Kollegialt lärande utvecklar lärandet hos både lärare och elever

I kommunens skolor pågår ett treårigt projekt tillsammans med Göteborgsregionen om att bygga upp strukturer för kollegialt lärande. Det påbörjades 2015 och nu har man alltså kommit halvvägs.

– Alla skolor, alla undervisande lärare och fritidspedagoger deltar, säger Malin Frykman, utvecklingsledare för grundskolan och den som håller i trådarna. Min roll är att vara GR:s kommunikatör och sambandscentral och jag jobbar mycket med rektorernas lärande. 

Kollegialt lärande bygger på att lärare lär varandra. Man utgår från det man har och utvecklar det. Alla skolor har inte samma behov, men man har samma struktur för lärandet.

– Forskningen är helt överens om att denna modell för kompetenshöjning ger bäst resultat för eleverna, säger Malin. Alla ”lyft” som mattelyftet, tekniklyftet och läslyftet bygger på den grundtanken.

Kollegialt lärande följer en viss struktur, en cyklisk modell. Man inleder med ”Vad behöver våra elever” och fortsätter med ”Vad behöver våra lärare” för att kunna ge eleverna vad de behöver.

Fortbildningskurser fungerar inte

– Traditionella fortbildningskurser för lärarna ger inte eleverna något. Skolverket bygger därför numera all kompetensutveckling på kollegialt lärande, säger Malin. Och elevens lärande blir därmed en del av vårt lärande.

Projektet skall leda till att kommunens alla grundskolor efter tre år skall ha en fungerande självgående struktur kring kollegialt lärande.

– Det är inte så lätt. Skolan har en tradition av fortbildning genom studiedagar. Som lärare har man jobbat självständigt. Nu lär man av varandra och kompetensutvecklingen har kommit närmare klassrumspraktiken och eleverna, vilket ger många positiva effekter både för elever och lärare.

Projektet startade 2015 med att GR hjälpte kommunen att utbilda lärledare, 2016 börjar skolorna ta över allt mer av ansvaret för processen själva. På en skola kan det nu exempelvis finnas fyra lärgrupper med upp till åtta lärare och en lärledare i varje grupp.

– Detta pågår i hela världen. Sverige har först på senare år kommit igång med det kollegiala lärandet. Det är ett kraftfullt sätt att förändra och utveckla sin lärandekultur.

Fortbildningsinsatserna blir att få till hållbara strukturer för fortbildning genom kollegialt lärande. Arbetet sker genom att man en gång i månaden träffas i grupperna. Mötena äger rum under lärarnas arbetsplatsförlagda tid.

– Det innebär att vi får prioritera på ett annat sätt, säger Malin.

Mellan tillfällena övar man på det man gått igenom. Var är vi? – vart skall vi? – och hur tar vi oss vidare tillsammans? är frågorna.

– Andra länder jobbar mer med detta vilket påverkar Pisamätningarnas resultat. Vi i Kungälv har i och med denna satsning gjort ett långsiktigt strategiskt val. Jag vet ingen kommun som satsar så brett och konsekvent som Kungälv. Vi har väldigt bra skolor i Kungälv, men vi måste se framåt och kunna möta alla reformer. Modellen hjälper oss att hålla fokus på elevernas lärande. 

Den nya nationella IT-strategin som börjar gälla hösten 2017 är en mycket stor sak som kommer att påverka undervisningen på ett genomgripande sätt.

– Det blir en jättevinst med nya kursplaner och en ny reviderad läroplan. Alla elever skall utveckla en adekvat digital kompetens. Programmering införs i matte och teknik.

Varje elev inom grundskolan i Sverige, skall enligt nationella IT-strategin få ett digitalt verktyg senast 2020. 

– Detta är lika viktigt för demokratin som för lärandet, säger Malin. Våra barn kan mycket om digitala verktyg, men vi måste ge dem lärstrategier och utbilda dem i medie- och informationskompetens annars blir de bra på fel saker. Det är en evig metakognitiv process – vi måste lära oss att lära oss och att lära om. ”Jag förstår vad jag gör”. Man måste börja utvecklandet av digital kompetens redan vid skolstart. På så sätt får eleverna från början möjlighet att utveckla goda medievanor, källkritik och lärstrategier.  Det är viktiga kompetenser både nu och i framtiden. 

Bara strukturen för det kollegiala lärandet är på plats menar Malin att det går att plocka in nya områden för lärandet. Genom det kollegiala lärandet så får lärare och rektorer syn på vad eleverna kommer att behöva och kan satsa på att utveckla det. Detta är en del i en skolas systematiska kvalitetsarbete.

– Inom grundskolan i Kungälvs kommun är vi mycket stolta över denna satsning eftersom den ger oss långsiktiga och hållbara strukturer för kollegialt lärande. Det kommer vi att ha nytta av under lång tid framöver, säger Malin.

  Sidan uppdaterades: