Hur beredd är du om något skulle hända?

Kungälvs kommun arbetar för att det ska vara tryggt och säkert att bo och vistas i kommunen. Detta görs bland annat genom grundläggande planering för att klara svåra olyckor och andra påfrestningar i samverkan med polis, räddningstjänst och frivilligorganisationer.

Det görs också genom olycksförebyggande trafiksamverkan tillsammans med trafikverket och genom arbetet med en trygg miljö för ungdomar tillsammans med socialtjänst, fritidsverksamhet och polisen.

Som medborgare har man också stor möjlighet att påverka säkerheten och tryggheten för sig själv och sina närmaste.


Din krisberedskap

Alla har ett ansvar för att vi ska kunna leva i ett tryggt och säkert land. Ett stort ansvar vilar på det offentliga, men som privatperson har också du ett ansvar.

En grundläggande princip i vårt samhälle är att var och en av oss har huvudansvaret för att skydda vårt liv och vår egendom och klara de omedelbara behov som kan uppstå. Det gäller vid olyckor i vardagen, hemma och på fritiden. Men det gäller också vid svåra olyckor eller kriser som kan påverka stora delar av vårt samhälle och hota vår demokrati och våra mänskliga rättigheter.


Din egen förmåga och ditt ansvar

Var den enskildes ansvar börjar och slutar och det offentligas ansvar tar vid finns inte reglerat så att det i alla lägen går att veta exakt hur ansvarsfördelningen ser ut. Det är beroende av händelse och framför allt hur din egen förmåga ser ut.

Lagen om skydd mot olyckor säger att den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom. Det innebär att du själv ska genomföra och bekosta olika åtgärder för att begränsa skador som kan uppstå vid en olycka. Det är först när du inte klarar av att hantera en händelse som det offentliga ska kunna ge stöd.

Det offentliga har ett omfattande ansvar för att bland annat el- och telekommunikationer, vattenförsörjning, transporter och sjukvård fungerar. Men ett säkert samhälle förutsätter också att du som enskild tar ett ansvar. Ansvaret omfattar både vardagens olyckor och större händelser som kan påverka vårt samhälle.

Det är bra att tänka igenom hur du skulle klara dig vid exempelvis ett längre elavbrott. Det skapar en viss mental beredskap som kan bidra till att du agerar förnuftigt om något skulle hända. Med "hemberedskap" menas att du har förberett dig själv och din bostad för att i en krissituation kunna klara dig själv en tid.

I ditt ansvar ingår att:

  • Vara medveten om och förbereda dig för att saker kan inträffa som påverkar vår invanda och trygga vardag
  • Vara medveten om att samhällets resurser vid svåra händelser först måste riktas till grupper som inte själva kan ta sitt ansvar
  • Aktivt hålla dig informerad om vad myndigheter och andra ansvariga aktörer gör för att hantera en händelse
  • Följa instruktioner och råd från myndigheterna

 

Klara dig själv i tre dygn, 72 timmar!

Den svenska krisberedskapen bygger på att alla tar ett gemensamt ansvar för vårt lands och för vår egen och våra anhörigas säkerhet. Det egna ansvaret innebär att du ska vara förberedd på att kunna hantera en svår situation och klara de omedelbara behov som kan uppstå..

Du har ett eget ansvar att klara några dygn utan el, vatten eller mat. De flesta av oss kan klara det om vi tänker efter före. Om de flesta av oss klarar de första akuta dygnen underlättar det för dem som är mest nödställda. Då kan samhällets resurser användas för att hjälpa svaga och utsatta människor, till exempel äldre, sjuka och barn.
 

Vad behöver jag ha hemma?

Förbered dig genom att fundera på vad du kan behöva ha hemma vid händelse av en kris. En och samma händelse kan drabba oss olika . Det betyder att vi behöver ha olika saker hemma.

Podcast - Om krisen kommer, lyssna och lär dig mer

MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har gjort två radiosändningar via Internet, så kallade podcasts, där du får lära dig mer om hur samhället fungerar i en kris eller katastrof och vad du själv kan göra för att förbereda dig.

Läs mer och lyssna på dinsakerhet.se


Kommunens krisorganisation

Kommunens krisorganisation påminner om kommunens normala ledningsorganisation, men är skapad för att effektivt kunna fatta beslut och verkställa dessa under tidsbrist. I normala fall finns endast en tjänsteman i beredskap (TiB) redo att agera och aktivera övriga delar av krisorganisationen om något skulle inträffa.

Kommunens tjänsteman i beredskap är aktiv dygnet runt, alla årets dagar, och finns inom 60 minuters avstånd från kommunens krisledningsplats. Det är TiB som gör den första bedömningen i vilken omfattning som resterande del av krisorganisationen skall aktiveras. Aktiveringen kan göras i steg beroende på händelse och omfattning.

Läs mer om kommunens krisorganisation

Krisledningsnämnd
Då en kommun är en politiskt styrd organisation finns det också en politisk krisledning, en krisledningsnämnd. Behövs det övergripande beslut som tjänstemännen inte har mandat att fatta kallas krisledningsnämnden in. Det är nämndens ordförande som beslutar om nämnden skall sammankallas för att kunna fatta beslut som förvaltningen sedan kan tolka och verkställa. Krisledningsnämnden tar över kommunstyrelsens roll vid en extraordinär händelse och kan även ta över ansvar från andra nämnder. Detta gör att beslut som normalt kan ta dagar att förbereda, informera och besluta kan fattas inom några minuter. Nämnden består av tre ledamöter samt tre reserver från kommunstyrelsen. Nämndens ordförande är Miguel Odhner (s) och vice ordförande är Anders Holmensköld (m). Krisledningsnämnden tar övergripande och normativa beslut.

Central krisledning
Den centrala krisledningen består av de personer som normalt styr respektive sektor och leds av kommunchefen. Till sitt stöd har dom en krisledningsstab som skall analysera och bereda ärenden för beslutsfattarna.

Krisledningsstaben arbetar bland annat med att samla information om vad som har hänt, analysera denna information och jobba fram en tänkbar utveckling på händelsen. Dom jobbar också med kommunikation både inom kommunens organisation, men framförallt med andra myndigheter, medborgare och massmedia. Till exempel kommer kommunens webbplats att användas för att informera om vad som har hänt, ge lägesbeskrivningar, råd till allmänheten med mera.

Staben jobbar också med praktiska frågor som mat, dryck och byte av personal för att krisledningen skall kunna fokusera på att hantera händelsen.  

Kundcenter
Kommunens Kundcenter utgör också en viktig kugge i krisorganisationen. Kundcenter sköter information till besökare och svarar på frågor via telefon. De delar information med staben för att både kunna ge och ta information från medborgarna. Kundcentret är alltså oftast den kanal som möter medborgarna såväl i vardagen som vid kris.

Krisstöd

POSOM är en förkortning av: Psykiskt Och Socialt OMhändertagande (vid stora olyckor och katastrofer).

POSOMs uppgift är att stödja människor i den aktuella kris-/katastrof-situationen för att förebygga psykisk ohälsa.

POSOM i Kungälv består av resurspersoner från olika kommunala verksamheter samt en ledningsgrupp med representanter från förvaltningen, räddningstjänsten, kyrkan och primärvården.

Resurspersonerna är personal från socialtjänsten, äldreomsorgen, primärvården, skolan och kyrkan. Resurspersonerna uppgift är att stödja överlevande, oskadade, anhöriga, vittnen och chockade människor efter större händelser.

Resurspersonernas uppgift är att:

  • ha kunskap om psykiska reaktioner och emotionell första hjälp.
  • upprätta samlingsplats/stödcenter med information, rådgivning, praktisk hjälp, mat, värme, kläder, pengar etc till de somatiskt oskadade men chockade människorna.
  • registrera drabbade för att möjliggöra uppföljning.

Ledningsgruppens uppgift är att:

  • överblicka insatsbehovet, ha kunskap om de geografiska förutsättningarna och vidarebefordra information.
  • samordna de psykologiska respektive sociala stödåtgärderna.
  • samverka med berörda organisationer.
  • stödja resurspersonerna i deras arbete.
  • tillse att den egna organisationen har erforderlig utbildning.
  • stöd till de drabbade

Stöd till de drabbade

Om kommunens centrala krisledning bedömer att det behövs stöd till människor kontaktar man POSOMs ledningsgrupp, som beslutar om vilken eller vilka stödcentra som ska öppnas. Stödcentret tar hand om både direkt och indirekt drabbade. Här ska det finnas möjlighet att få information, gemenskap, närhet, samtal, mat och dryck. Det är viktigt att varje drabbad får en kontaktperson direkt vid det akuta omhändertagandet.

Arbetet vid stödcentrat ska förebygga psykisk ohälsa på sikt. De människor som kallas in till krisarbetet på ett stödcenter är intresserade och speciellt utvalda. Alla är vana att arbeta med psykosociala frågor. De är socionomer, psykologer, vårdbiträden, sjuksköterskor, präster och diakoner. All inblandad personal har fått utbildning och övning eller utbildning hålls årligen. Kommunens centrala krisledning tillkallas inte om det skulle inträffa en olycka som berör några få personer. Då larmas POSOMs ledningsgrupp direkt. Ledningsgruppen beslutar om vilka insatser som behövs.

  Sidan uppdaterades: