Redovisningsprinciper samt tilläggsupplysningar

Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få undantag.

Fordringar överstigande ett år redovisas som långfristiga, vilket gör att kommunen avviker från RKR:s
rekommendation 20, Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Övriga undantag framgår under respektive rubrik nedan.

För bolagens redovisning följs Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) samt Årsredovisning och koncernredovisning (BFN 2012:1, K3).

Den här sidan är indelad i följande rubriker:

Skatteintäkter

Kommunen följer RKR:s rekommendation 4, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat i december räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SKL. Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar:

  • de preliminära månatliga skatteinbetalningarna
  • en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s prognos för bokslutsåret
  • differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår


Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Enligt RKR:s rekommendation 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen. 10 procent av anslutningsavgifterna intäktsförs direkt för att bl a täcka kostnader för administration.

Skatteintäkter periodiseras i 12-delar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, VA-konsumtionsavgifter samt avgifter för renhållning faktureras varannan månad. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår.


Personalkostnader

Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under december månad tas upp som kortfristig skuld.


Avskrivningar

Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad 2009. Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde.

Avskrivningstider  

  • VA-anläggningar – 33-50 år
  • Byggnader – 20-50 år
  • Gator, broar och hamnanläggningar – 20-33 år
  • Maskiner, inventarier och bilar – 5-20 år
  • Datorer och kringutrustning, programlicenser – 3-5 år
  • Mark och konst – Ingen avskrivning


Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar tom 2010. Anslutningsavgifter har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. Dessa bidrag och avgifter periodiseras över tid motsvarande tillgångens avskrivningstid. Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas löpande.

Kommunen påbörjade 2015 arbetet med att införa komponentavskrivning enligt RKR:s rekommendation 11, Materiella anläggningstillgångar. Införandet har skett successivt under 2016 med målet att vara helt genomfört 2017.


Gränsdragning mellan kostnad och investering

I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst 0,5 prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång.


Exploateringsverksamhet

Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som kortfristiga fordringar och skulder. under pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader belasta innevarande år och intäkter nästkommande. Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. Detta tillvägagångssätt innebär att kommunen gör avsteg från rekommendationerna RKR 11 och 18.


Pensionsskuld

Enligt beslut i Kommunfullmäktige 2006-06-19 § 139 har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade till och med 1997 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna av pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1998 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även utbetalning av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att kommunen årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2017, bokats upp som kortfristig skuld i 2016 års bokslut. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SKL:s "Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld", RIPS 07, och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2.


Leasingavtal

All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger 3 år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Därmed avviker kommunen från RKR:s rekommendation 13, Redovisning av hyres-/leasingavtal.


Säkring av räntebindning

Kungälvs kommun utnyttjar derivatinstrument för att säkra exponeringen för ränterisker. Säkringsstrategin regleras i Finanspolicy. Kommunen strävar med denna säkringsstrategi efter att åstadkomma en stabil framtida upplåningskostnad. Målsättningen är att reducera osäkerheten hänförlig till lån med rörlig ränta.


Lånekostnader

Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR:s rekommendation 15. Lånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld under perioden, s k generellt lånearrangemang. Det innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr.


Bidrag till statlig infrastruktur

Kommunfullmäktige har fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur avseende byggandet av GC-banor, utbyggnad av väg 168 Ekelöv-Grokareby, förbifart Tjuvkil samt ombyggnad av trafiklösning vid E6 Kungälvsmotets östra ramper, totalt 282,4 Mkr. Bidragen skall upplösas under 25 år. Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. I resultaträkningen har redovisats upplösning av de beslutade bidragen för GC-banor, förbifart Tjuvkil samt E6 Kungälvsmotet med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel. Bidraget avseende utbyggnad av väg 168 har ännu inte börjat lösas upp eftersom beslutet fattades under 2009 och därmed omfattas av det undantag som anges i RKR:s rekommendation 6, Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar.


Resultatutjämningsfonder

Resultatutjämningsfonder för VA-verksamhet och renhållningsverksamhet har t o m 2014 redovisats som en del av kommunens eget kapital. Efter beslut i KF har dessa avslutats 2015 och Renhållningsverksamhetens ackumulerade överskott har i balansräkningen bokats om från eget kapital till förutbetalda intäkter.


Sammanställd redovisning

Enligt den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen även innehålla en s k sammanställd redovisning, en koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar kommunen, de helägda kommunala bolagen Kungälv Energi AB, Bohusläns Kommunala Exploaterings AB, Stiftelsen Kungälvsbostäder, Bagahus AB samt Bohus Räddningstjänstförbund. Räddningstjänsten i Kungälvs kommun bedrivs sedan januari 2013 i ett gemensamt kommunalförbund med Ale kommun. Kommunens andel av förbundet uppgick under 2016 till 60 procent. Undantagsregeln om företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning har tillämpats för Soltak AB.

Utgångspunkten för koncernbokslutet är de fastställda balans och resultaträkningarna för kommun och dotterbolag. Alla interna mellanhavanden inom koncernen elimineras. Att efter eliminering dra samman kommunens och bolagens räkenskaper till en redovisningsenhet kallas konsolidering. I kommunal redovisningspraxis anses kommunen utöva ett väsentligt inflytande vid en röstandel av minst 20 procent.

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att det av kommunen förvärvade egna kapitalet i dotterföretagen har eliminerats. Därefter har intjänat kapital räknats in i koncernens egna kapital. Med proportionell konsolidering avses att om dotterföretagen inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i koncernredovisningen.

I koncernredovisningen har obeskattade reserver betraktats som eget kapital. Beräknad skatt på dessa obeskattade medel har skuldförts. Latent skatteskuld beräknas till 22 procent av obeskattade reserver.

Både exploateringsfastigheter och markreserv har redovisats bland omsättningstillgångar.

Stiftelsen Kungälvsbostäder samt Kungälv Energi AB tillämpar komponentavskrivning avseende materiella anläggningstillgångar. Någon justering för detta har inte gjorts i den sammanställda redovisningen. Avskrivningar redovisas enligt linjär metod.

  Sidan uppdaterades: