Åtta antagna detaljplaner – ger 800 nya bostäder

Under 2016 har åtta detaljplaner vunnit laga kraft. Tillsammans ger det möjlighet att bygga cirka 800 bostäder. Det är rekord åtminstone i modern tid. Tre av kommunens planarkitekter, Linda Andreasson, Karin Svensson och Jessica Andersson samt planadministratör Eva Hell, kommenterar de glädjande siffrorna.

– Det går i cykler. Vissa år vinner kanske bara en plan laga kraft, fast vi kanske jobbar med ett trettiotal. En del av de åtta har varit komplicerade projekt som vi jobbat med under många år, säger Linda Andreasson.

Detaljplaneprocessen är en del av bostadsbyggandet. Kommunen har planmonopol och syftet med detaljplaner är att ge en juridisk rätt att bygga. Man har alltså rätt att få bygglov om man följer detaljplanen.

– En detaljplan är kommunens sätt att styra hur vi skall bygga och reglera allmänna och privata intressen, säger Jessica Andersson. Det är både en säkerhet och ett värde att ha en detaljplan.
När arbetet med en detaljplan drar ut på tiden kan det bero på att de ligger i känsliga områden med omfattande överklagande och synpunktshantering.

– Just nu håller vi på med 27 detaljplaner och räknar med att vi i år kanske kan nå upp till 2016 års resultat.

En sak som inte går att reglera i en detaljplan är hyresnivåerna. Men kommunen har mål i bostadsförsörjningsprogrammet och jobbar tillsammans exempelvis med Kungälvsbostäder. Och bostäder kommer det att byggas. Det åtta detaljplanerna finns på hela skalan när det gäller antal bostäder och kommundelar:

  • Kungälvs stad 140 på Kongahälla + 130-150 i resecentrum,
  • Tjuvkil 140,
  • Ytterby Tega 50 + Vena 170,
  • Diseröds centrum 50,
  • Kärna med en bostad är den minsta planen.

Många kommunala verksamheter och resecentrum omfattas också av de nya planerna.

– Många av dessa bostäder är redan i projektering eller byggskede. Det är stor efterfrågan både på markanvisningar och bostäder, säger planarkitekt Karin Svensson.


Varför tar det sån tid?

Förutom hyresnivåer är en annan fråga som många undrar över är tiden. Att det skall ta sådan tid att får fram detaljplaner när behovet av bostäder är så stort? Kan inte byggherrar själva ta fram dessa, för att spara tid? Hur svårt kan det vara?

– Det är inte lätt med byggherredrivna detaljplaner. Men vi håller nu på att testa på fyra planer, säger Eva Hell. En detaljplan prövar deras idéer och tar hand om allmänheters synpunkter om detta. Tidsbesparingen blir inte så stor. Många av kommunens kompetenser måste ändå engagera sig i planarbetet.

– Vi har ett planmonopol för att styra utvecklingen, säger Jessica. Hela förvaltningen är inblandad i detaljplanearbetet för att tillgodose samhällsutbyggnaden. En detaljplan är på det sättet hela förvaltningens produkt.

Byggs bostäder påverkas VA, trafik, förskolor, skolor och annan kommunal service. Dessutom kan det exempelvis bli trafikkonsekvenser även i andra delar av kommunen. Det innebär även kostnader för kommunen.

– Dessutom skall man veta att Länsstyrelsen och Trafikverket i dagsläget bara för dialog med kommunen, säger Linda.

Det finns knappt tio planarkitekter på kommunen. Alla detaljplaner har en projektgrupp för att alla kompetensområden behövs.


Inte bara detaljplaner

– Vi jobbar också i tidiga processer med strategiska frågor som parkeringsnormer och fördjupade översiktsplaner. Strategiska dokument är viktiga att prioritera eftersom de innebär att planarbetet kan gå snabbare. Utan dessa dokument måste alla strategiska frågor hanteras i varje detaljplan, säger Karin.

  Sidan uppdaterades: