Nu skriver vi samhällskontrakt – för ett socialt hållbart Kungälv

Notera att denna artikel/nyhet är arkiverad. Hela eller delar av informationen i denna nyhet kan därför vara inaktuell eller felaktig.

Många pratar om samverkan, nu gör vi det tillsammans. Torsdag 23 juni undertecknades ett samhällskontrakt av Kungälvs kommun samt ett imponerande antal representanter från samhällets övriga aktörer. En unik symbolisk handling i syfte att skapa ett socialt hållbart samhälle för medborgarna i Kungälvs kommun. 

I år börjar 558 sexåringar grundskolan i Kungälv. Enligt statistiken hamnar 71 av dem utanför samhället senare i livet. När dessa 71 har fyllt 65 år har utanförskapet kostat Kungälv 1 050 000 000 kronor. Och då finns inte den största kostnaden med - den som de drabbade får betala. Med tidiga insatser kan vi förebygga och motverka utanförskapet.

För en månad sedan samlades cirka 70 representanter från olika samhällsfunktioner såsom polis, arbetsförmedling, bostadsbolag, föreningsliv, kyrkor, och ideella organisationer och arbetade fram grunder och idéer till hur man gemensamt kan bidra till ett socialt hållbart samhälle och den sociala översiktsplanens konkreta mål:

  • innan 2020 minska utanförskapet med 20 procent. 
  • innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. 
  • alla nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. 

Ökad skillnad mellan grupper

Även om hälsan i Sverige generellt sett under tid har blivit bättre har skillnaden mellan olika grupper snarare ökat. Kungälvs kommun ligger över det nationella och regionala genomsnittet. Men här finns en marginalisering som också har en geografisk dimension, där utanförskap är koncentrerat till vissa områden. I den sociala översiktsplanen analyseras olika indikatorer, som kan påvisa sociala risker, exempelvis arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9 och sjukskrivningar. I vissa områden är indikatorerna påfallande höga jämfört med genomsnittet. Av den totala befolkningen bor ca 10 procent i dessa bostadsområden.

Strategin för att minska och motverka den sociala utsattheten är att med tidiga insatser generellt men med större doser till dem med störst behov. För att klara detta behöver hela samhället hjälpas åt. Därför kallade Kungälvs kommun olika aktörer i samhället till ett framtidsmöte i maj. 70 personer som representerade olika samhällsfunktioner, föreningsliv, kyrkor, och ideella organisationer arbetade fram grunder och idéer till hur man skulle kunna utforma ett samhällskontrakt och vad ett samhällskontrakt skulle innebära.  

Många tankar lyftes upp och diskuterades kring:

  • Hur får vi folk engagerade? Vi behöver hitta nya former för dialog och påverkan. Förnyelse behövs. Hur definieras boendeinflytande?
  • Hur får vi människor att vilja utveckla sig själva? Området ger dig din identitet, är det OK att utveckla sig i mitt område? Eller För att utveckla dig behöver du flytta till ett annat område!
  • Trygghet definieras på olika sätt beroende på vem du är. Frågan behöver ställas: Vad är trygghet för dig? Varför är man otrygg?
  • Vi måste bli bättre på att dela andras bilder av situationen och inte bara forskningens. Delar de boende i området forskningens bild av att det är ett socialt utsatt område? Är vi inte överens om bilden kommer vi fel eller ingenstans alls.
  • Hur närmar vi oss ”de utsatta” utan att de känner sig utpekade?
  • Vi är så rädda för att göra fel så vi vågar inte att göra rätt.
  • Mötesplatserna är viktiga, vi måste alla hjälpas åt att hitta dem.
  • Kan man så småningom tänka sig ett nyhetsbrev till de olika aktörerna som är med i samhällskontraktet. Information är viktigt!
  • Det är inte chefer som ska samarbeta, det är de ”på golven” som möter människorna.

 Den 23 juni träffades man åter för att under högtidliga former avsluta arbetet och underteckna kontrakten. 

  Sidan skapades: