Medborgarstämma Kärna

Frågor som kommit in och svar

Det har kommit in många frågor om kommunens planer på att sälja fastigheten där Sundhammars barnkoloni ligger, en fastighet som i dag hyrs av Nordkrokens intresseförening.
Vi har skrivit två allmänna svar (benämns a och b) och sedan försökt svara varje enskild frågeställare i den mån de allmänna svaren inte räcker.

Fråga 1
Fråga: BOKAB föreslår att kommunen överlåter fastigheten för Sundhammarkolonin till dem för exploatering.
- Vad föreslår BOKAB att marken skall användas till?
- Hur mycket pengar förväntas?
- Hur resonerar kommunen när de vill sälja Nordkrokens enda samlingslokal och därmed avslutar Nordkrokens Intresseförening?

Svar på fråga 1:
Bokab har valt att inte kommentera den eventuella affären i nuläget. De uppger att de kan tänka sig att köpa fastigheterna, men att det är kommunen som avgör om det blir en försäljning.
Resterande frågor besvaras i svar a och b

Svar(a):
Planerna på försäljningen av bland annat Sundhammar ligger i linje med den fastighetsstrategi som kommunen jobbar efter sedan ett par år tillbaka (KF § 8/2014, 2014-02-06). Enligt den ska kommunens fastighetsinnehav stödja en långsiktig utveckling av kommunen med största möjliga samhällsnytta som mål. Kommunen bör enbart äga fastigheter som på lång sikt har ett strategiskt värde eller har särskilda kopplingar till kommunens historia. I den mån kommunen äger fastigheter som hyrs ut till andra verksamheter ska de upplåtas till marknadsmässig hyra.
Kommunen har valt ut fastigheter som inte bedöms vara en del av Kungälvs kärnverksamhet, alltså fastigheter som i dag har verksamhet som kommunen inte behöver bedriva. I ett första skede har en lista på sex fastigheter tagits fram, varav Sundhammar är en.

Kommunen har utifrån sin fastighetsstrategi och i dialog med Bokab valt ut de fastigheter som kan överlåtas. Enligt förslaget ska fastigheterna säljas till kommunägda fastighetsbolaget Bokab, vars uppdrag är att förvalta, förädla och avyttra fastigheter. De hyresgäster som i dag finns i fastigheterna kommer i det korta perspektivet att ha kvar samma hyresvillkor som tidigare. Vad som händer med fastigheterna på längre sikt är en fråga för de nya ägarna. För hyresgästerna av Sundhammars barnkoloni kan det antingen innebära höjd, marknadsmässig hyra eller att Bokab väljer att förändra användningen av fastigheten, till exempel genom detaljplaneläggning eller avstyckning och försäljning till extern part.

När det inträffar förändringar för hyresgästerna beror på villkoren i de enskilda hyreskontrakten och vilka förändringar Bokab som ny fastighetsägare vill genomföra. Om det blir en försäljning är kommunens bedömning att Nordkrokens intresseförening kommer att kunna vara kvar som hyresgäst åtminstone det närmaste året. Om Bokab vill exploatera fastigheten med exempelvis bostäder krävs med största sannolikhet i sådana fall en detaljplan, vilket tar åtminstone några år.
Fastighetens marknadsvärde har bedömts utifrån fastighetens befintliga användning och förutsättningar. En värdering av fastigheten har skett genom en auktoriserad värderingsman.

Om fastigheten som Nordkrokens intresseförening hyr ska säljas till Bokab avgörs ytterst av den politiska ledningen i Kungälv.

Henrik Haglund, enhetschef Mark och exploatering

Svar (b):
Att Nordkroken driver en viktig och meningsfull verksamhet står klart för kommunen och de ska få stöd till sin verksamhet på samma villkor som andra intresseföreningar i Kungälv. Det ingår dock inte i kommunens kärnverksamhet att vara fastighetsägare och hyra ut fastigheter till enskilda föreningar. I de fall kommunen är fastighetsägare så ska marknadsmässig hyra tas ut. I dag betalar föreningen 35 000 kronor i hyra per år, vilket måste betraktas som klart under marknadsvärdet för fastigheten. Det är kommunens bedömning att värdena i fastigheten är väsentligt större än den hyra kommunen får in i dagsläget och att de dolda värdena i fastigheten kan användas för att bibehålla och utveckla kommunens kärnverksamhet, till exempel skola, vård och barnomsorg.

En försäljning syftar till att få in ett marknadsmässigt värde för fastigheten. Det kan innebära en försäljning till Bokab eller en försäljning till annan köpare, till exempel Nordkrokens intresseförening.

Henrik Haglund, enhetschef Mark och exploatering


Fråga 2
Fråga: Jag har frågor till politikerna. I KP den 19/9 så skriver KP att Peter Jakobsson, VD Bokab, säger att kommunen har stora kostnader för Sundhammar Barnkoloni?
1) Vilka är kostnaderna?
2) Vilka är intäkterna?
3) Hur är politikens tankar kring vår verksamhet i Nordkrokens Intresseförening som utförs på barnkolonin i Sundhammar?
4) Vad är Bokabs tankar kring marken på strandskyddat läge där barnkolonin ligger?
5) Är det ok för kommunen eller Bokab att på nytt bebygga marken på ett strandskyddat område?

Svar på fråga 2
1. Kommunen har inga driftskostnader utan föreningen svarar för drift och underhåll av fastigheten.
2. Hyresintäkten är 35 000kr/år, vilket inte motsvarar en marknadshyra. Sammanfattat så kommunen inte skälig avkastning på fastigheten.
3. Fråga besvaras av politiken på stämman
4. Bokab har valt att inte kommentera den eventuella affären i nuläget. De uppger att de kan tänka sig att köpa fastigheterna, men att det är kommunen som avgör om det blir en försäljning.
5. Reglerna för strandskyddet gäller oavsett vem det är som vill genomföra en förändring.

Henrik Haglund, enhetschef Mark och Exploatering


Fråga 3
Fråga: Sundhammars koloni - Hur tänker man när man vill exploatera de få naturliga mötesplatser som finns för medborgare i denna del av Kungälv. Tar man hänsyn till det mervärde som en rik förening tillför och delar med andra. Hur föreningen förvaltar och betalar för en unik byggnad. http://www.bohuslansmuseum.se/samlingar-och-historia/barnkolonier-pa-vastkusten-sundhammar/

Föreningen möjliggör för många medborgare att komma samman. Att föreningar kan utnyttja platsen, och att den kunnat användas för akuta placeringar av nyanlända.
Så frågan är vilka faktiska kostnader har kommunen?
Ett rikt förenings liv är en viktig pusselbit i att bygga hållbara samhällen. När man nu bygger ut i närområdet kommer detta var mer efterfrågat och då är kolonin en tillgång för kommunen.
Vad anser kommunen om naturliga mötesplatser och bevarandet av en viktig del av historian?

Svar på fråga 3
Kommunen har inga driftskostnader utan föreningen står för drift och underhåll av fastigheten.
Vidare se svar b

Henrik Haglund, enhetschef Mark och Exploatering


Fråga 4
Fråga: Hur tänker kommunen när de planerar att dra in Nordkrokens intresseförenings hyra av Sundhammarkolonin. Föreningen och koloni är en samlingsplats för de som bor i detta område och de finns många aktiviteter här med många medlemmar. Vid midsommar är de närmare 1000 personer här, det anordnas barnens dag, Sumba och många andra aktiviteter. De har även varit vitryska barn flera somrar i kolonin. Ska kommun ta bort det för oss bara för att få in några miljoner om de t.ex. styckar det till några par hus eller liknande? De kostar inte kommunen något att ha kvar de som de är nu för föreningen står för sina kostnader och fyller ett stort syfte för oss som bor i området. Vi som bor här ute bör väl också få något för våra skattepengar och inte bara de som bor i centrum. Dessutom kostar de inte kommunen något för värdet finns fortfarande i fastigheten

Svar på fråga 4
Se svar a och b


Fråga 5
Fråga: Kan kommunen tänka sig, att låta Nordkrokens Intresseförening fortsätta hyra Sundhammar koloni, utan att blanda in BOKAB?

Svar på fråga 5
Se svar a och b


Fråga 6
Fråga: Sundhammars koloni
Det ryktas att Kungälvs kommun vill exploatera området och inte är intresserade av kolonin och den verksamhet som Nordkrokens intresseförening bedriver. Vad har Kungälvs kommun för tankar om kolonin och det kulturarv den representerar? Den är en mycket viktig samlingslokal för Sundhammar med omnejd.

Svar på fråga 6
Se svar a och b


Fråga 7
Fråga: Jag tycker kommunledningen i Kungälv skall ta beslut om att Nordkrokens Intresseförening fortsättningsvis skall få hyra Sundhammarkolonin. Det kan inte vara i vårt (kommunens) intresse att riva en kulturbyggnad och att göra en planändring som ger möjlighet för privat byggnation inom strandskyddat område. Det är bättre med en långsiktig hyresintäkt från en solid och aktiv förening som Nordkrokens Intresseförening

Svar på fråga 7
Se svar a och b


Fråga 8
Fråga: Som jag har förstått det så har kommunens politiker ett uppdrag från kommuninvånarna att hantera och fördela skattepengarna på ett för kommuninvånarna bästa sätt.
Bokabs uppdrag är att förvalta och utveckla kommunens fastighetsbestånd, samt att generera vinst. Företagets resultat är den viktigaste faktorn för företagets styrning. Bokab kan inte fördela skattepengar – ge bidrag – till organisationer/grupper/funktioner på samma sätt som kommunen kan, som man t.ex. gör till idrottsanläggningar, föreningar, vägar, etc. BOKAB-s uppdrag är att vinstmaximera utan hänsyn till värden, som livskvalitet, etc.

Nordkrokens intresseförening (NIF)har idag ett hyreskontrakt på Sundhammars koloni med Kungälvs kommun. NIF betalar idag 35KSEK per år (april – okt) till kommunen samt underhåller fastigheten och man står för samtliga driftskostnader. Kommunen betalar inget för fastigheten eller till NIF – förutom när olika avdelningar från kommunen har läger eller konferenser. Då betalar man samma hyra som alla andra – låg hyra tack vare mycket ideellt arbete. Man skulle kunna säga att kommunen tjänar pengar på att NIF hyr av kommunen idag. Ju mer man nyttjar kolonin, desto mer sparar man, då alternativen är dyrare.

Idag utnyttjas kolonin också av skolor, idrottsföreningar, vägföreningar, etc. från olika håll – mest ifrån närområdet, men även från andra delar av Sverige.
NIF har också hyrt ut till privatpersoner för släktträffar, födelsekalas, bröllop, etc.
NIF anordnar olika aktiviteter öppna för alla. Påskbrasa, 1;a maj brasa, midsommarfirande som lockar nära 1000 besökare varje år, Barnens dag, med flera hundra barn och vuxna. Musikkvällar, utegymnastik, etc. Dessutom utnyttjas kolonins fastighet av traktens barn. Man spelar fotboll på fotbollsplanen och man leker i området.

Mina frågor är: Hur säkerställer man att ovanstående aktiviteter kan fortsätta om BOKAB tar över ägandet och förvaltningen av fastigheten. Eller finns det risk för att kommunen genom sitt beslut stänger möjligheterna till den verksamhet som nu bedrivs av NIF?
Hur ser BOKABs uppdragsbeskrivning ut – sammanfattningsvis?
Vad krävs för att kommunen skall stå som hyresvärd?

Svar på fråga 8
Se svar b


Fråga 9
Fråga: Nordkrokens intresseförening vill ha kvar Sundhammarkolonin som samlingspunkt och för att kunna ha våra trevliga aktiviteter även i fortsättningen.

Tydligen någon försäljning på gång.

Svar på fråga 9
Se svar b


Fråga 10
Fråga: Har Kungälvs kommun någon dialog med Trafikverket om hur man löser trafiksituationen gällande Kornhalls färja?

De senaste åren har det byggts och byggs fortfarande fler bostäder i Kärna området.
Trafikmängden över Kornhalls färja ökar hela tiden i takt med att det byggs fler bostäder.
I rusningstrafik, morgon och eftermiddag får man i regel vänta 3 färjeöverfarter.

För några år sedan fanns det planer på att bygga om färjelägena så att lastning och lossning av fordon skulle gå snabbare, hur långt har den planeringen kommit?

Vilka riktlinjer finns det för hur stora trafikmängder en färja klarar av innan man ska bygga en bro?
Vad gällande Kollektivtrafiken från Kornhall så har Västtrafik ingen linje som trafikerar Norrleden över Älvsborgsbron till Västra Frölunda.

Hade det funnits en sådan linje morgon och eftermiddag så hade många med mig parkerat vid Kornhall och åkt buss.

Svar på fråga 10
Det pågår hela tiden samtal med Trafikverket gällande koppling länken över Nordre älv.
Färjan körs det dubbelturer på morgon och kväll och färjan fick eldrift våren år 2017.
Trafikverket tog fram en s k åtgärdsvalstudie år 2014 för Kornhalls färja, där fokus vara på trafiksäkerhet. Det har utförts lite förbättringar vid lastning- och lossning.
Det är inte direkt färjan som avgör enbart styr behov av en bro enligt Trafikverket utan problemet är befintlig infrastruktur. Befintlig infrastruktur till och från Kornhall har begräsningar både i Göteborgs och i Kungälv.

Det pågår ständig dialog kring infrastruktur med bland annatTrafikverket, där helheten är en viktig del men också kommunala och regionala mål.

När det gäller kollektivtrafiken så stämmer det att det inte finns någon direktlinje utan Västtrafiks Reseplanerare föreslår tre byten (inte helt orimligt) men det innebär att restiden blir för lång gentemot bilen.

Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 11
Fråga: Hur ser planerna ut för en bro vid Kornhall? Finns det några tankar på att driva frågan?

Svar på fråga 11
Det finns inga planer i dagsläget på att anlägga en bro i Kornhall. Frågan har lyfts med Trafikverket och svaret är att det inte är bro som är problemet utan befintlig infrastruktur. Befintlig infrastruktur till och från Kornhall har begräsningar både i Göteborgs och i Kungälv. Det pågår ständigt arbete kring infrastruktur, där helheten är en viktig del men också kommunala och regionala mål.

Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 12
Fråga: Gatubelysning på uppfarten från Kärnavägen till Kärnavägen 17. I vintras var det vid många tillfällen farligt att gå och cykla speciellt ner för slänten uppifrån oss till Kärnavägen. Trots grusning av vägen så gjorde väderväxlingar att vägytan ömsom frös och ömsom tinade. Vi har inte tidigare upplevt detta problem. I samband med att gator grävdes upp här på orten upplever vi att belysningen har ändrats och inte längre belyser vägen utan i stället parkeringarna. Kontakt har tagits med kommunen men det tycks råda oklarheter beträffande ansvar för belysningen av vägslänten.

Avståndet mellan belysningsstolparna längs Kärnavägen är ca 30 meter medan avståndet mellan de belysta parkeringarna hos oss är ca 50 meter. Vid kurvan precis före slänten ner växer ett par träd.

Som det är nu, så faller trädens skugga ner över slänten, vilket naturligtvis förvärrar belysnings-situationen. Detta har vi inte märkt tidigare.

Ett bra exempel på belysning av likartad väg är Näckrosvägen ca 200 meter västerut. Den vägen går till fyra villor. Vår vägstump går till hus med sammanlagt tio lägenheter, som delvis är handikappanpassade.

Vi som bor här upplever att belysningen av vägslänten försämrats men kan inte exakt säga varför. Man skyller på att ett par stora träd växt sista tiden, men då måste det ha rört sig om några meter under sista året. Vi har en känsla att det behövs en gatubelysning i den konvexa övre delen av vägen.
Vem kan lösa detta problem?

Svar på fråga 12
Halka:
Vad det gäller halkan är det en fråga för Kärna vägförening. Det är Kärna vägförening som sköter underhållet av vägarna i Kärna, halkbekämpning är ett av deras åtaganden.

Gatubelysning:
Gatubelysningen utmed allmän plats mark i Kungälvs kommun ägs sedan januari 2017 av Kungälvs Energi.

Hösten 2016 sköttes gatubelysningen av enheten Trafik Gata Park på Kungälvs kommun. I samband med fiberdragning grävdes det ner ny 3-fas kabel under hösten 2016 utmed de gator där det var gammal uttjänt kabel. Även en del stolpar, fundament och någon trasig armatur byttes ut till nya.

I korsningen Kärnavägen, Krokusvägen, Kärnavägen utökades belysningen med en stolpe och armatur. Då avståndet mellan de befintliga stolparna var nästan det dubbla mot resten av belysningen utmed Kärnavägen togs beslutet att utöka belysningen med en stolpe i korsningen, belysningen bör prioriteras i korsningar.

Frågan gällande mer belysning på parkeringarna:
De två belysningsstolparna vid Kärna torg har bytts ut till två nya. De två gamla stolparna var rostiga och hade spruckna fundament. Dagens nya stolpar vid Kärna torg är något högre än de gamla. Anledningen till det beslutet är att sprida ljuset bättre med tanke på torget/ parkeringens storlek.

Belysningen på parkeringen vid korsningen Kärnavägen, Krokusvägen, Kärnavägen är den samma som innan hösten 2016:s jobb. Alltså ingen utökning av belysningen vid parkeringarna i Kärna.

Vegetation och belysning:
För att belysningen ska fungera väl är det viktigt att inget skymmer ljusspridningen mellan stolparna. För att eventuellt ta bort enstaka grenar och träd på den kommunal ägda marken närmst korsningen Kärnavägen, Krokusvägen, Kärnavägen, nedanför fastigheten Kärnavägen 15, tas kontakt med Kärna vägförening. Kärna vägförening kan själva bestämma om det handlar om enstaka grenar och träd.

Om Kärna vägförening önskar ta bort flera träd och/ eller buskar ska först kontakt tas med Lissi Andersson på Kommunens Trafik, Gata, Park avdelning.

Enligt Akt nr 1482-19, "Anläggningsförrättningen Kärna Vägförening ingående fastigheter samt fastighetsreglering fastigheterna 39:1, 57:1 och 67:1", anläggningsbeslut punkt 7 gäller "Inom det upplåtna utrymmet upplåts rätt för samfälligheten att borthugga eller kvista växande träd, buskar eller annan växtlighet som är hinderliga för vägens skötsel eller trafiksäkerhet." En sådan åtgärd kan eventuellt göra att den nya belysningen i korsningen sprids något "bakåt" upp i backen. Viktigt att tänka på är att ljusspridningen bakåt från denna typ av armaturen som sitter utmed Kärnavägen är starkt begränsad. Armaturerna som sitter utmed Kärna vägen är armaturer som är avsedda för gång-, cykel- och bilvägar vilket innebär att de huvudsakligen sprider ljuset i sidled. Därför är det viktigt att inget, t ex vegetation hindrar ljusspridningen i sidled.

I backen upp till Fastigheterna Kärnavägen 15 och 17 står det inne på privat mark ett antal lövträd som skymmer ljuset från belysningsstolpen som står närmst Kärnavägen 17. Fastighetsägare till fastigheten Kärnavägen 17 är Förbo. Kontakt kan tas med Förbo direkt för att diskutera problemet man upplever med skymd belysning. En annan väg att gå är att ta upp frågan med Kärna vägförening och låta dem ta upp frågan med Förbo. Då belysningen i korsningen Kärnavägen, Krokusvägen, Kärnavägen har utökats med en stolpe kan belysningen i backen upp till fastigheterna Kärnavägen 15 och 17 upplevas som sämre. Särskilt med tanke på att lövträden växer och därmed mer och mer skymmer belysningen i backen.
Besiktning av belysningen kommer att ske under oktober 2017.

Ellinor Johansson, byggledare


Fråga 13
Fråga: Vad är ett hamnmagasin? Kan man bo i ett hamnmagasin och i så fall hur länge? En natt? En vecka? I Vedhall har man byggt ett tiotal hamnmagasin som säljs till en kostnad av 2 995 000 kr. Köper man det för att ha det som ett magasin eller som en sommarbostad? De är "smakfullt inredda med genomgående hög standard." Kan man kringgå förbudet att bygga närmare havet än 300 m genom att kalla det hamnmagasin?

Svar på fråga 13
Miljö- och byggnadsnämnden har för en tid sedan upprättat ett tillsynsärende för objektet. Nämndens uppfattning är att hamnmagasin endast får nyttjas till det ändamålet som var redovisat vid bygglovsgivningen det vill säga förvaring av saker för hamnändamål. Någon exakt definition av hamnmagasin existerar dock inte i lagstiftningen. Nämndens inställning är att magasinet inte får användas för boende alls och nämnden kommer att besluta om sanktioner mm om sådant konstateras.

Magasinet är uppfört inom detaljplanerat område för hamnändamål vilket gjorde att nödvändiga tillstånd kunde erhållas.

Mirsad Radoncic, enhetschef bygglov


Fråga 14
Fråga: Jag undrar hur ni anser att nedanstående exempelpersoner ska åka kollektivt till sina arbeten i Göteborg. På vilket sätt bör de åka? Hur lång tid tar det?

Jag undrar också hur ni verkar för att förbättra möjligheterna för dessa personer att åka kollektivt till sina arbeten om tre år?
Person 1 bor i Vråkärr och arbetar dagtid 8.00 - 17.00 på Sahlgrenska sjukhuset (Guldheden) Person två bor i Kärna samhälle och arbetar 7.00 - 16.00 på Östra sjukhuset

Svar på fråga 14
Kommunen har förståelse för att boende som bor på landsbygden har svårt att resa med kollektivtrafiken hela resan. Det är därför det byggs pendelparkeringar på strategiska platser i kommunerna. I nuläget är kollektivtrafiken till och från Kärna riktat mot Ytterby en av kommunens större kollektivtrafikknutpunkter, men samtidigt har kommunen haft dialog med Västtrafik gällande bättre tur- och linjeutbud mot Göteborg via Säve under det senaste åren. Dialogen kommer att fortsätta i samband att arbeta med att ta fram en plan för Konkurrenskraftig kollektivtrafik där fokus bl.a. blir att titta utbudet till/från serviceort med också landsbygden. Framtagandet av planen kommer ske i arbete med Västtrafik som ansvarar för tur- och linjeutbudet. Inriktningen har bestämts i kommunens Översiktsplan 2011 vilket innebär utveckla utbudet i stråken (större vägar).

Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 15
Fråga: Infrastruktur i Kärna
Vilken planering finns att se över och utveckla allmän service såsom Bussar för att gynna mindre bilåkande, eventuell broförbindelse till Säve, utbyggnad av skola förskola. För med den byggtakt som nu sker så behövs en samhällelig struktur som gör det attraktivt att bo i Kärna. Inte att nyinflyttade barnfamiljer får beskedet att söka förskoleplats i Kungälv. Det är inte att bygga smart!

Svar på fråga 15
1. Brofrågan: Det finns inga planer i dagsläget på att anlägga en bro i Kornhall. Frågan har lyfts med Trafikverket och svaret är att det inte är bro som är problemet utan befintlig infrastruktur. Befintlig infrastruktur till och från Kornhall har begräsningar både i Göteborgs och i Kungälv. Det pågår ständigt arbete kring infrastruktur, där helheten är en viktig del men också kommunala och regionala mål.

2. Allmän service buss: Kollektivtrafiken till och från Kärna är i dagsläget riktat mot Ytterby en av kommunernas större kollektivtrafikknutpunkter. Samtidigt har kommunen haft dialog med Västtrafik gällande bättre tur- och linjeutbud mot Göteborg via Säve. Dialogen kommer att fortsätta. Kommunen kommer inom kort ta fram en plan för Konkurrenskraftig kollektivtrafik där fokus blir i utbudet i tätort eller till/från serviceort med också landsbygd.

Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg

För svar på synpunkt/frågor gällande utbyggnad av förskola/skola se svar på fråga 16.


Fråga 16
Frågor:
a) Vilka planer finns för Kärna skola när det byggs enormt mycket bostäder och antalet barn ökar? Tvåvåningsbaracken har minskat lekyta av skolgården samtidigt som det är fler barn som använde skolgården. Är det rätt väg att gå? Hur ser det ut med matsalen innan den är fullbelagd?

Vad är nästa åtgärd när inte lokalerna räcker till?

b) När ska ni göra något åt det kommunala badet i Sundhammar när det gäller ytor bredvid vattnet i direkt anslutning till badet. Badstranden är helt igenväxt av vass. Vid badbryggan är det stora ytor som bara består av sprängsten, makadam och övrigt stora stenar. Dessa ytor går inte att använda till det sommar gör vid en badplats som picknick, sola och låta barn leka.

c) Återvinningsstation i Kärna där man slänger skräp när stationen är stängd. Det är fullt i behållare med kartong och även plast. Det blir väldigt skräpigt då folk bara ställer sitt avfall för att det inte får plats. Ändrar kommunen sophantering måste ni ta hand om konsekvenserna av ökat sorterat avfall.

d) Trafiksituationen i Kungälv som har havererat totalt. Bor man utanför Kärna kan kommunen inte förutsätta att man klarar sig utan bil. Varför gräver ni sönder varje möjlig väg i Kungälv samtidigt som gör att jag missar att passa tider med upp till 30 min. Situationen vid Kornhalls färja är bedrövlig.

Varför vill ni att det ska vara så svårt så möjligt att transportera människor med bil och transportera varor med lastbil på en väg. Vägar är väl till för det ändamålet? Farthinder, refugrar och vid Kongahällatomten ännu fler stoppljus istället för rondeller.

Kommer ni göra en ordentlig väg för genomfartstrafik utan 5 farthinder från Tega till Marstrandsvägen?

Svar på fråga 16
a) Under hösten kommer politiken att anta en samlad plan för byggnation och utveckling de kommande åren (Portföljplan Tillväxt). Då blir vi på helheten tydligare med vad vi gör och när. Nedan kommer kortfattade svar/kommentarer gällande nuläge och dina frågeställningar.
Ja, den kommunala grundskolan och förskolan i Kärna är just nu hårt belastade. Sedan flera år tillbaka bedrivs förskoleverksamhet inne på skolområdet och måltidsfunktionen är underdimensionerad.

Förprojektering av en utökad måltidsfunktion pågår just nu för att kunna möta nuvarande elevantal och även en ökning. Arbete på plats planeras startas till våren.

Grönytan med de gamla fotbollsplanerna har i den kommunala planeringen pekats ut som lämplig för en flexibel förskola när nytt konstgräs tillförts på annan plats. Genom att bygga i närheten till det befintliga skolområdet bedöms möjlighet finnas att även avlasta grundskolan i denna lokal (t ex fritids). Som en följd av detta väntas delar av modulerna inne på skolområdet att kunna avvecklas och skolgårdsytan ökas. Arbete med detaljplan planeras gå igång under 2018.

Anders Nordgren, verksamhetschef Grundskola
Andreas Sjunnesson, tf verksamhetschef Fastighet

b) Badet i Sundhammar har aldrig röjts på vass men vi kommer att titta på om det finns möjligheter till detta. Varje vår lägger vi på ca 20 ton sand på "stranden" vid flytbryggan men det blåser ju tyvärr bort gradvis under sommaren, därav att det i slutet av säsongen blir "grövre" material istället för sand. Det område som vår personal har hand om är området precis vid flytbryggan och badstegen.

Jan Eklund, enhetschef Fritidsanläggningar

c) Det är Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) som ansvarar för insamlingen av förpackningar och tidningar i Sverige och Kungälv, på uppdrag av producenterna. Kommunen är inte inblandade och ansvarar inte för insamlingen av förpackningar och tidningar. Kommunen samarbetar dock med FTI för att byta dagens kretsloppsstationer (containrar) till fristående containrar, som man har bland annat i Göteborg. FTI planerar att genomföra denna ombyggnad under 2018 och då kommer det bli mer plats för kartong och plast.

Det bästa man kan göra om man är missnöjd med någon kretsloppsstation är att anmäla detta direkt till FTI. Så snart det är skräpigt på kretsloppsstationen via denna länk http://ftiab.se/173.html så kommer FTI och städar och det blir synligt för dom att det är problem med skräpet.

Dan Gorga, miljöingenjör

d) Den trafiksituation som just nu råder i Kungälv beror på att kommunen är i en stor expansiv genomförandefas med anledning av att fler stora projekt hamnade i samma tidsspann än vad som var planerat. Detta berodde på bland annat överklagan. Samtligt bygger Trafikverket och Göteborg om stora trafikleder bl.a. E6. Det är/ blir trångt helt enkelt. Det kommer finnas temporära trafiklösningar på olika platser inom kommunen och inom Göteborg Stad många år framöver. När det gäller val av utformning görs bedömningen efter en trafikutredning eller liknande och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter ligger högt i prioriteringen. Även buller- och luftmiljön spelar in. På kommunens webbplats finns information om de olika trafikomläggningarna.

Jenny Bjönnes Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 17
Fråga: Affären mellan Kungälvs kommun och Albrektsunds fastigheter AB gällande fastigheten Kärna 67:72.
Den 19/5 2011 skrevs markanvisningsavtal mellan Kungälvs Kommun och Albrektsunds fastigheter gällande fastigheten Kärna 67:72 där köparen skulle erlägga 900 000 kr för fastigheten plus 435 000 kr i plankostnader. Sedan händer ingenting på sex år, då Albrektsunds fastigheter AB säljer tomten vidare för 2 877 000 kr till annan entreprenör. Som skattebetalare kan man ju ställa sig frågan om detta var en bra affär för kommunen?

Svar på fråga 17
Varje affär görs vid det tillfället den görs och utifrån vad marken är värd vid det tillfället. Kommunen och de flesta fastighetsägare har under senare år sett en stor ökning av markvärden. Idag är priserna högre på all mark, både privat och kommunal, i Kärna. Uppdraget för Kommunfullmäktige är att alltid sälja till fullt marknadsvärde vid försäljningstillfället. Så skedde även i den här affären.

Henrik Haglund, enhetschef Mark och exploatering


Fråga 18
Frågor:
a) Är det möjligheter att anpassa hastigheten mellan Skårsäng och centrum Kärna från 70 till 50. Hastigheten är nu oansvarig för alla människor.

b) Är det möjligheter att asfaltera cykelväg - Niklas cykelväg- mellan Staby ock Kärna (tillsammans med konstruktionen av cykelväg mellan Tega och Staby).

Svar på fråga 18
a) Trafikverket är väghållare för väg 604, Stabyvägen. Det betyder att det är Trafikverket som bestämmer och ansvarar för till exempel alla fysiska åtgärder på vägen och vilken hastighetsbegränsning som ska gälla. Man kan skicka synpunkter till Trafikverket via ett formulär på deras hemsida. Det är också möjligt att som privatperson ansöka om sänkt hastighet via Länsstyrelsen som då rådfrågar Trafikverket och Polisen.

Kristina Hellström, trafikingenjör

b) Cykelvägen mellan Staby och Kärna är ett privat initiativ och ägs privat. Kommunen är inte väghållare vilket innebär att det finns inga planer på att asfaltera.

Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 19
Fråga: Jag undrar hur/om det finns utbyggnadsplaner för cykelbana mellan Kärna och Kornhall. Det är många som cyklar och fler barn flyttar till området och på en viss sträcka har ett privat initiativ gjort att en cykelbana finns. Dags för kommunen att ta ansvar också. Är tacksam för bygget av cykelbana mellan Ytterby och Kärna men det behövs mer

Svar på fråga 19
Lite historisk tillbakablick, Det har funnits planer att bygga en cykelväg mellan Kärna och Kornhall redan år 2005 och det var ett privat initiativ. Av olika anledningar lyckades man inte färdigställa alla sträckor som var tänkt. Staby-Kärna blev klar för lite mer än tio års sedan. Sträckan mellan Kärna och Kornhall lyckades man bygga delar klart, där markägarna prioriterade cykelväg. Ingen planering har pågått de senaste år och inget är planerat den närmaste 5 års-perioden om det ser ut just nu.

Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 20
Fråga: Hur långt har man kommit i planerandet av cykelbanan mellan Kärna och det kommunala badet i Sundhammar? Lägesrapport önskas. Behovet av säker cykelväg ökar i takt med att Kärna växer.

Svar på fråga 20
Enligt det så kallade GC-paketet avtalet (2014) innebär att Trafikverket ska upprätta vägplan och bygghandling för 4 sträckor var av en är sträckan mellan Kärna och Tofta (väg 604). Det som har hänt det senaste året är att projektet (GC-paketet) redovisat kostnadsökningar och det har inneburit att denna sträcka har lagts på is. Samtidigt kommer kommunstyrelsen att ta beslut om budget för perioden år 2017-2020 nu i okt/nov 2017 som kan komma innebära att det blir mindre anslag till utbyggnad av GC-väg i hela kommunen.

Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 21
Fråga: Jag vill att stämman redogör för den planerade tvärförbindelsen Torsbyvägen - Marstrandsvägen.

- Vilken sträckning den har och att det är en genomfartsled och inte en ny lokalkörbana genom Sparråsskolan och bebyggelsen i området. Boende i Kärna med omnejd har haft lokalkörbana som genomfartsled alltför länge. Tråkigt för både Ytterbybor och dom som passerar. Kollektivtrafik är bra, men den löser inte allt -när är genomfartsleden klar att tas i bruk?

Svar på fråga 21
Sparråsvägen byggs som en vanlig bilväg + cykelväg med funktionen genomfart. På den befintliga delen av Sparråsvägen smalnar man av bilkörfälten och bygger ny cykelbana. Sparråsvägen kommer att användas både av de som kommer att bo i bostadsområdena längs vägen, men även av de som ska köra rakt igenom och givetvis även kollektivtrafiken. Kommer man från Kärnahållet kommer Sparråsvägen vara en alternativ väg till/från Kungälv där man till exempel slipper passera järnvägen i plankorsning.

Kristina Hellström, trafikingenjör

När det gäller färdigställandetid av den nya delen av Sparråsvägen, har vi i kontraktet med entreprenören att den ska vara klar i december 2018.
Sträckningen kan ses i planhandlingarna för Vena 1:3 med flera på Kungälvs kommuns hemsida under "Bygga, Bo och Miljö" och "Aktuella planer". Nya delen av Sparråsvägen startar vid Torsbyvägen och ansluter norr om Sparråsskolan till den befintliga delen av Sparråsvägen.

Rebecka Stomvall, projektsamordnare


Fråga 22
Fråga: Min son sa när vi skulle till Dagbarnsvårdslokalen i Kärna: "att det är lite kallt där". Ofta är vår familjs erfarenhet att först den 1:a oktober sätts värmen på i kommunala lokaler. Men när det nu är kallt redan i september, varför har man inte reglerat så att värmen sätts på när det behövs. Varför snålas värmen in för våra barn och de anställda som gör ett så viktigt jobb med våra barn?

Svar på fråga 22
Lokalen hyr Kungälvs kommun av Förbo, enligt avtal skall värme och varmvatten ingå i hyran.

Enligt gällande regler finns inga datum när värmen skall kopplas in utan detta sker oftast utifrån utetemperatur. Om det ändå upplevs som kallt i lokalen av flertal elever/pedagoger skall personalen felanmäla detta till Internservice.

Håkan Wallentin, fastighetsscontroller och Svante Svensson, fastighetschef

  Sidan uppdaterades: