Medborgarstämma Kode

Frågor som kommit in och svar

Fråga 1: Bibliotek i Kode
Vad har hänt? Först drar ni in bokbussen utan att ha en permanent lösning på ett nytt bibliotek. Hur blev det med Solhaga som biblioteksfilial och som diskuterades på förra stämman? Måste inte en kommundel ha ett bibliotek/biblioteksfilial för att åtminstone tillgodose barns behov vid skola och förskola?

Så här uttalade sig Johan Holmberg (S) Ordförande bildningsutskottet i K-P den 16 december 2016 under rubriken "Biblioteken kan ha öppet 112 timmar i veckan"
... har beslutat att öka medborgarnas tillgång till biblioteksfilialerna i Ytterby, Marstrand, Kode och Diseröd dramatiskt genom Meröppet ..."
Meröppet av vad då i Kode?

Svar på fråga 1:
Biblioteket vid Kode skola öppnar måndag 9 oktober 14.00. Lokalen ligger vid fritidshemmet. Öppettiderna är måndagar 14.00 till 18.00. Biblioteket blir meröppet vilket betyder att du kan använda biblioteket alla dagar 06.00 till 22.00. För att bli användare av det meröppna biblioteket behöver du registrera dig på Kode bibliotek.
Kode bibliotek, Smaragdvägen 9C
Välkommen!
Svar från Annelie Johannisson, bibliotekschef


 Fråga 2: Skogen/Parken mellan Ametistvägen, Diamantvägen, Kode Skola/Grusplan

Vi upprepar vår fråga från tidigare som vi ännu inte fått återkoppling på.

"Skogen rensades upp och många träd fälldes för ett par år sedan. Denna skulle bli parkliknande och nya lövträd skulle planteras. Nu har det vuxit upp mycket sly och en röjning måste göras. Är detta inplanerat? Jag anser att detta måste ske regelbundet. Jag har dessutom förgäves försökt finna de planterade träden. Om en röjning ska ske, måste man ju veta var dessa finns - om de finns?"

Nu har ytterligare tid gått och de stora planerna om en fin park har inte infriats. För varje år blir "parken" alltmer igenväxt framför allt av björksly.

Svar på fråga 2: Kode vägförening har genom Lantmäteriets beslut fått i uppdrag att förvalta det aktuella grönområdet, även om marken ägs av kommunen. Det är alltså vägföreningens ansvar att sköta och underhålla grönområdet. Med åren växte sig skogen stor och det blev ohållbart att hålla området i skick enbart genom röjning och fällning av enstaka träd. Eftersom en vägförening normalt inte själv får göra skogsavverkningar på kommunens mark, kontaktade man kommunen för att hitta en lösning. Kommunen höll med om det fanns ett behov och beställde en avverkning, i nära samråd med vägföreningen.
Den utförda skogsavverkningen är att betrakta som en engångsinsats, och det är vägföreningens ansvar att fortsätta sköta området fram till nästa gång en ny större avverkning behövs, vilket förmodligen dröjer några decennier.
Svar från Susanne Kirkegaard, driftingenjör, Trafik Gata Park


 Fråga 3: Järnvägsövergången i Kode

I väntan på planfri korsning måste sikten förbättras avsevärt framför allt för trafikanter som kommer från Kodevägen. Idag växer gräs och buskage upp, som förhindrar den redan dåliga sikten och på vintern hamnar snömassor där. Dagliga tillbud inträffar, vilket kräver en åtgärd. Såsom tidigare föreslår vi att det görs en mer permanent lösning för att förhindra växligheten exempelvis genom att lägga asfalt i slänten bredvid vägen. Då behövs ingen kostnad för sly rensning.

Vi kan inte vänta på en planskild korsning som inte ens finns med i nuvarande 10-årsplan hos Trafikverket. En planskild korsning måste däremot också påskyndas, då trafikintensiteten är mycket stor. Vid högtrafik är kön t o m så lång som till motorvägen, så att hela avfarten är full av köande bilar. Detta händer framför allt när tåg väntar in varandra och bommarna är nere hela tiden.

Vi anser fortfarande att Trafikverkets representant skall komma till mötet och förklara beslutet om att planskild korsning inte finns med i innevarande vägplan.

Svar på fråga 3: Kungälvs kommun tog initiativet att starta en förenklad åtgärdsvalsstudie för järnvägspassagen i Kode hösten år 2016. Studien är i slutfasen och det som återstår är lite formalia mellan Trafikverket och kommunen. Studien har det tittats på problem och behov och kommit med förslag till åtgärder.
Svar från Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg, Plan


 Fråga 4:

Vi har under flera år hört om hur det planeras för en ny skola i Kode. Vid en medborgarstämma i Kode som jag var med på för några år sedan sa Elisabet Mattsson att planerna var långt gångna och att byggande av en ny skola där även högstadium skulle ingå inte låg längre än 5 år bort.

Nu har några år gått och nu hör vi istället planer på en ny gemensam högstadieskola för hela Kungälvs kommun. Detta rimmar illa mot alla undersökningar om att små grupper främjar trygghet, på en mindre enhet kan man ge varje elev bättre möjlighet till att få sina behov tillgodosedda.

Önskar att löftet om en ny högstadieskola i Kode infrias så snart som möjligt.
Vad svarar ni på det?

2. När öppnar det nya biblioteket i Kode? Och varför fick inte Bokbussen vara kvar? Den fungerade utmärkt och kom många till del.

Svar på fråga 4: En sammanhållen högstadieskola är inte förvaltningens planeringsinriktning just nu. Frågan diskuteras inom politiken i kommunen på olika sätt.
En ny skola i Kode där högstadium ingår är inte heller förvaltningens planeringsinriktning just nu. Arbete med detaljplan för nytt skolområde innefattande grundskola för yngre skolåldrar, förskola, allaktivitetshus och utrymme för växande planeras återstartas under 2018.
Svar från Anders Nordgren, verksamhetschef Grundskola och Andreas Sjunnesson, Tf verksamhetschef Fastighet


 Fråga 5: Angående ny stor skola i Kungälv för alla.

Jag antar att på medborgarstämman kommer att presenteras ett väl underbyggt underlag som visar hur man undersökt liknande kommuner, där man då kommit fram till att en enda stor skola ger tryggare skolmiljö och hälsa för eleverna och framförallt bättre skolresultat. Där problem och mobbning är mindre. Antar också att man jämför med Finland och deras skolor.

Om det nu inte fungerar för en elev eller bråkstakar och enda möjlighet att byta skola är det då Stenungssund eller Göteborg man tänkt sig?

Svar på fråga 5: En sammanhållen högstadieskola är inte förvaltningens planeringsinriktning just nu. Frågan diskuteras inom politiken i kommunen på olika sätt. De underlag som förvaltningen tagit fram finns tillgängliga för allmänheten i handlingarna KS2015/1792 Förstudie för en sammanhållen högstadieskola och KS2016/2081 Fördjupad förstudie – sammanhållen högstadieskola.
Svar från Anders Nordgren, verksamhetschef Grundskola


 Fråga 6:

Befolkningen ökar kraftigt i Kodeområdet. Det finns inte en enda gisten sommarstuga som inte används för permanentboende.

Men varför sker inte någon motsvarande utveckling av Kode som är områdets centrum? Andra tätorter i kommunen utvecklas med nya lägenheter och kommunal service, men Kode verkar bortglömt. Möjlighetens är stora: här finns tåg- och busstation för pendling och flertalet bilpendlare som är boende vid kusten passerar genom Kode varje dag. Lägenheter (hyres- och bostadsrätter) behövs, vårdcentral, bibliotek mm, men inget händer, varför?

Svar på fråga 6: Den nuvarande politiska prioriteringen säger att bostadsutveckling ska prioriteras i Kungälv och Ytterby samt utveckling av näringsliv och besöksnäring i serviceorten Marstrand. Det leder till att nya satsningar koncentreras till dessa orter.
Kode är ett område med stora möjligheter med närheten till järnvägen, men innan Kode kan utvecklas krävs en övergripande planering över hur samhället ska se ut och hur infrastrukturen ska fungera. En lösning som möjliggör större trafikmängder över järnvägsöverfarten är en avgörande fråga. Med nuvarande prioritering finns just nu inget uppdrag att arbeta med denna övergripande planering.
Däremot finns uppdrag att arbeta med nytt äldreboende och ett nytt skolområde inklusive allaktivitetshus. Arbetet med ett nytt skolområde där skolverksamheterna kan växa är också en viktig förutsättning för att Kode ska kunna utvecklas i framtiden.
Den senaste befolkningsprognosen för Kode visar på en långsam tillväxt. Inte heller i statistiken över faktiskt folkbokförda syns någon större ökning. Antalet barn i förskoleålder är t ex färre i september 2017 än i september 2016.
Svar från Rebecka Stomvall, projektsamordnare Plan och Andreas Sjunnesson, tf verksamhetschef Fastighet


 Fråga 7: Boulebana till Kode!

Boule är ett väldigt bra sätt att motionera och röra sig på. Speciellt är det lämpligt och uppskattat för oss seniorer.

Kommunen har nyligen medverkat till att flera "fasta bouleplaner anlagts. I Kode spelar för närvarande ett 30-tal på en provisorisk plan å Lunnevi och vår självklara fråga blir då:
När avser kommunen att låta uppföra en "fast bouleplan" i Kode? Jag har arbetat med denna fråga i 2 år nu, men den har bara bollats fram och tillbaka utan resultat nu hoppas vi på ett positivt svar. Tommy Olsson är inkopplad.

Svar på fråga 7: Pensionärsrådet håller på att formera en grupp som ska arbeta med boule. Tillsammans med lämpliga tjänstemän kommer de att kartlägga och fastställa behovet av boulebanor i Kungälvs kommun.
Svar från Håkan Karlsson, verksamhetschef Kultur och Fritid


 Fråga 8:

Hej, Jag har två frågor:
1) Hur är det med planerna för en cykelbana från ungefär Hede Förskola till nuvarande cykelbana mot Tunge skola? (nuvarande cykelbana börjar idag ungefär vid scoutstugan)

2) Det saknas ett övergångställe över Hedsvägen, förslagsvis vid nuvarande "VEDO El", tidigare bank tror jag. Så att vi på ett säkert sätt kan ta oss från Halltorpsområdet över till Gunntorpsvägen. För att ta sig vidare mot affär och skola.

Svar på fråga 8:

  1. In mot bebyggelsen i Kode har kommunen inga planer på cykelvägar. Alla bilvägar är enskilda vägar och sköts av vägföreningen och det finns alltid möjlighet för vägföreningen att ta initiativ till nya cykelvägar inom sitt område. Det går ju idag att ta sig med en liten omväg på andra mindre vägar från Hede förskola till Tunge skola.
  2. Det är Trafikverket som är väghållare för Hedsvägen och ansvarar för åtgärder på vägen, t ex övergångsställen och passager. Det finns ju en passage över Hedsvägen vid cirkulationsplatsen och därifrån hade det kanske varit naturligt med en cykelväg som fortsätter på insidan från Rubinvägen till Opalvägen. Det kommer säkert att byggas mycket i Kode på lite sikt och då kommer även frågor om gång- och cykel att tas upp igen i samband med till exempel nya detaljplaner.

Svar från Kristina Hellström, trafikingenjör, Trafik Gata Park


 Fråga 9.1:

Min första fråga är: När ska ni politiker prioritera förskoleverksamheten i Kode, bygga fler förskolor?
Många står i kö och för många är det kritiskt. Många av oss har ingen som helst möjlighet att köra fram och tillbaka in till Kungälv för att lämna/hämta vårt/våra barn! Det går inte ekonomiskt.

Något måste göras snarast! Som lagen säger så ska man bli erbjuden plats efter 4 månader. Men det har jag själv märkt att det har ju inte fungerat. Jag och många andra har stått i kö i nästan ett år eller mer. Det är inte hållbart.

Så min fråga är: hur har ni tänkt att lösa detta stora problem med förskola i Kode?

Svar på fråga 9.1: Kungälvs kommun har fått bygglov för två tillfälliga förskoleavdelningar i anslutning till Hede förskola. De nya paviljongerna ska möta den brist på förskoleplatser som i dag finns i Kode i avvaktan på att det nya skolområdet i Guntorp 1:4 står klart.
Enligt tidsplanen ska paviljongerna vid Hede förskola vara färdiga i vinter och verksamheten starta 1 mars 2018. Detta är senare än vad vi tidigare beräknat och beror på att det funnits flera synpunkter att beakta under bygglovsprocessen. Eventuella överklaganden på bygglovet kan komma att påverka tidplanen ytterligare.
Svar från Andreas Sjunnesson, Tf verksamhetschef Fastighet Johanna Pettersson, verksamhetschef Förskola


 Fråga 9.2:

Min andra fråga gäller terapin inom äldreomsorgen: varför ta bort ett bra koncept som fungerar; låta våra äldre få komma ut ifrån sina rum, vara med i olika aktiviteter mm? Låt dessa människor få göra roliga saker som dom tycker om, få känna glädje och gemenskap. Resurser finns, det gäller att ni politiker prioriterar rätt: på våra barn och våra äldre.

Svar på fråga 9.2: Inom äldreomsorgen är det viktigt att de äldre får stimulans och aktiviteter. Man är på våra äldreboenden just nu inne i en omställning med ett nytt arbetssätt där aktiveringspedagogen ska utveckla arbetet med aktiviteter och arbeta framåt med att hitta fler och bättre möjligheter till aktiviteter mm. Personalen på boendena kommer att bli mer involverade och man ska aktivitetsombud på varje hem som ska arbeta tillsammans med aktiveringspedagogen. Personalen från hemmet som är ansvarig för aktiviteter får tid i sitt schema för detta och man bemannar upp på ett annat sätt så att tid avsätts för aktiviteter. Aktiviteter kommer att bli både i stor grupp, i liten grupp eller i vissa fall enskilt då alla inte vill göra saker i storgrupp. Fokus kommer även att läggas på att göra aktiviteter i vardagen utöver det som görs i storgrupp. Utvärdering kommer att ske efter att man arbetat på detta sätt en tid.
Svar från Linda Åshamre, Ordförande Sociala Utskottet


 Fråga 10:

Ett utbrett missnöje med befintlig järnvägskorsning konstateras genom runtfrågning i lokala nätverk. Hur ser kommunens planer ut för att förbättra denna riskfyllda och ineffektiva trafiklösning?

Svar på fråga 10: Kungälvs kommun tog initiativet att starta en förenklad åtgärdsvalsstudie för järnvägspassagen i Kode hösten år 2016. Studien är i slutfasen och det som återstår är lite formalia mellan Trafikverket och kommunen. Studien har det tittats på problem och behov och kommit med förslag till åtgärder.
Svar från Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg, Plan


 Fråga 11:

Vad har hänt med frågorna som behandlades på medborgarstämman 2016. Önskar en uppföljning från protokollet 2017

Svar på fråga 11: På medborgarstämman 2016 behandlades frågor om cykelbana, grundskola, järnvägsövergången och Bibliotek. Arbetet med dessa frågor fortskrider och aktuell status behandlas i andra svar.
Svar från Kundcenter, Kungälvs kommun


 Fråga 12:

Hej!
Vi är flera hushåll på Olgas väg i Kungälvs kommun på gränsen till Stenungssunds kommun som önskar bredband via fiberkabel. Vår fråga är om det är möjligt för ALLA att få bredbandsanslutning via fiberkabel???

Telia hade en kampanj i närområdet (Timmervik, Stenungsunds kommun) sommaren 2015. Vi gjorde många försök att ansluta oss men fick nej trots att det inte är lång väg till anslutning. Några grannar på Rots väg och Olgas väg fick dock ansluta sig. Erbjöd oss att utföra grävarbetet själva men fick ett nej även då.

Kontaktade då Kungälvs energi som var villiga att hjälpa oss till ett mycket högre pris, till en anslutning som ligger i Kungälvs kommun. Då sa markägare nej till grävning på deras mark och därmed möjligheten till bredband via fiberkabel.

IP Only utför just nu arbete i närområdet. Har varit i kontakt med dem, men de kunde inte hjälpa oss pga att vi bor i Kungälvs kommun.

Vi bor tydligen på platsen där ingen kunde tro att någon ville bo. Vår tilltro är nu att ni politiker i Kungälvs kommun kan hjälpa oss vidare. Snälla hjälp oss. Tacksam för svar.

Svar på fråga 12: Inget svar från förvaltningen


 Fråga 13:

Kommer det införas en begränsning på antalet besök på kommunens återvinningstationer?

Svar på fråga 13: Nytt passersystem i Kode
Kungälvs kommun kommer att sätta upp ett nytt passersystem med bommar på återvinningscentralerna i kommunen. Arbetet kommer att påbörjas under november 2017 och Kode återvinningscentral är först ut. Vi har inga planer på att begränsa antalet besök.
Syftet med det nya systemet är att underlätta flödet inne på återvinningscentralen, begränsa köbildning och minska trängsel. Passersystemet kommer även att ge oss underlag så att vi exempelvis kan anpassa öppettiderna. I det nya systemet kommer du att kunna använda ditt körkort för att komma in på återvinningscentralen. Om du inte har körkort kommer du att kunna beställa ett passerkort, inför att systemet sätts i drift.
Innan bommarna sätts i drift kommer vi att skicka ut mer information alla fastighetsägare i Kode.
Svar från Kundcenter, Kungälvs kommun


 Fråga 14:

Cykelbanorna i Kodeområdet. När börjar arbetet?

Svar på fråga 14: Det har pågått planer för gång- och cykelvägar på landsbygden i många år. Trafikverket ansvarar för vägplan och kommunen är hel- eller delfinansiär.
De aktuella sträckorna för Kode är Kode-Kareby och Solberga–Tunge skola.
GC-Kode-Kareby är vägplanen klar och ska skickas till Trafikverkets interna organisation för fastställelse och planerade byggstart är beräknad till hösten 2018.
GC- Solberga-Tunge skola är pausad och inväntar utredning om framtida skola i Kode.
Det planeras i dagsläget inga lokala cykelbanor i Kode men i samband med eventuella detaljplaner kommer naturligtvis behovet av nya cykelbanor ses över.
Svar från Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


 Fråga 15:

Planerna på att renovera, bygga ut eller bygga ny skola. Hur går det?

Svar på fråga 15: Arbete med detaljplan för nytt skolområde innefattande grundskola för yngre skolåldrar, förskola, allaktivitetshus och utrymme för växande planeras återstartas under 2018. Det finns inga större renoveringsplaner gällande skolorna i Tunge eller Kode i nuläget. En utredning om status, skick och framtida användning av Tunge skola väntas rulla igång sent i år eller i början av nästa år.
Svar från Anders Nordgren, verksamhetschef Grundskola och Andreas Sjunnesson, tf verksamhetschef Fastighet


 Fråga 16:

I och med att det tydligen ska bli någon form av asylboende i scoutstugan i Kode, och med tanke på att sådana i ganska många fall har rapporterats som stökiga. Kommer man att erbjuda barn som behöver ta sig från Kode till Tunge eller tvärtom skolskjuts, oavsett avstånd till skolan? Om inte, vem tänker stå som ytterst ansvarig för att det inte kommer uppstå några tråkigheter för de barn som behöver passera?

Svar på fråga 16:
Jag tänker det är viktigt att poängtera skillnaden mellan asylboende och boende för nyanlända. Boendet planeras bredvid Scoutstugan, en modul ska flyttas dit och anpassas för boende. Just nu ligger detta projekt i bygglovsprocess.
Svar från Evelina Ottosson, Projektledare, Plan
Det planeras inte någon skolskjuts till elever i Kode som ska till tunge skola för att scoutgården ska bli ett asylboende.
Svar från Sophie Idermark Hansson, Samhällsbetalda resor/Skolskjuts, Trafik Gata Park


 Fråga 17:

Det finns planer på en enda högstadieskola i Kungälv. Eftersom man totalt misslyckats med att motverka mobbning de sista hundra åren eller så, och att det fortfarande är så att offren får byta skola medan mobbarna går kvar. Räknar man med att framtida offer då även kommer byta kommun, och hur ser i så fall logistiken ut? Tänker man svara svävande, eller faktiskt erkänna att man inte tänkt överhuvudtaget?

Svar på fråga 17: En sammanhållen högstadieskola är inte förvaltningens planeringsinriktning just nu. Frågan diskuteras inom politiken i kommunen på olika sätt.
På varje skola finns planer för att motverka kränkande behandling. I dessa planer finns även rutiner för hur situationer där kränkning ändå uppstår ska hanteras. Ambitionen i varje enskilt fall med konstaterad kränkning är att åtgärder ska vidtas för att kränkningen inte ska upprepas. Vilken åtgärd som behövs ska avgöras utifrån utredning av det specifika ärendet.
Svar från Anders Nordgren, verksamhetschef Grundskola


 Fråga 18.1: Sex stycken frågor rörande VA-utbyggnad, etapp 1 Aröd:

1. Till informationsmötet som hölls den 27 september kom endast projektledaren och Sweco, inga representanter från kommunen närvarade.
-Vi önskar därför att man kallar till ett nytt möte för etapp1 där också kommunrepresentanter närvarar.

2. Har kommunen någon plan för att hjälpa fastighetsägare som inte klarar utgiften, på kanske 500 000 kronor som det totalt kan komma att kosta, för VA ända fram till huset där man bor. Man kanske inte får låna av sin bank men även om man får låna så kanske man inte klarar av den månatliga kostnaden för ränta och amortering.

3. Hur har kommunen kommit fram till kostnaderna. ---En detaljerad kostnadskalkyl efterfrågas.
Är det så att kostnaden endast beräknas på antal befintliga hus? --Om kommunen har framtida planer för nybyggnation borde väl kostnadskalkylen baseras på både antal befintliga fastigheter + antal planerade fastigheter, ...säg under de kommande 10 åren?
----Vi, som idag har fastigheter vill ju inte betala VA för framtida fastigheter, --denna kostnad borde rimligtvis kommunen ta då den återbetalar sig vid framtida nybyggnation.

4. Kommer även fiber och el att grävas ner och kommer det i så fall att kosta något för fastighetsägarna.

5. I PDF-dokumentet "frågor och svar angående etapp1" står skrivet:
"Svar 10: I detta fall finns det ett föreläggande från Länsstyrelsen om att kommunen ska lösa dricksvattenbehovet i området, därmed måste fastighetsägare ansluta även sitt hushållsvatten till de kommunala ledningarna. Egna brunnar får ej användas i hushållet, men får användas till exempelvis bevattning av trädgården. Kommunens system och den egna brunnen får under inga omständigheter vara sammankopplade på något vis"
------Varför?

6. I PDF-dokumentet står också (i svar på fråga 46):
"Enskilda avlopp kommer inte att accepteras i området när spillvattensystemet är i drift"
Vad innebär "spillvattensystemet är i drift"?, Hur lång tid har vi på oss att dra fram VA till vår fastighet efter det att förbindelsepunkten är klar?


 Fråga 19: VA Kustzon Aröd

Etapp 1 beräknas vara klar för inkoppling våren 2019. När beräknas inkoppling ske för etapp 2?

Enligt information för Etapp 1 är anslutningsavgiften 373 925 kr för en fastighet på 2000 m3. Vad beräknas denna avgift vara för etapp 2?

Vilka alternativ för betalning av anslutningsavgiften kommer att erbjudas? Engångsbetalning? Ett lån från kommunens sida med amorteringskrav? En skuld som ska avbetalas enligt en plan likt kreditköp?

Det är en ansenlig summa pengar vars värde i många fall är högre än vad inköpspriset på hela fastigheten varit för de som bott i området de senaste 20-40 åren.

Svar på fråga 19: Se svar fråga 18.2


 

Fråga 20:
På tidigare MBS informerades om att ny F-9 Skola i Kode planeras. Hur går planerna kring denna skola? Kommer skolan att byggas? Tidplan? Vad planeras att ske med fastigheten där Tunge skola står idag?

Svar på fråga 20: En ny skola i Kode där högstadium ingår är inte förvaltningens planeringsinriktning just nu. Arbete med detaljplan för nytt skolområde innefattande grundskola för yngre skolåldrar, förskola, allaktivitetshus och utrymme för växande planeras återstartas under 2018. En utredning om status, skick och framtida användning av Tunge skola väntas rulla igång sent i år eller i början av nästa år.
Svar från Anders Nordgren, verksamhetschef Grundskola och Andreas Sjunnesson, tf verksamhetschef Fastighet


 Fråga 21: Järnvägskorsning Kode centrum

I dagarna gjordes beläggningsarbeten på denna plankorsning men som ni mycket väl vet behöver något större göras. Hur ser dessa planer ut? Tidplan? Markägarfrågor? Prioritet Trafikverket?

På en tidigare MBS sas det att kommuner har medel att trycka på Trafikverket vilka projekt som ska prioriteras, där kommuner självmant bidrar ekonomiskt för att projekt ska påbörjas och genomföras. Är Kungälvs Kommun redo att gå in med sådana medel för att lösa problematiken kring järnvägskorsningen i Kode?

Svar på fråga 21: Redan år 2011 tog kommunen fram förslag på tänkbara lösningar i Kode i handlingen "Översiktliga trafikutredningen i Kode)". Trafikverket har sedan gjort sin bedömning (år 2015) att den Översiktliga trafikutredningen inte har följt ÅVS-metodiken med att identifiera brister och behov.
Kommun arbetar nu med framtagandet av s k Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) - ÅVS Kode järnvägspassagen (Hedsvägen).
De slutsatser som har gjorts hittills;
- I handlingen har Trafikverket beskrivit sin bedömning "att plankorsningen vid Hedsvägen i Kode uppfyller Trafikverkets krav på utformning och säkerhet så som den är utformad idag, och att utformningen inte behöver ändras för att möjliggöra en utveckling av Kode. Om kommunen ändå gör åtgärder på de närliggande vägarna kan man med fördel plana ut vägens lutning genom att höja upp vägen, men det är inget krav från Trafikverket."
- Det som kan konstateras är bl.a att det saknas gång- och cykelbana på järnvägspassagen och skyltning vid Kodevägen.
Svar från Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg, Plan


 Fråga 22: Cykelväg 616 Solberga-Tunge Skola

Har under många år sett framemot en cykelväg mellan Solberga och Tunge. Tyvärr har den ett antal gånger skjutits fram och nu är statusen PAUSAD. Vad innebär det och vad är orsaken? När kan den beräknas stå klar?

Det är en förhållandevis kort sträcka längs en vältrafikerad väg, vars intensitet är betydligt högre än på väg 621 från Solberga korsväg riktning Vallby. Denna cykelväg skulle alltså kunna göra stor skillnad i förhållande till sin kostnad.

Svar på fråga 22: Det har pågått planer för gång- och cykelvägar på landsbygden i många år. Trafikverket ansvarar för vägplan och kommunen är hel- eller delfinansiär.
De aktuella sträckorna för Kode är Kode-Kareby och Solberga–Tunge skola.
GC-Kode-Kareby är vägplanen klar och ska skickas till Trafikverkets interna organisation för fastställelse och planerade byggstart är beräknad till hösten 2018.
Varför sträckan GC- Solberga-Tunge skola är pausad beror på två anledningen. I vägplanskedet gjordes en geotekniskundersökning som visade att det behöver göras stora stabilisering åtgärder både för gc-väg och väg vid ån. Kostnaden för dessa åtgärder innebär att tänkt budget kommer att överskridas rejält samtidigt började diskussionerna om att göra en utredning/lokalisering om framtida skolan i Kode. Detta arbete pågår.
Svar från Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg, Plan


 Fråga 23: Kode-Kungälv

SPF Solberga/Hålta har många nedlemmar som inte har bil/inte kör bil och som därför är helt beroende av allmänna kommunikationer för att kunna ta sig tull Kungälv. Detta fungerar inte på helgerna och vår fråga till kommunen blir då:

Hur avser ni att tillgodose dessa kommuninvånares rättmätiga krav på att kunna ta sig till kommunhuvudorten även på helgerna?

Svar på fråga 23: Som svar på frågan har jag tittat i reseplaneraren och från adress Beryllvägen ser det ut så här en lördag:
Tidtabell från Beryllvägen
och hem igen:
Tidtabell till Beryllvägen
Jag tycker att det finns goda möjligheter för att ta sig fram och tillbaka till Kungälv från Kode!
Svar från Sophie Idermark Hansson, samhällsbetalda resor, Trafik Gata Park


 Fråga 24:

När kommer man göra nått åt järnvägen i Kode. Som på allvar är en riktig fara!

Svar på fråga 24: se svar fråga 21


 Fråga 25: Parkeringsproblem vid stationen i Kode. Vad göra?

Det är ett stort upptagningsområde som ska betjänas med parkeringsplatser vid bland annat, järnvägen.
Vi uppmanas att åka kollektivt i så stor utsträckning som möjligt. Många gör så, därför är det ofta omöjligt att finna en parkeringsplats, i närheten av stationen. Efter klockat åtta på morgonen är alla platser upptagna, både vid stationssidan och parkeringen "gamla brandstationen".

För att ställa bilen på något ställe, blir det utanför parkeringsområdet, (vid återvinnings-
containern), eller på Solhagas parkering. Inte bra, men vad gör man inte vid en nära förestående tågavgång.

Pendelparkeringen vid E6:an ligger för långt från stationen. Att därifrån ta sig till tåget innebär att
personerna måste korsa en 70km väg utan övergångsställe, med stor trafikintensitet.

Kommunen inköpte för några år sedan en tomt mitt emot "gamla brandstationen", vid järnvägen.
En tomt för kreativa tankar?!!

Svar på fråga 25: Det är ca 240 meter att gå från den stora pendelparkeringsplatsen vid E6 till tåget. Den är gratis och där finns alltid plats att parkera. Kommunen kan tyvärr inte motivera att bygga ännu fler P-platser ännu närmare tågstationen när denna stora parkeringsplats finns i närområdet. Den tomma ytan/fastigheten som kommunen köpte in för ett par år sedan nära stationen är enligt kommunens Exploateringsavdelning ett strategiskt markköp inför framtida utveckling av Kode samhälle. Man köpte alltså inte in den marken för att bygga en parkeringsplats där.
Kommunen kan försöka påverka Trafikverket att bygga en bättre och tydligare gångöverfart/passage över Trafikverkets väg från den stora Pendelparkeringsplatsen vid E6 till Kode samhälle/tågstation. Du som medborgare kan gärna också kontakta Trafikverket för att påverka att de bygger en bättre gångpassage över vägen.
Svar från Maria Sandberg, gatuingenjör, Trafik Gata Park


 Fråga 26: När får vi en plankorsning vid Järnvägsövergången i Kode?

Det är för mycket trafik i Kode för att fungera när bommarna är nere.
Vi bor dessutom i ett land som inte satsat på moderna reglermedel för järnvägsbommar som styrs av tid, utan våra styrs fortfarande på avstånd, vilket betyder att när tåget kommer från norr går bommarna ner innan tåget rullar in på stationen, där det sedan ska stå still och skifta passagerare, allt medan bommarna är nere.

Det är bra att tågen går ofta, och dom används ju, men förekomsterna per dygn är många, och vid samtliga förekomster mitt på dagen kolkas hela byn igen.

Är det mer än 7 bilar i kö från Söder, så är kön ute på Jörlandavägen, 8'e bil står därute och stoppar all den trafiken också, oftast från motorvägen men även från andra hållet. Man kommer inte igenom Kode alls då. Dessutom är in/utfarten från bensinstationen där också. Detta händer vid varje bomfällning i rusningstrafik, och även vid andra tillfällen dagtid.

Är det mer än 3 bilar i kö från norr, så är det förbi Kodevägen, dvs vägen till affären, dagis och järnvägsstationen. Att komma in till dessa norrifrån(Solberga) går då inte. Att komma ut går inte heller. Så länge alla ska norrut går det, men första bil som ska söder (över järnvägen) får stanna och stänger då trafiken norrut också.

Det är dags att få en plankorsning i Kode, över järnvägen.
Och då sträckan är kort till Jörlandavägen (7 bilar), kan man ta med Jörlandavägen också i Plankorsningen och dra en ny väg även över den. Detta kan exempelvis göras vid nerfarten från motorvägen. (se bifogat förslag).
En ytterligare vinning som inte framgår på karta, är att Kode Trä, och industrierna mittemot kan nyttja den stumpen som går mot spåret idag. Som det är idag är det ofta vid 07.00-snåret som långtradare blockerar Jörlandavägen när dom backar in på Kode Trä. Det kanske inte behövs om Kode Trä kan förstora den infart dom har från Hedevägen.

På bifogat förslag är även Korsningen Kodevägen-Hedevägen hanterad då man ändå får tillräcklig höjd på bron över järnvägen, men det är ju överkurs mot det befintliga behovet. 1. Bro över järnvägen, 2 Bro/Plankorsning över Jörlandavägen.

Svar på fråga 26: Se svar fråga 21


 Fråga 27: Frågor angående V. A Aröd etapp 1.

1. Hur har ni kommit fram till den avgift som redovisades på mötet 27/9.
2. Vem avgör om man skall koppla på dagvattnet.
3. Vilken tidsram har gäller för påkoppling när förbindelsepunkten är klar.
4. Blir det något nytt möte om V. A. från kommunens ansvariga eftersom det ej var någon på mötet 27/9.
5. Vad händer om man ej får något lån till detta.
6. Vad göres med den befintliga avloppsanläggningen.

Svar på fråga 27:
1. Till informationsmötet som hölls den 27 september kom endast projektledaren och Sweco, inga
representanter från kommunen närvarade.
Vi önskar därför att man kallar till ett nytt möte för etapp1 där också kommunrepresentanter närvarar.
Vanligtvis närvarar kommunens representant på dessa infomötet och så var tanken även för
infomötet det 27 september. Kommunens representant blev tyvärr sjuk till detta infomöte,
olyckligtvis även dennes ersättare. Men den närvarande projektledaren är att betrakta som
kommunen då det är deras roll i detta projekt, vilket även gäller vid eventuella frågor om
projektet. För fortsatta infomöten är avsikten att någon från kommunen ska medverka.
2. Har kommunen någon plan för att hjälpa fastighetsägare som inte klarar utgiften, på kanske 500 000 kronor som det totalt kan komma att kosta, för VA ända fram till huset där man bor. Man kanske inte får låna av sin bank men även om man får låna så kanske man inte klarar av den månatliga kostnaden för ränta och amortering.
Detta är ett problem som kan uppstå för fastighetsägare.
Men vi måste som VA-huvudman debitera avgift enligt va-taxan till den som är ägare till en
fastighet som har erhållit en förbindelsepunkt (anslutningspunkt).
Lagstiftningen ger visst utrymme för att genomföra en avbetalningsplan på maximalt 10 år.
Detta tillämpas mycket restriktivt och fastighetsägare ska då visa genom intyg från låneinstitut
eller liknande att lån inte beviljas.
Vid bedömningen av om avbetalningsplan kan beviljas tas hänsyn till fastighetens ekonomiska
bärkraft. Alltså inte ägarens betalningsmöjlighet.
Denna avbetalningsplan innebär att ränta utgår enligt räntelagen för ej betald del av avgiften.
Som regel är detta ett sämre alternativ än vad banker kan erbjuda.
Nedan ser du ett utdrag ur Lagen om allmänna vattentjänster. (Lag (2006:412) om allmänna
vattentjänster).
Betalning av avgifterna
35 § Avgifter enligt denna lag skall enligt kommunens bestämmande betalas till kommunen
eller huvudmannen.
Om inte annat följer av 36 § skall avgifterna betalas på begäran. På obetalt belopp skall
ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) betalas från dagen för sådan begäran.
36 § En anläggningsavgift skall fördelas på årliga betalningar (delbelopp) under en viss tid,
längst tio år, om
1. avgiften är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och andra
omständigheter,
2. fastighetsägaren begär att avgiften skall fördelas, och
3. fastighetsägaren ställer godtagbar säkerhet.
Ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) skall betalas på den del av avgiften som inte har
betalats, från den dag det första delbeloppet förfaller till betalning till dess betalning sker.
På delbelopp som har förfallit till betalning skall ränta i stället betalas enligt 6 § räntelagen
från delbeloppets förfallodag till dess betalning sker.
37 § När en fastighet byter ägare, är den nya ägaren betalningsansvarig för avgifter som
förfaller till betalning på tillträdesdagen eller senare, om inte annat följer av andra stycket.
Den tidigare ägaren är betalningsansvarig för brukningsavgifter som är hänförliga till
tiden före den nya ägarens tillträde.
Vill du läsa hela lagen hittar du den på följande länk:
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060412.htm
3. Hur har kommunen kommit fram till kostnaderna. En detaljerad kostnadskalkyl efterfrågas.
Är det så att kostnaden endast beräknas på antal befintliga hus? Om kommunen har framtida planer för
nybyggnation borde väl kostnadskalkylen baseras på både antal befintliga fastigheter + antal planerade
fastigheter, ...säg under de kommande 10 åren?
Vi, som idag har fastigheter vill ju inte betala VA för framtida fastigheter, denna kostnad borde rimligtvis
kommunen ta då den återbetalar sig vid framtida nybyggnation.
Taxan är generell och anpassad efter de kostnader som huvudmannen för vatten och avlopp
har i hela kommunen. Taxan gäller alltså hela kommunen är inte anpassad till just Aröd eller
något annat specifikt område.
4. Kommer även fiber och el att grävas ner och kommer det i så fall att kosta något för fastighetsägarna.
KEAB är kontaktade och har möjlighet att samordna sin byggnation om de så önskar.
Kostnader för fiber eller el bekostas av KEAB och belastar inte VA.
5. I pdf‐dokumentet "frågor och svar angående etapp1" står skrivet:
"Svar 10: I detta fall finns det ett föreläggande från Länsstyrelsen om att kommunen ska lösa
dricksvattenbehovet i området, därmed måste fastighetsägare ansluta även sitt hushållsvatten till de
kommunala ledningarna. Egna brunnar får ej användas i hushållet, men får användas till exempelvis bevattning
av trädgården. Kommunens system och den egna brunnen får under inga omständigheter vara
sammankopplade på något vis"
Varför?
Det är beroende på stora variationer på vattenkvalitet. Kommunen har större krav på
vattenkvalitet än enskilda vattentäkter och kommunen har även skyldighet att säkerställa
denna kvalitet till kund. Inblandning av annat vatten tillåts då inte.
6. I pdf‐dokumentet står också (i svar på fråga 46):
"Enskilda avlopp kommer inte att accepteras i området när spillvattensystemet är i drift"
Vad innebär "spillvattensystemet är i drift" ?, Hur lång tid har vi på oss att dra fram VA till vår fastighet efter
det att förbindelsepunkten är klar?
Normalt får fastighetsägare en sommarsäsong på sig att göra inkopplingen.
7. Etapp 1 beräknas vara klar för inkoppling våren 2019. När beräknas inkoppling ske för etapp 2?
Detta kan vi för närvarande inte ge ett klart besked på. Vi arbetar just nu med samordningen av
entreprenaderna som hanterar överkopplingen till Ytterby från Kode/Solberga och vidare till
GRYAAB i Göteborg.
Göteborg via Ytterby Kungälv samt arbetet med att, i samråd med Länsstyrelsen fastställa ny
tidpunkt för att lösa föreläggandet. Föreläggande ligger fast medan tidpunkten kan komma att
förändras.
8. Enligt information för Etapp 1 är anslutningsavgiften 373 925 kr för en fastighet på 2000 m3. Vad beräknas
denna avgift vara för etapp 2?
Den avgift som ska betalas är enligt den taxa som gäller vid debiteringstillfället.
Debiteringstillfället inträder när:
• Ledningarna fram till fastigheten är i drift
• När fastighetsägaren fått kännedom om var man ska koppla in sig samt
• Verksamhetsområde för vatten, spillvatten och dagvatten är bildat.
En taxeöversyn görs årligen och resultatet av denna är grunden för beslut i
kommunfullmäktige om eventuella höjningar. Taxan för 2018 innebär ingen höjning.
Arbetet med att ta ställning kring behovet av höjningar 2019 påbörjas under första halvåret
2018.
9. Vilka alternativ för betalning av anslutningsavgiften kommer att erbjudas? Engångsbetalning? Ett lån från
kommunens sida med amorteringskrav? En skuld som ska avbetalas enligt en plan likt kreditköp?
Det är en ansenlig summa pengar vars värde i många fall är högre än vad inköpspriset på hela fastigheten varit för de som bott i området de senaste 20‐40 åren.
Se svar i pkt 2 ovan.
10. Hur har ni kommit fram till den avgift som redovisades på mötet 27/9.
Vi har tillämpat den av fullmäktige beslutade VA-taxan.
11. Vem avgör om man skall koppla på dagvattnet.
VA-kollektivet tar ut avgift för dagvattenservisen enligt lagen om allmänna vattentjänster.
Lämpligen bör dagvatten kopplas in i samband med att spillvatten inkopplas. Det är
fastighetsägarens ansvar att inte avleda dagvatten på sådant sätt att det kan ge skada på
annans egendom (Jordabalken).
12. Vilken tidsram har gäller för påkoppling när förbindelsepunkten är klar.
Se pkt 6 ovan
13. Blir det något nytt möte om V. A. från kommunens ansvariga eftersom det ej var någon på mötet 27/9.
Projektledningen som var med på mötet är att betrakta som kommunen. Troligen kommer
någon form av information att lämnas när entreprenör är upphandlad. Troligen våren 2018.
14. Vad händer om man ej får något lån till detta.
Se pkt 2 ovan
15. Vad göres med den befintliga avloppsanläggningen.
Den gamla anläggningen är fastighetsägarens ansvar. Anläggningen ska säkras ur
smittskyddssynpunkt och mot olyckor.
Svar från Sten-Ove Dahllöf, teknikchef VA


 Fråga 28:

Vad finns det för planer för Hedsvägen där trafiken bara ökar och ökar för varje år och med det också den höga hastighet som hålls. För oss som bor nära vägen är frustrationen stor pga både buller och rädsla för våra barn som leker o cyklar. Det har vid ett par tillfällen ansökts om lägre hastighet vid förskolan utan resultat.

Varför finns det motstånd för en lägre hastighet på en så hårt trafikerad väg nära en förskola och tätbebyggt?

Svar på fråga 28: Det är Trafikverket som är väghållare för Hedsvägen i Kode. Detta innebär att Trafikverket ansvarar för hastighet och åtgärder på vägen, så synpunkten/frågan bör skickas till Trafikverket för besvarande. Även bullerfrågan besvaras av Trafikverket.
Vägtrafiken på Hedsvägen har inte mätts på länge så det borde vara dags att uppdatera denna mätning snart, senast den mättes var 2005 och då var det 3760 fordon/dygn på denna sträcka.
Parallellt med Hedsvägen löper en separat gång- och cykelväg så de oskyddade trafikanterna är väl separerade från biltrafiken.
Svar från Kristina Hellström, trafikingenjör, Trafik Gata Park


 

Fråga 29:
Jag hade tänkt att bygga en Attefallstillbyggnad på 10 kvadratmeter på våran fastighet 1:93 med adress Diamantvägen 30. Problemet är att min granne på Onyxvägen 25 som inte har något emot denna tillbyggnad inte är min granne, utan min granne är 5m allmänning som ligger emellan fastigheterna. Enligt era nuvarande regler kan ingen person godkänna denna tillbyggnad. Jag kan däremot utan byggnadslov bygga en friggebod på 10 kvadrat var som helst på samma plats, jag behöver inte ens tillstånd av grannen. Varför denna skillnad, en tillbyggnad skulle se betydligt trevligare ut.

Svar på fråga 29: Det är domstol som genom beslut i Mark- och miljööverdomstolen Dom 2013-06-07 (Mål nr P 105-13) och Mark- och miljööverdomstolen Dom 2013-09-20 (Mål nr P 1972-13) gjort tolkningen av lagen och som sedan dess tillämpas i landet.
Av dessa beslut framgår resonemang om avstånd till gräns mot väg och andra typer av allmän plats och en komplementbyggnad som uppförs närmare en sådan gräns än 4,5 m kräver alltid bygglov.
Svar från Mirsad Radoncic, enhetschef bygglov


 Fråga 30.1:

Under 2016 genomfördes en lokaliseringsutredning för att hitta bästa möjliga plats för ett nytt skolområde i Kode med utrymme för växande grundskola, förskola och aktivitetshus (idrottshall, bibliotek, mm). I samband med denna utredning lämnades en planansökan in för området Gunntorp 1:4.

Ett exempel som angivits är en F-9 skola i Kode där vi kunde vi läsa: http://kungalvsposten.se/nyheter/ny-kodeskola-klar-hosten-2019/

Fråga 1: Har någon utredning gjorts kring tillståndet med och för Tunge skola med kringbyggnader och idrottshall i Kode? Med anledning av detta explicit, på vilka sätt är man överens om att behovet är stort att i närtid finna rimliga och sunda lösningar? Hur ser dessa lösningar ut? Hur och i vilken utsträckning arbetar kommunen för att bättre svara upp mot behovet i denna fråga?

2: Finns sannolikt olika ståndpunkter vad avser typ av ny skola i Kode. Oberoende vilken typ av skola, på vilka sätt prioriteras en ny skola i Kode vad avser tid och resurser? På vilka sätt hanteras frågan även sett kring helhetsbilden vad avser aktivitetshus och idrottshall för att bättre svara upp mot ortens faktiska behov?

Svar på fråga 30.1:
1. I LOKALBEHOVSANALYS för sektorernas lokalbehov i Kungälv 2018-2021 lyfts behovet av ett nytt skolområde i Kode.
I den lokaliseringsutredning som hänvisas till i frågan pekas Guntorp 1:4 ut som den lämpligaste platsen att lokalisera ett nytt skolområde.
En utredning om status, skick och framtida användning av Tunge skola väntas rulla igång sent i år eller i början av nästa år.
2. Arbete med detaljplan för nytt skolområde innefattande grundskola för yngre skolåldrar, förskola, allaktivitetshus och utrymme för växande planeras återstartas under 2018 med planeringsinriktning.
Svar från Anders Nordgren, verksamhetschef Grundskola och Andreas Sjunnesson, tf Verksamhetschef Fastighet


 Fråga 30.2: Enligt Portföljplan Tillväxt avser kommunen att formulera en samlad plan för tillväxt och utveckling. På vilka sätt prioriteras Kode som ort? I relation till vilka insatser som gjorts och görs på andra orter i kommunen - med historisk jämförelse med insatser för Kode för samma tidsperiod (säg sedan 80-talet fram till idag) och med den senaste nulägesanalysen i beaktande - hur ser kommunens ansträngningar ut för att faktiskt finna fokus på Kode som ort in i framtiden? Exakt hur ser dessa ansträngningar ut?

Stort tack för att ni tar er tid.
Tack på förhand!

Svar på fråga 30.2: Inget svar från förvaltningen


 

 

 

  Sidan uppdaterades: