Revisionsberättelse

Uppdrag

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunstyrelsen, nämnderna samt genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens aktiebolag och stiftelsen genom dess revisorer. SOLTAK AB och Bohus Räddningstjänstförbund granskas av andra utsedda revisorer för dessa organisationer. Dessa revisorer kommer från andra kommuner än Kungälvs kommun.

Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. 

Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, God revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning så långt våra förutsättningar har medgivit.

Granskningsinriktning

Vi har granskat delårsrapport, årsbokslut och årsredovisning. Därutöver har vi fortlöpande tagit del av nämndernas protokoll. Överläggningar med företrädare för verksamheterna har skett fortlöpande.

Utöver detta har vi genomfört: en förstudie avseende kommunens arbete med arbetsmiljöfrågor, granskningar av styrning och ekonomisk redovisning av feriearbeten, kommunens flyktingmottagande, Toleransprojektet, kommunens arbete med barn med särskilda behov, samt miljö- och byggnadsnämndens tillämpning av översiktsplanen.

De sakkunnigas rapport avseende granskningen av årsredovisningen 2016 redovisas i bilaga till denna revisionsberättelse. Övriga sakkunnigrapporter sänds fortlöpande till fullmäktige under året.

Lekmannarevisorerna samt revisorerna i stiftelsen har granskat verksamheten i de kommunala företagen.

Mål för god ekonomisk hushållning

I kommunallagen föreskrivs att det för verksamheten skall anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Revisorerna skall därefter bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat.

Med utgångspunkt från de målvärden som anges i Kommunstyrelsens årsplan 2016 bedömer vi att de finansiella målen avseende generationsansvar genom finansiellt sparande och soliditet uppnås. Övriga två finansiella mål uppnås inte.

Bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges strategiska målområden för år 2016 kan inte göras fullständigt eftersom målen är fleråriga. Sammantaget bedöms 62,5% (tio stycken) mål som uppfyllda och sex (37,5%) anges som delvis uppfyllda/målsättningen håller. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens bedömning av måluppfyllelsen för verksamhetsmålen.

Majoriteten av den information som lämnas i årsredovisningen utgörs av Kommunstyrelsens verksamhetsområde. Årsredovisningen innehåller även ett avsnitt benämnt "Kommunens fem nämnder". Här anges respektive nämnds uppgift och kort vad som skett under året. Vi bedömer att kommentarer avseende underlag för bedömning av utfört uppdrag kan förbättras. 

Bedömning

Vi bedömer sammantaget att kommunstyrelsen och nämnderna huvudsakligen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Kungälvs kommun följer inte Lag om kommunal redovisning, kapitel 5 § 4, vad gäller pensionsredovisning. Kommunen redovisar 744,9 mnkr som avsättning i balansräkningen i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Kommunens redovisning av pensioner innebär att årets resultat är 38,7 mnkr högre redovisat än om lagen följts. Resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och är i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Resultaträkningen ger med följd av ovan inte en rättvisande bild av årets resultat.

Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Balanskravavstämningen visar på ett resultat om -27,9 mnkr enligt årsredovisningen. 

Kungälvs kommun avviker från ett antal redovisningsrekommendationer utöver ovan kommenterad avvikelse från gällande lagstiftning. Vår samlade bedömning är att avvikelserna från gällande lagstiftning och rekommendationer redovisas på ett öppet sätt i årsredovisningen. Fullständig information i enlighet med avstegsregeln i KRL 1 kap 3 § lämnas dock inte. I bifogad granskningsrapport framgår detaljer kring avvikelserna från god sed. 


Revisorernas uttalande

Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för kommunstyrelsen, beredningarna och nämnderna samt enskilda ledamöter i dessa organ.

Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2016 godkänns. Vår bedömning är dock att räkenskaperna inte är rättvisande till följd av vald modell för redovisning av pensionsskulden som avser tiden före 1998. I detta avseende är årsredovisningen inte rättvisande i lagens mening. Resultatet hade varit negativt om Kommunal redovisningslag hade efterlevts.

Kungälv den 31 mars 2017

Av Kungälvs kommun utsedda revisorer

Björn Brogren, vice ordförande

Annika Dentén

Lars Pehrson


Revisionsberättelse

Undertecknade, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i kommunens företag.

Kommunstyrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige.

Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Det är en grundbult i revisionens verksamhet att revisorn är oberoende vilket också varit ett tema i flera statliga utredningar med lagändringar som konsekvens.

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god redovisningssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som varit möjlig för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning så långt förutsättningarna har medgivit. Det är emellertid vår uppfattning att revisionens resurser är otillräckliga och inte minst i förhållande till höga förväntningar att revisionen skall bidra till en effektiv förvaltning och värnet av demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Lagstiftningen anger att hela kommunens verksamhet skall granskas och eftersom varje förtroendevald revisor är en egen självständig myndighet kan uppdraget svårligen genomföras utan ett förtroendefullt samarbete mellan revisorerna och med ett tillräckligt stöd av sakkunniga. Att granska all verksamhet i en kommun som omsätter ett par miljarder och sysselsätter några tusen anställda och som skall leverera kvalificerade tjänster till mer än 40 000 kommuninnevånare och har territoriellt långsiktigt ansvar, utgör ett stort och kvalificerat granskningsbeting. En förutsättning för att resurser och granskningsansvar skall kunna
mötas på ett rimligt sätt, är en fungerande budgetberedning. 

Vi har valt att lämna en egen revisionsberättelse av följande skäl:

Som framgår av regeringens proposition 1998/99:66 är grunden för gällande lagstiftning när det gäller överlämnande av kommunens årsredovisning till fullmäktige och revisorerna senast 15e april, sambandet mellan årsredovisning, revision och dechargebehandling (det vill säga frågan om ansvarsfrihet), vilket leder till att det är viktigt att årsredovisningen lämnas till revisorerna i så god tid att de hinner genomföra sitt granskningsarbete och lämna revisionsberättelsen innan fullmäktige (senast 30e juni) skall behandla frågan om ansvarsfrihet. Den tidsfrist som lagstiftaren skapat är nödvändig och bör beaktas i kommunens årshjul. 

Varje genomförd granskning hör hemma i ett flöde av kunskapsuppbyggnad, reflexion, åtgärd, förändring och uppföljning. Den uppföljning som är ett centralt granskningsobjekt är utsträckt i tid. Precis som uppföljningen av kommunfullmäktiges fleråriga mål kräver någon form av processbeskrivning att stämma av mot (vilket det finns goda exempel på), behöver delar av ansvarsprövningen beakta ett flerårigt perspektiv.

Utöver den årliga granskningen av årsredovisningen har revisionen handlat upp ett antal granskningar vilka måste ingå som underlag för revisionens uttalande i ansvarsfrågan. Även om uttalandet i ansvarsfrågan är knutet till ett verksamhetsår har det betydelse vilka iakttagelser som gjorts tidigare. Har revisionen tidigare uppmärksammat att till exempel kommunstyrelsen brister i sin interna kontroll och uppföljning, så ökar allvaret i fortsatt konstaterade brister. Om en fördjupad granskning noterar brister i den interna kontrollen inom en viss sektor och andra fördjupade granskningar noterar motsvarande brister inom andra sektorer så kan det handla om övergripande systematiska brister av sådan betydelse att ansvarsfrågan blir aktuell.

Granskningsrapporterna lämnas till berörd nämnd för yttrande. Det yttrandet utgör också ett underlag för revisionen och för fullmäktige. Med anledning av Kommunstyrelsens yttrande över en revisionsrapport avseende volontärsresor vill vi framhålla betydelsen av att varje nämnd, också när den känner sig kritiserad av kommunrevisionen, i enlighet med 9§ RF iakttar saklighet och opartiskhet. Ett minimikrav är att ett yttrande över en revisionsgranskning är knutet till det som faktiskt står i rapporten. Ett ärende som bereds för beslut i fullmäktige utan saklig grund skulle kunna anses vilseleda fullmäktige att till exempel fatta ett olagligt beslut vilket i sin tur utgör grund för att ifrågasätta ansvarsfrihet. Ett sådant ärende fördes våren 2016 fram till fullmäktige avseende förslag till ändring av gällande översiktsplan utan att följa lagstadgad ändringsprocess. Efter att kommunfullmäktiges presidium i ett sent skede agerat, ändrades förslaget. I det fallet saknades yttrande från sakkunniga.

Valet av granskningsobjekt skall utgå från en väsentlighets och riskbedömning. Kommunrevisionen har målet att årligen genomföra ett par "ordning och reda"-granskningar (tre sådana avrapporterades under 2016) och därutöver några aktuella stora frågor som inte samtidigt varit föremål för granskning till exempel genom statlig tillsynsverksamhet. 

Kommunrevisionen har under året genomfört: en förstudie avseende kommunens arbete med arbetsmiljöfrågor, granskningar av styrning och ekonomisk redovisning av feriearbeten, kommunens flyktingmottagande, Toleransprojektet, kommunens arbete med barn med särskilda behov, samt miljö- och byggnadsnämndens tillämpning av översiktsplanen.

De sakkunnigas rapport avseende granskningen av årsredovisningen 2016 redovisas i bilaga till denna revisionsberättelse. Övriga sakkunnigrapporter sänds fortlöpande till fullmäktige under året.

Lekmannarevisorerna samt revisorerna i stiftelsen har granskat verksamheten i de kommunala företagen. Kommunrevisionen har inte erhållit någon information vad gäller SOLTAK och heller inte genomfört granskningar av kommunalförbund, finansiella samordningsförbund samt kommunala samägda aktiebolag.

Med stöd av granskning av årsredovisningen 2016 utförd av PwC, tillstyrker vi att kommunens årsredovisning för 2016 godkänns, trots bedömningen att kommunal redovisningslag inte har efterlevts avseende pensionsskulden. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöter i dessa organ.

Kungälv den 6 april 2017

Av Kungälvs kommun utsedda revisorer

Christina Carlsson, Ordförande

Hans Henrikson

Lena Schandorff

  Sidan uppdaterades: