillgång till resurser som antingen främjar eller hindrar hälsoutvecklingen.

Speciellt drabbade blir de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden eller som är långvarigt sjuka. Gruppen utrikesfödda tillhör den grupp där arbetslösheten stiger snabbast, speciellt gäller detta unga vuxna. Under 2015 ökade dessutom antalet personer som sökte asyl i Sverige och överskred vida de prognoser som lämnats av Migrationsverket.

Människor tenderar i allt större utsträckning att bosätta sig nära de som socioekonomiskt liknar dem själva. Förklaringsmekanismerna är flera, men krav på väl utbildad arbetskraft och privatisering av bostadsmarknaden har medfört en så kallad gentrifiering av olika stadsdelar. Inkomstnivåer och social status ökar efterfrågan, vilket tvingar den tidigare befolkningen att söka sig till bostadsområden med en långsammare prisutveckling. Lågavlönade hamnar i samma bostadsområde, för att de helt enkelt inte har råd att bo någon annanstans. Nyckeln till integration, som är en av kommunernas största utmaningar, finns i utbildning, sysselsättning och en väl fungerande bostadsmarknad.

Individualisering - Värdeförändring

Från att ha varit en liten kugge i familjen, släkten och samhällsmaskineriet uppfattas individen alltmer som en okränkbar, fristående enhet, som i första hand är ansvarig inför sig själv.

Ett individualiserat samhälle riskerar att bli ett likgiltigt samhälle där vi saknar förmågan att se meningen med gemensamma intressen. Välfärdssamhället är ett skyddsnät som ingjuter mod och skapar trygghet. Om vi ser ner på de människor som inte "står på egna ben", minskar också förmågan att känna solidaritet och medkänsla med andra människor. Ett samhälles kvalitet kan mätas genom kvaliteten hos de mest "utsatta" medborgarna.


Demokratins roll

Framväxten av globala produktions- och kommunikationsnätverk har medfört att nationalstatens roll förändrats och utmanats. På överstatlig nivå finns transnationella företag, multilaterala institutioner liksom globala sammanslutningar i form av nätverk eller regionala organisationer som exempelvis EU. Nationalstatens överlevnad och ekonomi kommer alltmer vara beroende av sina regioners och städers förmåga att upprätthålla internationell konkurrenskraft.

En stor del av befolkningen i Europa och USA upplever sig som förlorare i samhällsutvecklingen. Bland annat handlar det om fördelningen av globaliseringens vinster, där den så kallade förmögenhetseliten tagit hand om den absoluta merparten. Det är uppenbart att alla inte tjänar på globalisering. Detta kommer att kunna understödja social oro och öppna för populistiska strömningar. Europa står våren 2017 inför ett antal viktiga val som kan komma att påverka framtiden för det europeiska samarbetet.

Demokratisera demokratin. Ett tänkbart scenario är att kommuner och regioner utsätts för stora utmaningar, där prioriteringar blir nödvändiga. En viktig förutsättning för att lyckas genomföra dessa prioriteringar är dialogen med medborgarna. Dialogen behöver inte handla om att lösa "faktiska" problem, utan lika viktigt är att skapa former för deltagande och möjligheter till påverkan. medborgardialog kräver ett nytt förhållningssätt.


Medel – Digitalisering och teknikutveckling

Ökad digital mognad och fortsatt teknikutveckling är numera ett nödvändigt medel för utveckling av tjänster både inom offentlig och privat verksamhet. Digitaliseringen medför en strukturomvandling där användningen av digital teknik förändrar spelreglerna. Digital utveckling kan effektivt medverka till förbättrad välfärd om samhället uppmärksammar bland annat följande:

  • Tillvarata ökad tillgänglighet och allt snabbare beräkningskapacitet tillsammans med sjunkande priser på datalagring som skapar nya möjligheter att använda stora datamängder. 
  • Genom tydlig ansvarsfördelning och effektiv samordning mellan stat, region och kommun kring digitalisering kan verksamheterna bli mer tillgängliga, effektivare och göra vardagen enklare för både invånare och medarbetare. 
  • Nya utvecklingsmöjligheter i interaktionen mellan kultur- och näringsliv, medier och sociala mötesplatser. 
  • Digitala teknologier bäddas in i alla sektorer (privat, offentlig och civilsamhället) i ekonomin och bidrar till att förbättra produktivitet; nå nya marknader; sänka kostnader; förändra affärsprocesser samt skapa nya affärsverksamheter och nya arbetstillfällen. 
  • Skapa smarta lösningar för trygghet och säkerhet i form av larm och övervakningssystem samt ökad komfort och energibesparingar, men också nya funktioner som stärker användarvänlighet, tillgänglighet och erbjuder miljövänliga produkter.

Villkor – för en hållbar värld

Några av våra största miljö- och resursutmaningar är klimatförändringarna, utarmning av biologisk mångfald, skövling av regnskog, spridning av plast, miljögifter och antibiotika, havsförsurning, överförbrukning av resurser (vatten, fisk, olja, mineraler etcetra), vattenbrist, minskande antal pollinerare och utarmning och förstörelse av åkermark. Många av dessa utmaningar har det gemensamt att de hotar en hållbar och säker livsmedelsproduktion och att det är bråttom att kraftigt bryta de negativa trenderna. För till exempel de klimatpåverkande utsläppen innebär långsam minskning av dessa att vi likväl får en okontrollerbar och skenande uppvärmning.

Flera positiva trender kan skönjas. Om de förstärks kan de bli viktiga bidrag för omställning till en mer resurssnål och stabil värld. Några av dessa positiva trender är: 

  • Kraftigt sänkta kostnader och ökad utbyggnadstakt globalt av förnybar energi, främst solenergi och vindkraft. 
  • Nya bostäder och lokaler kan göras rejält energisnåla och ger totalt lägre kostnader under byggnadens livstid. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 
  • Nya värderingar och digitala lösningar gör att intresset för delandets ekonomi ökat. Man behöver till exempel inte äga en egen bil om man har tillgång till en effektiv bilpool. 
  • Utveckling av nya produkter och industriprocesser som är mer resurssnåla och energieffektiva. 
  • Intresset för livsmedel, dess kvalitet, lokal produktion med korta transporter, stadsodling med mera ökar tydligt. 
  • Ökande persontransporter, kollektivtrafik, cykling, elbilar, webbkonferenser och näthandel/hemleveranser är på frammarsch. Kan riksdagsmålet om en fossilfri bilpark 2030 nås.

Svensk samhällsekonomi

Svensk ekonomi har under de senaste två åren utvecklats väl, med snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med vikande arbetslöshet.

Tillväxten i omvärlden har varit osedvanligt svag, vilket inneburit att också utvecklingen av svensk export har varit dämpad. Inhemsk efterfrågan har kommit att spela en större roll för återhämtningen än vad som vanligtvis brukar vara fallet. Tillväxten i svensk ekonomi har under de senaste åren i högre grad än tidigare baserats på ökad sysselsättning. Trots långsam produktivitetstillväxt har inflationen varit låg. Sjunkande räntor och en svagare utveckling av råvaru- och energipriser är två orsaker till detta, men också lönerna har ökat mindre än normalt. Svag löneutveckling men samtidigt svag prisutveckling har inneburit att reallönerna utvecklats ungefär som tidigare. Den svaga utvecklingen av produktiviteten är Sverige inte ensamt om. Även i andra länder har produktivitetens utveckling försvagats, vilket inneburit att BNP överlag har utvecklats väsentligt långsammare än tidigare.


Delad arbetsmarknad

I ett mer långsiktigt perspektiv är det inte i första hand efterfrågan utan istället tillgången på arbetskraft och hur produktiviteten utvecklas som avgör BNP:s utveckling. Sysselsättningen i Sverige ökar starkt och bristen på arbetskraft syns i de flesta sektorer, men arbetsmarknaden är delad med en långtidsarbetslöshet på bara 1 procent för inrikes födda men närmare 6 procent för utrikes födda.


Bostadsbyggandet lyfter

Bostadsbyggandet har skjutit fart och bidrar troligen till en lugnare prisutveckling på bostadsmarknaden. Antalet påbörjade nybyggnationer av bostäder ser ut att nå den högsta nivån sedan 1991. Samtidigt är bristen på arbetskraft påtaglig. Det är därför inte omöjligt att den höga takten i byggandet kommer att dämpas under de närmaste åren.


Ekonomin i Sveriges kommuner

Kommunerna står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar:

Demografisk utmaning – Antalet födda har ökat stadigt sedan bottenåret 1999 och väntas om några år överstiga rekordåret 1000. En bit in på 2020-talet skärps läget ytterligare då ökningen av antal äldre skjuter fart.

Risk för stora skattehöjningar. De senaste tio åren har kommunernas sammanlagda resultat med marginal klarat de två procent som betraktas som en tumregel för god ekonomisk hushållning. Men kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Det är därför nödvändigt att redan nu ha ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen.

En ökad skattekraft genom att fler kommer i arbete är den absolut viktigaste förutsättningen för att bättre kunna finansiera välfärdstjänsterna. Integrationen måste förbättras liksom utbildningen. Det krävs också avsevärda effektiviseringar inom de kommunala verksamheterna, främst genom införande av ny teknik och nya lösningar när det gäller välfärdstjänster.

Nya synsätt är nödvändiga. Det krävs samsyn mellan stat och kommunsektor när det gäller verksamhetsutveckling och ambitionsnivå. De satsningar som är förknippade med statsbidrag är ofta initialt underfinansierade och efterhand kostnadsdrivande. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behöver de generella statsbidragen höjas med drygt 2–3 miljarder kronor varje år framöver för att vara realt sett oförändrade. Dessutom skulle de behöva förändras i takt med den demografiska utvecklingen för att det ska vara möjligt att upprätthålla en oförändrad ambitionsnivå.

  Sidan uppdaterades: