Medborgarstämma Kungälv/Ytterby

Inkomna frågor

 

Fråga 1.1.
Luft-, vibration- och buller-miljön i centrum. Kungälvs centrum står inför stora miljörisker om ingenting görs. Luftmätningen Kungälv 2015-2016 visar på mycket oroande resultat av luftkvalitén. Den uppmätta kväveoxidhalten är speciellt oroande och kan på sikt riskera människors hälsa och liv. Vad görs för att minska kväveoxidhalterna och skadliga partiklar som orsakas i första hand av trafiken, liksom skadligt buller och vibrationer i centrum.

Fråga 1.2.
För att på ett trovärdigt sätt visa på att vidtagna och kommande miljövårdande åtgärder ger en förbättrad miljö i centrum föreslås att kommunen startar en kontinuerlig miljömätning (luftkvalitet, vibrationer och buller) utefter Strandgatan 78.

Fråga 1.3.
Finns det någon i kommunen som specifikt ansvarar för miljöfrågorna i centrum och driver dessa?

 

 

Svar på fråga 1.1.

Resultatrapporten från mätningen nära E6 under vinterperioden 2015/16 kom under hösten 2016. Resultatet kommer att presenteras inom samhällsbyggnadsförvaltningen och för miljö- och byggnadsnämnden. Uppföljning av resultaten behöver därefter diskuteras. Kungälvs kommun har små möjligheter att påverka den kväveoxid som kommer från väg E6. Åtgärder som lokalt kan minska halterna inbegriper bland annat mjuka styrmedel som goda cykelvägar, cykelparkering under tak, information till allmänheten om vikten av att välja andra trafikslag än bil, information till affärsidkare om vikten av att erbjuda samordnad hemtransport av varor. Att tillskapa bostäder och verksamheter i ett kollektivtrafiknära läge som detta bedöms samtidigt som positivt för en långsiktigt hållbar utveckling i Kungälv. Vad avser föreslagen bebyggelse inom planområdet nära E6 så ska ventilationsintag placeras högt och så långt borta från E6 som möjligt. Ventilationsintag bör även förses med filter som stoppar partiklar.

 

Svar på fråga 1.2.

När det gäller Planprogram för del av Kungälvs Centrum, Västra tullen, Liljedal, västra gatan har miljö- och byggnadsnämnden i sitt remissvar 2016-03-23 till planenheten ansett att gaturumsberäkningar ska utföras. Miljökonsekvensnormer för luft bedöms klaras för Liljedalsområdet men det finns osäkerheter kring om utvärderingströsklar överskrids för kvävedioxid (NO2) och partiklar. En luftmiljöutredning (SMHI, 2015-06-30) har tagits fram som redovisar prognosticerade luftmiljöförhållanden för Kungälvs centrum 2030. Beräkningarna redovisar hur haltnivåerna fördelar sig över området i form av ytmedelvärden med upplösningen 25x25 meter. Halter kan vara högre i gaturum och närmare gator och vägar som är 10-15 meter breda. En större parkeringsanläggning med upp till fyra våningar föreslås i sydöstra planprogramsområdet, Västra Gärdet. Eftersom förtätning av gaturummet kan leda till sämre luftmiljö bör en gaturumsberäkning utföras för att få kunskapsunderlag och stöd inför uppföljande mätningar. Det är lämpligt att en sådan beräkning utförs för hela Kungälvs centrum och inte i varje detaljplan. Placering av huskroppar har stor betydelse för resultatet av gaturumsberäkningen och det pågår många detaljplaneprocesser i centrum för närvarande.

Svar på fråga 1.3.

Nej, ansvaret är fördelat på olika enheter och utifrån olika personers kompetens.

Svar av Maartje Hermans, enhetschef på Planering och Malin Ohrberg, miljöinspektör på Miljöeneheten

 

 

Fråga 2.

Gatubelysningen i Kungälvs centrum Sedan mitten av sept. har jag meddelat kundservice att 31 lampor utefter Strandgatan (Sten krukan och Stora rondellen) inte lyser när det är mörkt. Risk för olyckor vid övergångsställen och busshållplatsen.
Vid motsvarande mörkläggning tidigare år har förklaringen varit undermålig armatur som dock enligt fjolårets besked nu skall vara utbytta. Varför fungerar dom inte?
När får vi en robust gatubelysning i centrum med tända lampor när det är mörkt? Vem är ansvarig för ovan nämnda problem, och har möjlighet att åtgärda belysningen?

 

Svar på fråga 2.

I Kungälvs kommun finns cirka 7500 gatlampor. Två gånger per år kontrollerar vår entreprenör att alla lampor lyser. Samtliga lampor byts dessutom ut efter ett visst intervall. Trots detta sker det ibland att vissa sträckor drabbas av störningar. Längs med Strandgatan ned till Fästningsholmen är det för närvarande ett tjugotal lampor som inte fungerar och detta kommer att åtgärdas. Det är lite ovanligt att så pass många lampor längs en och samma sträcka slocknar så vi kommer att byta ut ljuskällorna i armaturerna och passar då på att byta lampsorten till en som ger ett mer stadsmässigt varmvitt sken och som jämfört med dagens belysning ger en bättre färgåtergivning och uppfattas som tryggare. Åtgärden är beställd men inte utförd då vi väntar på leverans av de nya ljuskällorna.

Svar av Martin Hollertz, enhetschef på Trafik, gata, park 

 

Fråga 3.

Förbättra kungörelser med gatuadress
Angeläget att fastighetsbeteckningen kompletteras med aktuell gatuadress, när sådan finns, vid div. kungörelser. Så vi har möjlighet att enkelt förstå var objektet är beläget.
Går det att få ett beslut på att ovanstående önskan genomförs.

 

Svar på fråga 3.

Vi har tidigare fått önskemål angående adress i anslutning till fastighetsbeteckning på våra utskick "Meddelande om kungörelser" och undersökt hur vi skulle kunna förbättra informationen på meddelandet. Vi har kommit fram till att kostnaden skulle bli högre än nyttan av en ändring i nuläget.
I många "Meddelande om kungörelser" som går ut till berörda i ett bygglov har tidigare erhållit grannhörande från oss i bygglovsskedet. De har då fått kartor om fastighetens belägenhet och ritningar som rör ärendet. När de sedan får "Meddelande om kungörelse" efter bygglovsbeslut är fattat, är de redan informerade om beslutet genom grannehörandet.
Våra "Meddelande om kungörelse" går ut genom ett automatutskick, att lägga in adress manuellt skulle vara alltför tidsödande. Det är heller inte praktiskt möjligt i många av våra ärenden, som tex vid nybyggnation finns ingen adress fastställt förrän byggnation är långt framskriden. Att här göra ett manuellt urval skulle kräva resurser som vi idag inte har. Kungörelse bör ske så snart som möjligt efter ett beslut är fattat, så processen med utskick till berörda och annonsering måste vara snabb.
Vi har nytt diariesystem sedan februari. Ut från det sker många utskick, bland annat "Meddelande om kungörelser". Till vår leverantör ställer vi på bygglovsenheten önskemål om förbättringsåtgärder, bland annat ovanstående önskemål. De önskemål vi ställer vägs mot kostnaden av en programändring, som vi sedan får ta ställning till. Just nu är belägenhetsadress på våra "Meddelande om kungörelser" en låg prioritering. Så vi kan alltså inte besluta om en ändring i dagsläget.
Vi gör även annons i Post och Inrikes tidningar. Denna gör vi på bygglovsenheten i de fall vi annonserar delegationsbeslut. I denna annons kommer vi ange fastighetsbeteckning i de fall det är möjligt. I annonsen anger vi också vart man vänder sig om man vill ta del av beslutet.

Svar av Mi Eriksson, assistent på Bygglovsenheten 

 

Fråga 4.

Jag undrar hur det går med byggandet av det nya ridhuset som ska byggas i Trankärr?

Finns det något beslut i fullmäktige att det ska byggas?
Om det finns det, hur går det med projektering och tidplan?
Är Kongahälla ridsällskap med och kan lägga synpunkter på hur stall mm ska byggas och inredas?
Vad händer med Kongahälla ridsällskap OM det inte blir något beslut ATT ridhuset ska byggas?

 

Svar på fråga 4.

2015-09-10 togs beslut i KF ( Dnr KS 2011/2374)
Beslut:
1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att anlägga en kommunal ridanläggning på kommunens fastighet Trankärr 2:1
2. Lämplighetsprövning av ridanläggningen ska ske enligt bygglov.
3. Hyreskontrakt för ny ridanläggning och avtal om tomträttens upphörande ska tecknas innan byggnation av ridanläggningen startar.
· Anläggningen är under projektering, nuvarande tidsplan innebär upphandling enligt LOU under vt-17 färdig byggnad under 2018
· Kongahälla ridsällskap har under hela processen varit delaktiga och kunnat lämna synpunkter angående utformning och inredning.
· Frågan angående vad som hände med KRS om inte den tänkta kommunala ridanläggning i Trankärr kommer att byggas, kan nog KRS svara på bättre själva.

Svar av Kjell Persson, enhetschef på Fritid

 

Fråga 5.

Det finns brister/felaktigheter i LOKALA FÖRESKRIFTER för Kungälvs kommun och därmed utfärdas felaktiga parkeringsanmärkningar av parkeringsvakterna. Vid samtal med ansvariga tjänstemän anges att det är personalbrist så därför ligger man efter med att rätta till trafikliggaren för lokala trafikföreskrifter. Jag föreslår att man slutar med parkeringsövervakning på de större platser där felaktigheter föreligger till dess att man hunnit rätta till i trafikliggaren: Västra gatan, delen som inte är gågata (P-förbud saknas i trafikliggaren). Parkeringsplatsen i hörnet Gamla Gärdesgatan – Trädgårdsgatan (beslut om p-tid och avgift saknas i trafikliggaren).

Jag önskar svar på hur texten nedan skall tolkas: gäller tidsinskränkning även efter kl 18 resp. 15 eller inte?

Bild 1. "Parkering är tillåten under högst 1 timma i följd mot avgift. Avgift enligt taxa D, vardag utom dag före sön- och helgdag kl 08:00 – 18:00 och vardag för sön- och helgdag klockan 08:00-15:00."

Bild 2. "Parkering är tillåten under högst 1 timma i följd mot avgift. Avgift enligt taxa D, vardag utom dag före sön- och helgdag kl 08:00-18:00 och vardag före sön- och helgdag klockan 08:00 – 15:00." Liknande finns på andra gator i kommunen men med varierande tidsangivelser.

 

Svar på fråga 5.

Kungälvs kommun har påbörjat ett arbete för att se över Lokala trafikföreskrifter. Extra resurser har satts in för det arbetet.

Svar av Ann Ek, Parkeringsansvarig på Trafik, gata, park

 

Fråga 6.

Angående Miljömålen: 50 regionala tilläggsmål beslutades i september 2015 av Länsstyrelsen. Dessa mål lyfter fram regionala särdrag och nya områden som kräver ytterligare insatser och tydliggör genom detta vad som behöver uppnås i Västra Götaland för att nå miljömålen.

6.1. På vilket sätt har de lokala miljömålen i Kungälv uppdaterats i förhållande till de regionala målen?

6.2. Vilka personer inom den kommunala verksamheten är ansvariga för att de regionala målen implementeras i samhällsplaneringen och det reella genomförandet?

6.3. Vilka aktuella exempel finns på hur hänsyn har tagits till de 5 regionala tilläggsmålen inom Ett rikt odlingslandskap ?

6.4. I Förordet till Länsstyrelsens rapport (2015:50) Regionala miljömål framhålls vikten av samarbete för att nå målen. Aktörer som nämns är myndigheter, kommuner, näringsliv, organisationer och privatpersoner. Hur planerar kommunen för att privatpersoner och organisationer ska kunna få inflytande i samhällsplaneringen för målen ska kunna uppnås?

 

Svar på frågor 6.1, 6.2, 6.3.

Kommunens lokala miljömål har inte uppdaterats i förhållande till de regionala tilläggsmålen. Eftersom kommunens miljömål grundas i de nationella miljökvalitetsmålen ligger kommunens miljöarbete i linje med de flesta av de regionala tilläggsmålen.


Svar på fråga 6.4.

Regionala tilläggsmål:
1. Bevarande och skötsel av ängs- och betesmarker
År 2020 ska minst 70 000 hektar ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden, varav hävdad ängsmark ska utgöra minst 1500 hektar.
Iordningställande av bete på Fästningsholmen och Rollsbo våtmark.
2. Bevarande och skötsel av särskilt skyddsvärda naturtyper
År 2020 ska minst 4 000 hektar mosaikbetesmark hävdas, arealen av öppna kalkrika hällmarker i Dalsland med gynnsam bevarandestatus ska utgöra minst 75 hektar och minst 110 hektar stäppartad torräng ska hävdas.
Ej pågående/påbörjat arbete.
3. Bevarande av åkermark
År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion.
Översiktsplanen anger att bebyggelse normalt inte ska ske på produktiv åkermark. Detta gäller dock inte i anslutning till kommunens tätorter, där flera områden med åkermark anges för möjlig bebyggelse.
4. Ökad andel ekologisk produktion År 2020 har andelen ekologisk produktion ökat till 30 procent certifierad areal av länets åkermark.
Kommunen har svårt att påverka andelen ekologiskt bland Kungälvs bönder, mer än att kommunen successivt ökat de egna inköpen av ekologiska livsmedel. Andelen ekologiska inköp under 2015 är 25,0 %.
5. Kunskap om värdefulla kulturmiljöer på landsbygden
År 2020 ska 30 procent av länets kommuner ha aktuella (inte äldre än 10 år) kunskapsunderlag gällande bebyggelsen på landsbygden som är värdefull ur kulturmiljösynpunkt.
Ej påbörjat/pågående arbete

I planprocessens samrådsskede erbjuds närboende och organisationer komma med synpunkter. En policy för medborgardialog är på gång att beslutas.

Svar av Torbjörn Nilsson, miljöinspektör på Miljöenheten och Karolin Lind Södermark, miljö- och energiplanerare på Planering

 

Fråga 7.

Angående Miljöpolitiskt program 2016-2019 beslutat av KF 2016-04-21 Det är ett intressant program som tagits fram av politiker och tjänstemän. Målen grundar sig på olika lokala, regionala, nationella o internationella mål. "Kungälv ska bli en miljökommun i framkant enligt fullmäktiges mål".

7.1. Utdrag ur punkt 7 (s 7) : Och vi kan inspirera och påverka invånare, företag och organisationer till mer hållbara vanor via information, dialog och tillsyn.Utdrag ur punkt 8 (s 7): I det fortsatta arbetet är utvecklad dialog och nya mötesforum ett viktigt verktyg för att få genomslag inom de olika programområdena. Dialog breddar kommunens kunskap, och ökat inflytande kan stärka engagemanget hos invånare, företag och föreningar. Naturskyddsföreningen skickade en skrivelse till Framtids- och utvecklingsberedningen (daterad 2016-01-04). Föreningen framför ett förslag om dialog med kommunen om miljöfrågor, (benämning "gröna frågor"). Ärendet hanterades i FoU 2016-01-27. Ledamöterna framförde olika åsikter (minnesanteckningarna pkt 9). Ordf och sekr fick uppdrag att besvara skrivelsen. När kommer skrivelsen att besvaras?

7.2. I det miljöpolitiska programmet framhålls betydelsen av dialog med bland annat privatpersoner och föreningar. Vilken uppfattning har politikerna i FoU i dagsläget när det gäller dialog med medborgare om miljöfrågor för utbyte av kunskap?

7.3. I 2016 års ranking hamnar Kungälvs kommun på plats 235 av 290 i årets kommunrankning. Det är en försämring jämfört med plats 133 i förra årets rankning. Vilken betydelse anser kommunen att denna ranking har? Vilken mätskala (utöver uppföljningen av de lokala miljömålen) använder kommunen för att visa att man är i framkant?

 

 

Svar på fråga 7.2.

Beredningen framhåller vikten av att ha dialog om miljö- och hållbarhetsfrågor, att regelbundet informera kommuninvånarna om hur kommunen arbetar med dessa frågor, och att lyssna in vad medborgarna upplever behöver ändras i kommunen. Framtid- och utvecklingsberedningens miljögrupp arbetar vidare med frågan om det finns några konkreta sätt att öka dialogen i miljö- och hållbarhetsfrågor med medborgare och föreningar.

Svar av Framtid- och utvecklingsberedningen


Svar på fråga 7.3.

Kungälvs kommun besvarade inte kommunrankingsenkäten 2016. Kommunen fick ändå några poäng eftersom andra enkäter hade besvarats som kommunrankingen inkluderade. Därav blev placeringen mycket låg. Beslut finns att besvara kommunrankingsenkäten kommande år. Rankingen ger en indikation hur kommunen arbetar i förhållande till andra kommuner.
Idag följs miljöarbetet upp i form av ett årligt miljöbokslut som innehåller en mängd nyckeltal som speglar miljöutvecklingen och miljöarbetet. Enligt politiska beslut är inriktningen att kommunen successivt ska utveckla ett miljöledningssystem för att säkerställa att miljörutiner följs och förbättra uppföljningen.

Svar av Torbjörn Nilsson, miljöinspektör på Miljöenheten och Karolin Lind Södermark, miljö- och energiplanerare på Planering

 

 

Fråga 8.

Ekosystemtjänster
8.1. 2014-08-28 fick Naturvårdsverket uppdrag av regeringen att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster under perioden fram till 10 dec 2017. Har kommunen deltagit i denna satsning?

8.2. Hur tillvara tar kommunen kunskap och vägledning om ekosystemtjänster i samhällsplaneringen?

 

Svar på fråga 8.1.

Tjänstemän från kommunen har deltagit i informationstillfällen om detta.


Svar på fråga 8.2.

Kommunen har inte utarbetat några nya riktlinjer med anledning av vägledningen om ekosystemtjänster. Här nedan anges några exempel med koppling till ekosystemtjänster.
I planarbetet för nya detaljplaner görs regelbundet naturvärdesbedömningar som stöd i bedömningen av lämplig bebyggelseplacering.
I kommunens parkskötsel har flera åtgärder kopplade till ekosystemtjänster utvecklats de senare åren, t ex kommunala bikupor, ökning av blommande växtlighet och kartläggning av skyddsvärda träd.
Anläggandet av Rollsbo våtmark medför naturlig vattenrening, översvämningsskydd samt matproduktion/betande djur.
Sedan många år jobbar kommunen med fiskevårdande åtgärder, där restaurering har skett av en mängd vattendrag och öringpopulationen ökat.
I den nya stadsdelen Kongahälla kommer 30 % av all takyta på bostadskvarteren att ha gröna tak. Det bidrar till lokalt omhändertagande av dagvatten och fler pollinerande insekter/biologisk mångfald mm.
I ett aktuellt LONA-projekt har stora skyddsvärda träd kartlagts och lagts in i kommunens kartsystem för att få en ökad hänsyn till dessa vid olika arbetsinsatser mm. Dessa stora träd är av stor vikt för den biologiska mångfalden då de kan hysa en stor mängd arter av insekter, mossor, lavar etc.

Svar av Torbjörn Nilsson, miljöinspektör på Miljöenheten och Karolin Lind Södermark, miljö- och energiplanerare på Planering

 

Fråga 9.

Bussarna vid Busstationen i Ytterby släpper ut hundratalet elever varje skoldag + ett stort antal övriga resenärer, järnvägsstationen likaså, resenärer till och från. De flesta bilägare i de stora fastigheterna utefter stationsgatan får parkera sina bilar på parkeringen närmast järnvägsvallen. I dessa fastigheter finns Tandläkare, Frisersalonger, Pizzeria, Apotek, Rehab, Vårdcentral, Bilskola och Familjecentraler.
Många äldre tar sig fram med långsamtgående rollator. Det är alltså en försvarlig mängd människor som är i rörelse på Skolgatan och Stationsgatan. Vart vill jag komma med detta ? Jo, dagligen läser man i dagspressen att " Sänkt hastighet sparar liv". I GP av den 4 november ser man att hastigheten sänks i nästan hela Mölndals stad men vad gör man i Kungälv? Jo, trots 30 km på nämnda gator där det ibland har kunnat liknas vid street race och vi boende i närheten helst sett någon form av farthinder där tillåter man ökad hastighet, nu är 50 km tillåten sedan några veckor tillbaka.
Vore intressant att få veta hur ansvariga tänker i Kungälv. På många andra håll har man förstått att "sänkt hastighet sparar liv".

 

Fråga 10.

Motionsslinga inom Sparrås-Tega-Nordtagsområdet

2015 presenterade jag i samråd med berörda markägare förslag till uppdatering av den gamla ridstigen från 1980-talet inom ovan nämnda område till Miljöenheten (T.Nilsson) och Fritid (K. Persson). Förslagen var dokumenterade med foton och enligt de värderingsnormer som användes på Grinden-området.
Ingenting har hörts från Kungälvs kommun i frågan.
Rid/motionsstigen är i bedrövligt skick och behöver uppdateras snarast.
Med hänsyn till senareläggningen av Ridstallets flytt, den kraftiga ökningen av bostäder inom området samt den nya Sparråsskolans behov anser jag att omedelbara åtgärder behövs för att fram tills dess att Nordtagsprojektet blir färdigt tillhandahålla en acceptabel och säker motionsslinga på området mellan Marstrandsvägen, järnvägen, Torsbyvägen och Sparråsvägen.

 

Svar på fråga 10.

För området Nordtag pågår ett detaljplanearbete för bostäder vilket ligger i nära anslutning till denna stig. Innan den exakta placeringen av bebyggelsen är klar har förvaltningen valt att avvakta med åtgärder för att inte riskera att få delar av arbetet ogjort.
Det inlämnade förslaget med beskrivning av restaureringsbehovet har tagits in som ett underlagsmaterial i detaljplanearbetet för Nordtagsplanen. Vi instämmer i att det finns ett tydligt restaureringsbehov.
I samband med denna kommande exploatering kommer förvaltningen att föreslå att medel avsätts för förbättringsåtgärder i detta stigsystem. Detaljplanen är tänkt att färdigställas under 2017.

Svar av Gunbritt Ornee, markingenjör på Samhällsutveckling och TorBjörn Nilsson, kommunekolog på Planering

 

Fråga 11.

När får Kungälv polisbemanning på heltid igen? Nu stora problem med försäljning av div substanser på olika ställen i staden, vansinnig buskörning i och omkring centrum sena kvällar och nätter, som stör väldigt! Hur skall nyinflyttare, i fina lägenheter, uppfatta Kungälv? Otryggt, otrevligt?

 

Fråga 12. 

Kan man hoppas på varierad bebyggelse i trä, när Strandgatan, Liljedal osv skall bebyggas? Att hålla liknande stil som på Västra Gatan vore fantastiskt. Västra Gatan är ju stadens stora dragplåster. Inga fler grå/svart-vit-roströda lådor tack, de är så fula och trista att se överallt!!

 

Svar på fråga 12.

Strandgatan kommer att byggas ihop med en sammanhållen bebyggelse från rondellen "Krukan" vid Klocktornet fram till stadshuset. Planer och beskrivningar på kvaliteterna i staden samt bilder och skisser finns på kommunens hemsida; http://www.kungalv.se/Bygga--bo--miljo/byggs-just-nu/kungalvs-stadskarna/ och http://www.kungalv.se/Bygga--bo--miljo/byggs-just-nu/kungalvs-stadskarna/detta-planeras-i-stadskarnan/.

Dina åsikter kring vad som är vackert och arkitektoniskutformning tar vi med oss som ett inlägg till i arbetet med det framtida centrums utseende.

Har du ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig igen.

Svar av Cecilia Örtendahl, Näringslivssamordnare/Processledare Stadsutveckling

 

Fråga 13.

Jag promenerar ofta på motionsslingan i Ytterby mellan Yttern och järnvägen. Det händer att där kör mopeder och jag har även vid flera tillfällen mött cyklister i hög fart. Det är varken behagligt eller säkert. Vad finns det för regler angående detta?

 

Svar på fråga 13.

Enligt allemansrätten:
Du får cykla i naturen eller på enskilda vägar.
Det finns inget allmänt förbud att cykla på motionsspår och vandringsleder. Men de är anlagda för folk som går eller springer. Därför måste cyklister ta det lugnt och räkna med att de som springer eller går har företräde.
Vi (kommunen) eller poliser har möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter eller lokala ordningsföreskrifter reglera cykling på motionsspår och vandringsleder. Sådana förbud är skyltade med vägmärket "Cykelåkning förbjuden".
I Fontin finns en skylt med detta.
Du som cyklist är själv ansvarig att kolla upp vad som gäller där du vill cykla.
Enligt naturvårdsverket:
Du får inte köra bil, motorcykel eller moped i naturen. Du får heller inte köra på stigar, parkvägar eller i motionsspår.​

Svar av Katarina Vallström, fritidskonsulent på Fritid

 

Fråga 14.

Jag bor på Ytterby Torg 9 i Ytterby. I bottenvåningen i fastigheterna finns lokaler för familjecentraler.

Utanför har man förståndigt nog placerat soffor för köande. På dessa soffor sitter också ofta ungdomar med sina fikapåsar av olika slag med många gånger drycker av skilda sorter, tyvärr är det så att ingenting av rester, papper, flaskor eller burkar tar man med sig när man går. Det blir liggande på marken, en papperskorg i omedelbar närhet kanske kan hjälpa upp situationen något.

En annan fråga som jag retat mig på sedan lång tid tillbaka är vem som initierat att dessa troligen ganska kostsamma rep skall inhägna lekplatsen vid Tunge, dessutom med de rostiga stöttor som i regel ligger ner, de skyddar ju inte heller det buskage som man trott skulle pryda området, det mesta är ju nertrampat, samma sak gäller de planteringar som finns vid Parkour anläggningen, norr om Ytterbyskolan. Nog måste det väl finnas någon som ansvarar för att området skall se attraktivt ut.

 

Svar på fråga 14.

Vad gäller Ytterby torg så kommer vi att sätta upp ett sopställ vid kommunens soffor som är placerade en bit bort från Familjecentralen. Eftersom de soffor som placerats utanför Bilskolan och Familjecentralen står intill väggen på huset och inte tillhör kommunen så får medborgaren vända sig till fastighetsägaren för vidare frågor om vårt sopställ inte löser problemet.

När det gäller de buskage som är anlagda vid Ytterby Parkour och lekplats så skall dessa ses över och vissa av dem tas bort under nästa säsong.

Svar av Susanne Kirkegaard, Driftingenjör på Trafik, gata, park

 

Fråga 15.

Hej

Vad finns det för planer på att anlägga hundpark eller liknande i centrala Kungälv eller i dess närhet? Vi är många hundägare som undrar varför våra grannkommuner lyckats med att erbjuda sina medborgare ett flertal platser för hundar att springa okopplade tillsammans med andra hundar.
Om inte kommunen avser att inom rimlig tid titta närmare på detta vad finns det för platser i Kungälvs centrala delar som kan användas?
Ser en möjlighet i att vi som är intresserade av detta själva ordnar med vad som behövs för att få till stånd kommunens första hundpark bara vi vet vart vi kan vara!!!

 

Svar på fråga 15.

Om intresse finns från medborgare att anlägga, sköta och underhålla en hundpark så skulle de kunna starta en förening som kommunen -MEX skriver ett nyttjanderättsavtal med för marken så att de kan få tillgång till mark för hundrastgården och skriva avtal med dem angående drift och underhåll.

Det vi behöver för att kunna ta fram förslag på ytor för detta är vilken storlek de önskar få använda sig av.

Jag kan ta emot ärendet om medborgaren vill att kommunen skall undersöka om det finns någon markyta som är tillräckligt stor för ändamålet.

Svar av Susanne Kirkegaard, Driftingenjör på Trafik, gata, park

Fråga 16.

God kväll!

Jag har ingen fråga, utan mer ett förslag. Hoppas det inte gör något.
Nordre älv är en fin naturtillgång som Kungälv har. Tyvärr är det så, för närvarande, att man inte kan promenera längs hela Nordre älv. Man måste svänga av in på gatorna Strandgatan, Liljedalsgatan, Trädgårdsgatan och slutligen Västra Strandgatan för åter komma ner till älven efter Älvmagasinet.
Jag tycker det skulle var trevligt att kunna gå hela vägen längs Nordre älv.
Därför föreslår jag att kommunen köper in nödvändig mark, för att göra en gångväg förbi kexfabriken och Älvmagasinet. Det går säkert att lösa med lite vilja och inte alltför stor penning.
Kanske måste man bygga en "gångbrygga" på ett par platser, men jag tror att resultatet skulle uppskattas av många Kungälvsbor.och även turister.

 

Svar på fråga 16.

Det här är i sig ett bra förslag och en idé som varit uppe sedan tidigare. Vi hade gärna sett ett sådant gångstråk men har i dagsläget ingen rådighet över den del av strandlinjen som passerar förbi Kexfabrikens område. Kommunen har fört diskussioner med fastighetsägaren men dessa har hittills varit resultatlösa.

Svar av Martin Hollertz, enhetschef på Trafik, gata, park

 

Fråga 17.

Fråga om Vattendammar och Barnsäkerhet Kommunen har anlagt vattendammar/fördröjningsmagasin bl.a. vid Skälebäckeplanen och vid Gamla Grinden. Båda dammarna ligger nära bostadsområden med många barn. Dammen vid Gamla Grinden är inte inhägnad och den vid Skälebräckeplanen har endast ett glest trästaket.

För enskilda tomtägare finns stränga regler om hur simbassänger och andra större vattendammar ska vara övertäckta eller säkert inhägnade för att undvika drunkningsolyckor.
Hur har kommunen som anläggare, förvaltare och tillståndsgivare resonerat kring barnsäkerhetsfrågorna i detta fall? Vilka regler gäller för dessa dammar på kommunal mark?

 

Svar på fråga 17.

Regelsystem m.m. kring frågan nedan finner man framförallt i: Ordningslagen (1993:1617) 1 kap. 1- 2 § §, 3 kap. 5 §; Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap. 9, 12 §§; Boverkets Regelsamling för byggande, BBR, Del 2: 8:95, 8:952; prop. 1992/93:210, s. 115, 278-281; RÅ 1999 ref. 40. Det är m.a.o. dammarnas utformning, vattendjup och närhet till bostadsområde som avgör om säkerhetsanordningar för det första behövs och om så är fallet hur de lämpligen bör utformas. I detta fall är slänterna flacka och det är endast mycket vatten i dammarna vid regn.

Svar av Anders Holm, verksamhetschef teknik på VA Teknik

 

Fråga 18.

Den ombyggda cykelpassagen och övergångsstället på Torsbyvägen vid Kyrkbäcksgatan.

Kommunen har under sommarhalvåret tagit bort tidigare ljusreglerat övergångsställe och byggt om denna gc-korsning för ökad trafiksäkerhet. Korsningen används av många barn på väg till skolan och ombyggnaden har föranlett många kritiska synpunkter och insändare i Kungälvsposten.
Hur ser kommunen på slutresultatet med ett par månaders erfarenhet? Blev det, och fungerar som man tänkt? Varför valde man att göra en cykelpassage, där cyklarna har väjningsplikt mot bilarna, och inte en cykelöverfart där bilförarna har väjningsplikt mot cyklister, på samma sätt som man har mot fotgängare på det intilliggande övergångsstället? Varför har man inte satt upp bättre belysning över övergångsställe och cykelpassage på liknande sätt som gjorts vid busshållplatsen? Slutligen, vad har ombyggnaden kostat?

 

Svar på fråga 18.

Den ombyggda passagen över Torsbyvägen och busshållplatserna vid Kyrkbäcksgatan har byggts om enligt plan. Platsbesök i rusningstid visade att cykelpassagen och övergångsstället fungerade på ett bra sätt. Samtliga bilar vid tillfället stannade för cyklister och fotgängare som närmade sig passagen. Anledningen till att vi inte byggde en så kallad cykelöverfart istället för cykelpassage är att vi inte tror att tiden är mogen för detta i Kungälv ännu. Det finns cykelöverfarter på relativt få ställen i Sverige än så länge och inget som är inarbetat i folks medvetande. Risken skulle vara att det istället kunde skapa fler konflikter och olyckstillbud eftersom det fortfarande är en relativt okänd företeelse. Belysningen vid övergångs-stället bedömdes räcka, men detta kan givetvis ses över igen. Man vill dock inte att just övergångsställen skall vara alltför upplysta eftersom om-givningen då upplevs vara väldigt mörk. Hela ombyggnaden inklusive busshållplatser, cykelställ, en del VA-arbeten, belysning mm kostade totalt cirka 1,8 miljoner kronor.

Svar av Kristina Hellström, trafikingenjör på Trafik, gata, park

 

Fråga 19.

Motionscentralen Kotten i Fontin

När planerar kommunen att utöka öppettiderna så att anläggningen blir tillgänglig även tidiga morgnar, åtminstone någon dag i veckan, för dem som t.ex. arbetar och vill motionera innan jobbet?

 

Svar på fråga 19.

Vi håller på att kika på en lösning så att man även skall kunna komma in på obemannade tider om man har årskort, eller 10-kort eller liknande till omklädningsrum och bastun uppe vid Kotten/Fontins motionscentral.

Vi är medvetna om begräsningarna med nuvarande öppettider och arbetar med en lösning.

Svar av Katarina Vallström, Fritidskonsulent på Fritid

 

Fråga 20.  

Sedan snart två år vistas våra båda föräldrar på Ranrikegårdens demensboende. Under denna tid har vi mött engagerad och fantastisk personal. Vi har emellanåt också mött utarbetad och uppgiven personal som sliter hårt i vardagen. Särskilt krävande är morgon/fmpassen resp em/kvällspassen då två personal ska ta hand om nio brukare med långt gången demenssjukdom. För majoriteten krävs stöd av två personer vid toalettbesök, på- och avklädning och uppstigning/sänggående. Vid måltid sköter samma personal dukning, servering, matning och undanplockning av disk och mat. Även mediciner ska delas ut och parallellt med allt praktiskt finns ett outsinligt behov av lugnande och tryggande bemötande av de boende för att begripliggöra och förklara vad som händer. (Personaltätheten är högst på tidig eftermiddag då morgon- resp kvällspersonal möts.) Döm om vår förvåning och förskräckelse, när vi hör att em/kvällens bemanning ska dras ner ytterligare på fre-, lör- och söndagar mellan 16-21 fr om 161205. En person ska finnas på respektive avdelning o ytterligare en person ska fungera som löpare mellan två avdelningar. En av förklaringarna vi fått är att kommunens satsning på att erbjuda alla anställda heltid har fått som effekt att lönekostnaderna ökat då det blivit svårare att schemalägga personal specifikt den tid som verksamheten har behov av. Budget måste dock hållas ändå så neddragning måste göras. Är det Kungälvs kommuns mening att den (vällovliga) satsning som gjorts för att erbjuda anställda heltid ska bekostas genom att våra mest utsatta och stödberoende äldre drabbas genom neddragen personalstyrka på helgkvällar? Vi ser med mycket stor oro på denna situation men hoppas att förnuftet får råda så att detta absurda beslut rivs upp innan det genomförts.

Svar på fråga 20.

När det gäller bemanningen på Ranrikegården är den nu mer anpassad efter hyresgästernas behov. Det innebär att medarbetarna måste samarbeta mellan enheterna och inte se varje enhet som en arbetsplats. Varje människa är unik och insatserna anpassas därför utifrån vars och ens förmåga och delaktighet. Förhållningssättet innebär att det som varje människa kan göra själv ska den ges möjlighet till att göra för att självkänslan stärks.

Precis som noterats har medarbetarna i Kungälvs kommun erbjudits heltidsanställningar (37.00 tim/vecka). Utifrån detta bemannas enheterna. Samtliga verksamheter i Kommunen som har demensenheter har samma mått på personaltäthet och den gäller även för Ranrikegården. Hittills har Ranrikegården haft en högre personaltäthet än vad som budgeterats.

Utifrån inkommen synpunkt, ang. bl. a bemanningen på två av enheterna på Ranrikegården, kommer den bemanning som idag finns på helgerna att kvarstå.

Svar av Anne-Marie Ryd & Catarina Larsson, enhetschefer på Ranrikegården

 

Fråga 21.

Hej

Vad gäller när kommunen flaggar på halvstång framför stadshuset.
Vad kommer det sig att inte kundservice får lämna ut namnet på den berörda. Skall inte flaggningen vara för information till kommunmedborgarna.

 

Svar på fråga 21.

Utanför nämndhuset flaggas när en politiker, som är aktiv (finns i förtroendemannaregistret) avlider. Detsamma gäller då en anställd i kommunen avlider. För avliden anställd på arbetsplats där det finns flaggstång, flaggas även där. Flaggning på "halv stång" sker i regel den dag då dödsfallet inträffat eller dagen efter dödsfallet dagen då jordfästningen äger rum.

Den andra frågan vad gäller varför Kundcenter inte lämnar ut namn så svarar Kommunjuristen: En förutsättning för att man skall vara tvungen att lämna ut en uppgift är att den finns i en allmän handling och inte skyddas av sekretess. Frågan blir m a o, finns uppgiften i en handling? Om svaret är ja finns inget hinder såvitt jag kan se mot att lämna ut uppgiften.

Svar av Reka Hersvik, HR-specialist, Personal-/HR-enheten och Martin Rahl, kommunjurist, Kommunkansli och juridik 

 

Fråga 22.

Vi har inte gett upp hoppet om att kommunen ska bli välvilligt inställda till våra önskemål om hundparker. Det har sedan flera år tillbaka varit en återkommande fråga. Förslag på platser: Intill Willys parkering finns en outnyttjad plan med ett trasigt staket. Längst strandpromenaden finns grönytor som inte används. T. ex. kunde man dela av den bortre redan inhägnade marken vid simbadet. Det krävs bara staket på en sida. En annan tanke är området nedanför vattentornet där finns buskar och träd och en parkering vid Skogsvägen. Vi har genom Johnny Yngwe startat en namninsamling. Där finns nu 92 underskrifter. Det vore bra om vi kunde få till en dialog med någon i kommunen som är intresserad. På Facebooksidan "Hundpark i Kungälv" finns många bra uppslag. Nog borde något kunna göras för våra hundar när andra Kommuner kan.

 

Svar på fråga 22.

Om intresse finns från medborgare att anlägga, sköta och underhålla en hundpark så skulle de kunna starta en förening som kommunen -MEX skriver ett nyttjanderättsavtal med för marken så att de kan få tillgång till mark för hundrastgården och skriva avtal med dem angående drift och underhåll.

Det vi behöver för att kunna ta fram förslag på ytor för detta är vilken storlek de önskar få använda sig av.

Jag kan ta emot ärendet om medborgaren vill att kommunen skall undersöka om det finns någon markyta som är tillräckligt stor för ändamålet.

Svar av Susanne Kirkegaard, Driftingenjör på Trafik, gata, park

 

Fråga 23. 

Frågor/synpunkter 2016-11-09
23.1. Gör västra gatan attraktiv (borde gå att förändra denna stenöken) genom framförallt grönska som
gör att människor tycker om att vistas där. Minimera biltrafiken, plantera buskar och träd (även blommande), som ger bättre luft minskar stress mm. Detta är ännu viktigare för att kunna till viss del konkurrera med vita fläckens nya affärsområde! Vilka förslag finns från Kommunen?

23.2. Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad har mätt luftkvaliteten i Kungälv från och med november 2015 till och med april 2016. Halterna av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) mättes i korsningen mellan Kungälvsleden (E6) och Kongahällagatan, i ett område där det finns planer på att bygga bland annat ett resecentrum, parkområden, bostäder, samt handel- och serviceverksamheter. miljökvalitetsmålet Frisk luft riskerar att överskridas. Kvävedioxidhalten och partikelhalten Pm10 är hög, särskilt i samband med rusningstrafik. För timme riskerar miljökvalitetsnormen att överskridas. Utvärderingströsklarna och miljökvalitetsmålet Frisk luft överskreds under mätningarna. För dygn överskreds både miljökvalitetsnormen och utvärderingströsklarna under mätperioden. För år klaras troligtvis miljökvalitetsnormen, men risken
för att utvärderingströsklarna och miljökvalitetsmålet Frisk luft överskrids är stor.

23.3. Förslag: Bygg en ljudvall utmed E6 från centrala Kungälv och norrut till Rollsbo avfarten t.ex. med hjälp av lämpliga schaktmassor (för denna användning är kraven inte höga för massorna). Förse vallen med
buskar och grönska på toppen och ner mot vägbanan, samt med träd på andra sidan. Liknande har gjorts vid Kastellegårdsskolan i Ytterby.
Denna åtgärd behövs för att ta upp en del av luftföroreningarna och speciellt minska mängden partiklar Pm10, men även minska bullret för närområdet. Det är mycket viktigt att minska luftföroreningarna och ljudet. I närområdet kommer det att vistas ännu folk när utbyggnaden av vita fläcken är klar och utbyggnaden av sjukhuset. Samtidigt vet vi att luftföroreningarna gör att många drabbas av sjukdomar eller tom en för tidig död. Enligt en EU rapport orsakar t.ex. partiklar Pm2,5
3700 dödsfall i Sverige

 

Svar på fråga 23.1.

Jag håller med om att Västra gatan kan utvecklas.
Det pågår mycket förändringar i centrala Kungälv och även längs med Västra gatan. Flera av de befintliga byggnaderna ska byggas om. Det innebär att det under byggtiden kommer att vara fler transporter och byggställningar.
Efter detta kommer Västra gatan att anpassas och förändras. Det vore ologiskt att först förnya Västra gatan och sedan genomföra byggnationerna men mindre åtgärder utesluts inte.

Svar av Martin Hollertz, enhetschef på Trafik, gata, park


Svar på fråga 23.2.

Vid Kvarnkullen byggs en ca 150 meter lång bullervall cirka 4 meter hög. Det blir en gabionmur med avslutande trädplank. Skälet till att denna bullervall byggs är för att uppnå de krav på lägre bullernivå som finns i detaljplanen för bostäderna som byggs vid Kvarnkullen.

Inom projekt Resecentrum så byggs ett ca 150m långt bullerskydd väster om E6.

Skyddet byggs för att möjliggöra bostadsexploatering i kvartersmark inom planområdet. Öster om E6 byggs skydd, enligt plankrav, vilket utgörs av betong respektive gabionmurar som är ca 1,1m höga. Skydden syftar till att skapa en säker miljö för oskyddade trafikanter vid resecentrum vid eventuell brand/explosion på E6. Träd planteras även i vall, enligt detaljplanen, för att trädkronorna ska fånga upp och skydda vid bl.a. gasexplosion.

Vid anläggande av bullervallar av massor ska en anmälas göras till miljöenheten för atten prövning ska kunna ske av lämpligt anläggningsändamål och massornas kvalitet. Miljöenheten ser generellt positivt på anläggande av vallar som kan minska buller för medborgarna. En förutsättning är dock att vallarna inte innebär andra olägenheter för människors hälsa eller miljö.

Svar av Maartje Hermans, enhetschef på Planering & Kristina Franzén, enhetschef på Miljöenheten

 

Fråga 24.

Ytterby är en mycket bra bostadsort. Här finns goda kommunikationer, både med tåg och bussar. Kommunen har satsat på att göra Ytterby till en attraktiv plats för människor i olika åldrar. Här finns möjligheter till att leva ett gott liv. Skola, bibliotek, idrottshall, fotbollsplaner och kyrka finns att tillgå. Ytterby erbjuder också en god service med CityGross med både livsmedel och specialbutik. Här finns El-affär, bageri och flera frisörer. Både privattandläkare och folktandvårdmottagning finns. Dessutom en utmärkt vårdcentral, Närhälsans barnmorskemottagning, två apotek och två äldreboenden för att nämna några av alla fördelar med att bo i Ytterby. Naturligtvis finns det också ett rikt utbud av bostäder att tillgå i centrum och i närområdet. Många fördelar med att leva och bo i Ytterby. Vad kan göras för att förbättra boendemiljön?

- Behov av flera P-platser på pendelparkeringen under dagtid. Vad kan man göra? Utöka med ett parkeringsdäck!? Hur skulle en sådan lösning påverka problemen i nästa punkt?

- Pendelparkeringen är nattetid en samlingsplats för motorburen ungdom. Inte sällan förekommer buskörning (ibland rena vansinneskörningar) med s.k. "burnouts" och kryssning mellan nattparkerade bilar. Ett antal A-traktorer blandas med betydligt lyxigare bilar. Inte sällan är det livlig aktivitet så sent som klockan 02-03. En så sen tid att man undrar vad som egentligen pågår där ute. De lyxiga bilarna....!? (Knarkaffärer???)

- Stationsgatan används dagligen (även nattetid) som fartsträcka i buskörningar, trots några fartbulor. Med tanke på det nybyggda äldreboendet och för ökad trivsel i centrum, vore det önskvärt att försöka minska på avgaser och buller. Det finns ju även barnfamiljer som bor i området. Kan man prova med att göra flera och effektivare fartbulor? Om inte detta hjälper, kan man förhindra att Stationsgatan används för genomfart från båda håll? Borde gå att sätta stoppgräns efter Stationen/Vårdcentralen och äldreboendet. Då finns P-platser för både boende, patienter och resenärer.

 

Svar på fråga 24.

Vi har noterat att tillgången på pendelparkeringar har minskat i Ytterby. Problemen som vi ser det ligger i att boende i området använder parkeringen som boendeparkering och då tar upp stor del av kapaciteten. Vi överväger olika alternativ, ett alternativ på kort sikt kan bli att man lägger en avgift på parkeringen som i bästa fall är kopplad till köp av månadskort. Ett annat alternativ är att undersöka möjligheten till att utöka kapaciteten genom att bygga ett p-däck och även detta övervägs, men kan inte bli verklighet i närtid p g a en rad omständigheter såsom investeringsram, platsens detaljplan mm.

När det gäller buskörning är det i första hand en polisfråga att beivra. Med det sagt så kan kommunen alltid genomföra olika åtgärder i den fysiska miljön för att försvåra buskörning och det överväger vi också, men också här ställs olika åtgärder emot varandra och måste värderas ganska strikt. Vi utesluter inte en framtida åtgärd.

Att det numera är skyltat 50 km/h på Stationsgatan är inte något nytt beslut. Detta har gällt hela tiden men inte varit ordentligt skyltat. Polisen uppmärksammade oss nyss på detta och då ordnade vi givetvis rätt skyltning. På sträckan är det dock lämpligt att hålla en lägre hastighet med tanke på omgivning och utformning. I trafiken i Kungälvs kommun strävar vi efter att göra det så säkert som möjligt för de oskyddade trafikanterna. Detta gör vi genom bland annat förhöjda passager, avsmalningar, hastighetsbegränsning mm.

Svar av Martin Hollertz, enhetschef  på Trafik, gata, park

  Sidan uppdaterades: