Medborgarstämma Kungälv/Ytterby

Frågor som kommit in

Det har kommit in flera frågor som rör process Nytorgsstaden samt planprogrammet för Liljedal.
Nedan är övergripande svar/information. Frågorna presenteras därefter.
Process Nytorgsstaden
Just nu tas ett planprogram för området kring Nytorget. Detta gör vi för att få en helhetsbild av utvecklingsmöjligheterna i området.
Planprogram kan upprättas för ett större område, till exempel en stadsdel, som underlag för fler framtida detaljplaner inom området. Programmet innebär då en möjlighet för kommunen att på ett tidigt stadium lyfta frågor om olika alternativa lösningar på planeringsuppgiften till diskussion.
Under tiden 6 oktober - 5 november fanns möjlighet för allmänheten att komma med synpunkter om vad de tycker är bra, dåligt och vad som har potentialen att utvecklas. Detta kunde man göra på hemsidan och under Bodagarna, då möjlighet till att ställa frågor och diskutera uppdraget med kommunens tjänstepersoner också fanns.
Syftet med uppdraget är att utveckla staden så att den binds samman och att staden upplevs som en helhet. Det mentala avståndet mellan Västra gatan och Kongahälla ska minska. Kungälv utvecklas till en stad med olika stadsdelar varav Nytorgsstaden är en och området ska få en egen karaktär/identitet. I området ska utvecklas bostäder, kontor och andra verksamheter. Vid behovs ska det också finnas tillgång till kommunal service i den utsträckning den behövs. Till exempel i form av förskola
Under våren 2018 planeras samråd att genomföras, vilket betyder att invånarna i Kungälv har ytterligare möjligheter att komma med synpunkter på programhandlingarna.

Planprogram för Liljedal och den äldre bebyggelsen
I det nyligen antagna planprogrammet för Liljedal beskrivs kommunens syn på hur Kungälvs stadskärnas småstadskaraktär med bevarad kulturhistoriskt intressant trähusbebyggelse och trädgårdsstad.
Planprogrammet är en ett inriktningsdokument som framtagits för att parallellt med framväxten av Nya Staden, ta tillvara på möjligheten att förvalta, förädla och bygga vidare på det historiska arv som idag återfinns i områdena runt Liljedal samt Västra- och Östra Gatan; Den Gamla Staden. Detta för att erbjuda ett tydligt komplement till Kongahälla. Gamla Staden blir också en viktig pusselbit för att etablera stadskärnan som ett givet besöksmål.

Principer för utveckling:

  • Identiteten av den Gamla staden ska förstärkas genom att låta den nya bebyggelsen bilda en sammanhållen helhet med den befintliga.
  • Bredda staden genom nya och förstärkta stråk tvärs Strandgatan och Västra gatan.
  • Beakta riksintresset för kulturmiljö
  • Inte bryta den historiska kontinuiteten, riksintresset ska beaktas.

Martin Hallberg, planarkitekt


Fråga 1
Synpunkter på planerad utbyggnad av Liljedal inför Medborgarstämman den 28 november 2017:

- Sedan tidigare finns en antagen detaljplan som anger högsta byggnadshöjd till 4 våningar på Klocktornet, vi blev inbjudna till dialog ihop med övriga berörda fastighetsägare/kringboende.

- Kommunen och fastighetsägaren (via en representant) vill höja tillåten bygghöjd från 4 vån till 5 1/2 våning (inredningsbar vind) vilket samtliga målsägande (kringboende) motsatte sig.

- Efter detta informationsmöte ändrades planen till att tillåta 5 ½ våning när gamla planen för området Liljedal endast tillåter en byggnadshöjd på 4 våningar och trots samtliga tillfrågade målsägandes protester. Att ändra planen och tillåta högre höjd på denna byggnad än omkringliggande bebyggelse trots att detaljplanen anger 4-våningar är att man från kommunens/politikernas sida fullständigt ignorerar invånarnas/grannarnas synpunkter samt startar en process som förändrar stadsbilden till det sämre.

- Vid dialogen med kommunens tjänstemän avseende fortsatt utbyggnad av Liljedal, förstår vi att det är ett direktiv från kommunstyrelsen att det skall förtätas så mycket att det krävs upp till 7 våningshus för att klara målet på 650 bostäder i Liljedalsområdet.

- Att bygga 6-7 våningshus utefter Strandgatan och i Liljedalsområdet är att fullständigt våldföra sig på kommunens centrala delar och förstöra hela centrala Kungälvs stadsbild som den småstad Kungälv är (man bosätter sig inte i Kungälv om man vill bo i en storstadsliknande miljö då blir det troligtvis Göteborg).

- Vi har tagit del av de synpunkter som boende i hela centrala delarna av Kungälv lämnat in till kommunen avseende planförslaget för centrala Kungälv och Liljedalsområdet och det är oerhört många som klagat på just för höga byggnader och ett alldeles för stort och felplacerat p-hus, vilket gränsar direkt till en mycket småskaligare bebyggelse.

- Att köra över i stort sett samtliga kommuninvånare som bor i centrum tyder på att de kommunpolitiker vi valt att företräda oss invånare, totalt struntar i oss och tyder också på att politikerna absolut inte lever upp till följande (enligt hemsidan) "Vi vill göra rätt från början" och "Vi bygger ett attraktivt samhälle", vad menar ni ?

- Med politikernas sätt att driva frågan om centrala Kungälvs framtid, undrar undertecknade hur många av politikerna i kommunfullmäktige som bor i centrala Kungälv och förstår problemen?

- Det är lätt att göra misstag och de flesta går att korrigera i efterhand, men att göra ett så stort samhällspåverkande misstag som att besluta om en utbyggnad av centrala Kungälv med 6-7 våningshus är inte möjligt att reparera i efterhand och kommer att förstöra bilden av Kungälvs centrala delar för all framtid (minst 75-100 år).

- För de i kommunfullmäktige som inte bor i centrala Kungälv vill vi gärna visa på Kungälvs fantastiska miljö enligt följande:
o När man kommer söder ifrån kör man över vattnet i Nordre älv och har Fästningsholmen med sin vackra park på höger sida.
o På vänster sida kommer det fina och nyrestaurerade vandrarhemmet.
o Efter vi passerat fästningen möts vi av Gamla Torget och den vackra kyrkan.
o Därefter passerar vi på vänstersidan den fina parken utefter vattnet.
o På högersidan ligger många trähus placerade på behörigt avstånd från Strandgatan, med tomtmark närmast gatan som ger ett "luftigt intryck".
o På vänstersidan ligger nu Göteborgs kex, som skulle behöva en finare fasad mot Strandvägen, men som trots allt håller en rimlig höjd på byggnaderna närmast Strandgatan.
o Väl framme vid rondellen är byggnadshöjderna på båda sidor i dagsläget anpassat till miljön med max 4 våningar, vilket tidigare detaljplan angivit och som ger ett välkomnande intryck.
o Enligt nuvarande planförslag innebär det att när man kommer fram till rondellen söder ifrån möts man av en 7 våningar hög "mur" på båda sidor och kör in i ett "dike" med 7-våningshus på båda sidor längs vägen, vilket fullständigt förstör ett så fint välkomnande som man får idag och som man även kan få i framtiden om man i dagsläget inte våldför sig på staden som nuvarande planförslag anger och som i så fall inte går att reparera.

- Det man kan utläsa av ovanstående är att tidigare befattningshavare inom kommunen sett värdet i att bevara Kungälv som småstad och bevara den vackra infarten söder ifrån och man har trots detta kunnat bygga för framtiden genom att bygga mycket utefter ex.vis Trollhättevägen och alltså kunnat bygga centralt utan att våldföra sig på de absoluta centrala delarna i anslutning till Västra Gatan och Strandgatan och där hållit ner byggnadshöjden till max 4 våningar.
Till Sist:
Varför bjuder de förtroendevalda politikerna i kommunstyrelsen in till en dialog och ger medborgarna möjlighet att lämna synpunkter på nuvarande utbyggnadsplan, när man fullständigt struntar i det, vilket den antagna översiktsplanen tydligt visar?
Tacksam för svar, med förhoppning om att det blir förändringar till det bättre i anslutning till att detaljplanen tas fram.

Svar på fråga 1
Detaljplanen som ni har synpunkter på heter "Detaljplan för del av Klocktornet 35". Planen vann laga kraft i våras efter beslut från Mark- och miljödomstolen. Skälet till att man höjde våningsantalet i detaljplanen är kommunens mål om att öka antalet boende i stadskärnan.
Intresset för nytt boende i centrala Kungälv är mycket stort. Kommunen vill tillmötesgå denna efterfrågan samt tillgodose kommunens egna mål om fler bostäder i stadskärnan genom att ta fram nya detaljplaner för boende och handel. Tack vara det stora tillskottet av bostäder centralt får kommunen förutsättningar för en levande stadskärna. De kommande detaljplanerna förhåller sig efter riktlinjer om höjder och utformning som anges i planprogrammet för Liljedal. http://www.kungalv.se/Bygga--bo--miljo/aktuella-planer/stadskarnan/
Enligt Kommunens översiktsplan, ÖP 2010, ska Kungälvs centrum utvecklas till en blandstad med särskilt hög täthet. Utgångspunkten är att antalet invånare i stadskärnan ska fördubblas, från 3500 till 7000 personer, för att uppnå visionen om en levande stadskärna. Det innebär att det behöver byggas nästan 2000 bostäder i stadskärnan. Inom Liljedalsområdet i planprogrammet redovisas ca 500 nya bostäder.
Eva Engman, projektledare projekt i stadskärnan sydost

Hänvisar till det planprogram som kommunfullmäktige antog den 18 maj 2017. Detta planprogram ersätter tidigare beslut och inriktningar. Planprogrammet var ute på programsamråd under perioden 9 februari till 22 mars 2016 och det hölls dessutom ett öppet hus den 29 februari.
Till stor del har synpunkter på planprogrammet beaktats avseende gestaltningen av området och värnandet av kulturmiljön. Dock kvarstår vissa synpunkter som kommunen arbetar vidare med i detaljplaneskedet.
Morgan Persson (UP), Samhällsbyggnadsutskottsordförande


Fråga 2
Min fråga gäller: Planprogram för Kungälvs stadskärna, delen Liljedal Planprogrammet antogs av kommunfullmäktige (KF) den 18 maj 2017. Helt överraskande för oss som bor i området utan en enda kommentar av KFs 59 ledamöter. Detta trots att inte mindre än 13 yttranden av bostadsrättsföreningar, villaägare, fastighetsägare i området, Kungälvs Musei Vänner, Naturskyddsföreningen och boende motsätter sig planen. De flesta av dessa är sakägare och är inte ens tillfrågade. I planprogrammet kallas detta "Gamla staden" med möjlighet att bygga 650 bostäder? (sid 8 i programmet).
Frågan är alltså är detta demokrati och har det gått rätt till?

Fråga 3
Kommunen är ju dess invånare, men varför struntar ni i alla de synpunkter som inkommit från dessa, framför allt önskan om en lägre höjd på byggnationen?

Svar på fråga 2 och 3
I stadskärnan vid Liljedal finns ett stort önskemål från fastighetsägare och exploatörer att bygga nytt och förtäta.
Många av dessa önskemål finns presenterade i samrådsförslaget av planprogram Liljedal.
Efter samrådet då många synpunkter inkom så omarbetades planprogrammet för att få en bättre helhetssyn för området samt att tydligare beskriva stadskärnans kvaliteter och hur området kan utvecklas utan att dessa försvinner. Syftet är att stärka området och visa på en annan kompletterande stadsmiljö än den blivande Kongahälla området.
Dock har inte alla synpunkter tillmötesgåtts i planprogrammet utan det finns kvarstående synpunkter på bl.a. trafik, parkeringshus och hushöjder. Flera av dessa frågor arbetas det vidare med i de kommande detaljplanerna eller som separata uppdrag.
Berörda medborgare eller övriga kommer att ha möjlighet att yttra sig i de pågående eller kommande planprocesserna. I slutänden är det dock en politisk fråga att ta beslut om antagande av detaljplanerna med dess innehåll om bl.a. gestaltningsfrågor.
Linda Andreasson, planarkitekt


Fråga 4
Varför har inte KS brytt sig om de planer för centrum som tidigare framlagts och som i utredningar tydligt visar Max 4 våningar. Finns det så starka band mellan politikerna och fastighetsägarna att fastighetsägarnas önskan om maximal utbyggnad går före en majoritet av kommuninnevånare?

Svar på fråga 4
Kommunen utgår ifrån det beslut som antogs av kommunfullmäktige den 18 maj 2017.
Detta program var kommunicerat via programsamråd 9 februari – 22 mars 2016 och det hölls även
ett öppet hus den 29 februari 2016.
Detta beslut upphäver tidigare beslut avseende utvecklingen i området.
Morgan Persson (UP)


Fråga 5
Att förstöra stadsbilden med 5-7 våningar höga hus i Kungälvs centrala delar är oacceptabelt. Alla tidigare planer och utredningar visar TYDLIGT MAX 4 våningar. Varför förstöra stadsbilden med höga hus?

Svar på fråga 5
Enligt Kungälvs översiktsplan, ÖP2010, ska Kungälvs centrum utvecklas till en blandstad med särskilt hög täthet. Utgångspunkten är ett fördubblat invånarantal i stadskärnan, från 3500 till 7000 personer, för att uppnå visionen. Det innebär ca 2 000 bostä¬der. I Liljedal bedöms ca 600 lägenheter kunna uppföras som en del i att uppnå visionen om en levande stadskärna. I det planprogram för Liljedal, som antagits under året, förs ett resonemang om bland annat hushöjder och takfotshöjder för tillkommande bebyggelse. Utmed Västra gatan ska högre byggnader inte få tillkomma medan Strandgatan bedöms kunna inrymma något högre byggnader.
Eva Engman, projektledare projekt i stadskärnan sydost


Fråga 6
Det planerade parkeringshuset vid Trädgårdsgatan/ Gamla Gärdesgatan förstör den centrala stadsbilden och hör inte hemma i de centrala delarna/Liljedalsområdet. För att minska förstörelsen föreslår vi att man bygger p-huset i 2 vån över mark och en under mark. I anslutning till p- huset längs Trädgårdsgatan och liljedalsgatan byggs 3-våningshus. Varför kan inte detta ske?

Svar på fråga 6
Det planeras ett parkeringshus i tre våningar i Liljedahl med parkering tillåten på taket. Placeringen är i korsningen Liljedahlsgatan/Trädgårdsgatan. Byggnaden ska vara inklätt i småbostäder på två sidor (se bild nästa sida) för att passa in i kulturmiljön. Kommunen tittar idag på olika alternativ för de inre två sidorna såsom väggmålning, tryck eller växtbeklädnad för att passa in i kulturmiljön.
Parkeringshuset beräknas att rymma ca 400 platser och kommer att ske i 4 nivåer. Produktionskostnader för parkeringsgarage är vanligen mycket högre än för ett parkeringshus. En tumregel brukar vara "1 våning ner är lika med 3 våningar upp" i kostnad.
Kommunen har redan idag valt att höja taxan för månadsbiljett ifrån 250 kronor till 400 kr och skrota boendebiljetten på 190 kronor. Ökade kostnader för en garagevåning skulle troligtvis leda till ökade kostnader för månadsbiljetten på sikt.
Kommunen har därför valt ett parkeringshus som ska motsvara illustrationen på nästa sida.
Andreas Rutgersson, strategisk trafikplanerare


Fråga 7
Betr. Nybyggnation, området Liljedal.
Varför avser ni förstöra stadsbilden i en småstad, med upp till 7 våningar höga hus inklusive ett stort P-hus? Harmonin mot omkringliggande låghusbebyggelse kommer sannolikt att te sig grotesk. I sammanhanget vill jag även ställa frågan hur det är tänkt att P-hus kolossen (jag väljer att kalla den så) skall främja en bättre miljö i centrala Kungälv. Detta ställt mot det faktum att planerade drygt 300 p-platser i p-huset plus ett okänt antal p-platser i tillkommande bostads/- affärshus (ställt mot nuvarande 368 p-platser på Gärdet), snarare kommer att medföra ökad trafik i centrum än minska densamma. Det torde inte vara helt obekant att Kungälv redan idag till och från lider av svår trafikinfarkt. Vad tycker miljöpartiet om detta! Är det tänkt att Kungälvs centrum skall bli ett Manhattan i miniatyr?
Jag är medveten om att vissa avarter på "höghustänkande" mildrats efter senaste samrådet, men det planprogram för Kungälvs stadskärna, delen Liljedal som antogs av fullmäktige den 18:e maj 2017, tyder inte på någon större omtanke om nuvarande boende i området.

Svar på fråga 7
Kungälvs centrum mot "gamla staden" i Liljedal är inte tänkt att bli ett "Manhattan i miniatyr", det är tänkt att bli Kungälvs motsvarighet till Göteborgs "Haga". Ett lugnt ställe att bo på, en bit ifrån köpcentrum med mysiga caféer, lunchställen och platser att mötas, sitta ner och umgås. Liljedalsområdet med den bekväma närheten till resecentrum och köpcentrumet, och med restauranger och caféer i närområdet torde göra Liljedalsområdet till ett av de mest attraktiva områdena att bo i.
För Miljöpartiet är hållbar stadsutveckling klimateffektiva bostäder som medger hållbara livsval, som till exempel att välja bort egen bil. Det är fullt möjligt i Kungälvs centrum.

Enligt Kungälvs översiktsplan, ÖP2010, ska Kungälvs centrum utvecklas till en blandstad med särskilt hög täthet. Utgångspunkten är ett fördubblat invånarantal i stadskärnan, från 3500 till 7000 personer, för att uppnå visionen. Det innebär cirka 2 000 bostäder. I Liljedal bedöms cirka 600 lägenheter kunna uppföras som en del i att uppnå visionen om en levande stadskärna.

I det planprogram för Liljedal, som antagits under året, förs ett resonemang om bland annat hushöjder och takfotshöjder för tillkommande bebyggelse. Utmed Västra gatan ska högre byggnader inte få tillkomma medan Strandgatan bedöms kunna inrymma något högre byggnader.
Maria Kjellberg (mp), 1:e vice ordförande Kommunstyrelsen


Fråga 8
Vad händer med Besökscentrum? Mkt fint hus som nu inte verkar användas. Blir det något av Porten till Kungälv, när i så fall? Finns kunskap/vilja hos politikerna i Kungälv att utveckla och bevara Gamla Kungälv, den fina, unika trästaden? Den delen av Kungälv, fram till Stadshuset, är vad som drar många besökare och är en anledning för många att vilja bo i Kungälv.
Förtäta gärna i centrum, t ex busstorget, där höghus redan finns. Parken behövs! Och buss (Grön Express) för vettiga kommunikationer.
Billiga, vettiga hyresrätter för unga och gamla behövs också! Inte dyra sådana eller ännu värre, bostadsrätter för ett fåtal, dessutom i form av fula lådor som vid Vita fläcken. Detta har man sett mer än nog av! Ta vara på det fina som finns i Kungälv!

Svar på fråga 8
Gällande besökscentrum på Fästningsholmen, adress Färjevägen 3:
Huset används till en mängd olika aktiviteter. Här följer en kort sammanställning av hur huset har använts sedan köpet. Ett helt plan används kontinuerligt till kontor och möteslokal. Sommartid hyr kommunen ut källarlokalen som glasskafé. Entréplan har använts till flera utställningar. Bla en om husets första ägare, Therese Nilsson, som var en känd fotograf och entreprenörskvinna. I vår kommer en ny utställning att visas. Mer info om denna kommer längre fram. Huset har också tjänat som lokal för projekt och tillfällig verksamhet. I somras hade kommunens feriearbetande ungdomar detta som sin hemvist, loge och övningslokal. I våras ägde ett stort internationellt projekt rum som samlade filmare, programmerade och kreatörer för hela Europa. Dessa använde husets lokaler under hela projektet som mötesplats, arbetsrum, filmstudio mm. Dessutom används flera rum i källaren till förvaring.
Robert Hallman, verksamhetschef Näringsliv och kommunikation

Fråga 8 besvaras i övrigt i tidigare information om Nytorgsstaden och information om planprogrammet för Liljedal


Fråga 9
Flyttade hit till Kungälv för 1,5 år sedan. Det första som gör intryck är småstadsidyllen; trähusbebyggelsen längs Västra (utom affärsdelen) och Östra gatan, i princip gångavstånd till allt väsentligt, att Marstrand ligger i kommunen samt Fontin precis utanför dörren. Till min förfäran verkar trähus vara hotade av nya byggplaner.
Infarten längs Fästningsholmen och Strandparken är toppen men sedan sjunker betyget. Kexfabriken får gå an men uppfarten mellan Liljedalsparkeringen och baksidan på Klocktornet är förfärlig.
Som konsult intresserad av strategi får jag intrycket att Kungälvs kommun inte lyckas ta vara på styrkorna; trähusen, Lise Meitner och fästningarna. Externa bedömare jämför trähusen här med Eksjö, Sigtuna m fl. Lise Meitner upptäckte atomkraften här i Kungälv!!! Och hur många kommuner har 2 fästningar av den här digniteten inom kommungränserna?

Fråga: Hur tar kommunen vara på dessa unika värden i marknadsföringen för att locka hit både turister och turistnäring?

Svar på fråga 9
Kommunen är stolt över sin historia, sin vackra natur och unika bebyggelse. Att vi därtill har två fästningar, hela kustremsan och mycket att upptäcka och besöka gör oss till en stark destination för både närturism och internationella besökare.
Kommunen har politiska mål som anger att vi ska satsa mer på att utveckla besöksnäringen och stötta de aktiva företagen inom området.
Vi ska inom kort påbörja ett arbete med varumärket Kungälv. Detta gör vi tillsammans med fastighetsägare, handlare, kommunala bolag och näringslivet i stort. Allt för att öka styrkan i vårt gemensamma varumärke och för att bättre nå ut med vår berättelse.
Robert Hallman, verksamhetschef Näringsliv och kommunikation


Fråga 10
När kommer Kungälvs kommun att se till att en luftkvalitetsmätning, vibrationsmätning och bullermätning utefter Strandgatan mellan rondellerna görs?
Har själv formellt anmält dessa upplevda olägenheter/problem till miljöenheten utan att någon aktuell mätning vidtagits.
När 13000 fordon dagligen passerar platsen borde de flesta inse vilken belastning detta utgör på miljön.

Fråga 11
Trafiken på Strandgatan är mycket störande utifrån intensitet och buller. När finns det en genomfartsled förlagd så att boende och närmiljön inte förstörs som nu?

Svar på fråga 10 och 11
Strandgatan är en av våra huvudgator i Kungälv och det är många som kör här eftersom vi inte har några alternativa vägar genom centrum och över älven förutom E6. Den trafiken som just nu passerar Strandgatan i centrum tror vi är en högre trafikmängd än det skulle vara i normala fall om vi inte hade haft några ombyggnadsarbeten i området. Avstängningar av gator är ibland nödvändigt för att kunna genomföra våra projekt.
I detaljplaner som pågår längs Strandgatan genomför man bullerberäkningar så att man säkerställer att nya bostäder klarar bullernivåerna från en framtida trafikmängd.
Kristina Hellström, trafikingenjör

Kungälvs kommun ingår i Luftvårdsprogrammet inom Göteborgsregionen. Detta är en plattform för luftkvalitetsarbetet i regionen där kommuner och en rad företag samarbetar för att gemensamt kartlägga luftmiljön och arbeta för bättre luft. I Kungälv utförde Luftvårds- programmet en mätning av kvävedioxid (NO2) och partiklar vid E6 under vintern 2015/2016. Vart tredje år genomförs även en beräkning av NO2 för regionens centralorter. Resultat som kom i juli 2017, baserat på data från 2015, visar att halterna överskrider eller riskerar överskrida miljökvalitetsnormen (MKN) för NO2 i Kungälv. Ett åtgärdsprogram för NO2 kan behövas om nivåerna överskrider/riskerar överskrida MKN.
Kungälvs kommun har genom Kommunstyrelsen i oktober 2017 svarat på Länsstyrelsen i Västra Götalands läns remissförslag till åtgärdsprogram för NO2 i Göteborgsregionen som Göteborgs Stad och Mölndals kommun är en del av. Remissen tillstyrktes av Kungälvs kommun med tillägg att Kungälv bör vara en del av åtgärdsprogrammet.
När det gäller kommande beräkningar/mätningar inom Luftvårdsprogrammet kan Strandgatan vara aktuell som en representativ plats. Aktuellt område förtätas med ny bebyggelse och ett större parkeringshus. Det är dock i nuläget inget bestämt gällande kommande undersökningar och specifik plats för eventuell mätning får diskuteras när det blir aktuellt. Miljö- och byggnadsnämndens lämnar synpunkter gällande buller och luftkvalitet inom detaljplaner och planprogram vid behov.

Miljöenheten har inga pågående ärenden vid Strandgatan men handlägger bostadsklagomål när de inkommer.
Malin Ohrberg, miljöinspektör


Fråga 12
Vad görs åt trafikproblemen och luftmiljön i centrala Kungälv?
Strandgatan är en starkt trafikerad genomfartsled och fungerar ofta som den enda möjligheten att ta sig söderut. Vi boende ser stillastående köer stora delar av dagen.
För 10 år sedan då Liljedal byggdes angavs att trafiken skulle minska. Ingen har sett detta.
Det är direkt ohälsosamt att vistas ute under för- och eftermiddagstid. Luftföroreningar och buller ger negativa hälsoeffekter oavsett om lagkraven mildras. Är det då rimligt att förtäta enligt de skisser som finns för området? Detta har påtalats länge från oss till förvaltningen, som också känner oro. Frågan är nu vad politiken anser?

Svar på fråga 12
Hänvisar till antaget planprogram för Liljedal, beslutad i kommunfullmäktige 18 maj 2017. Exakt hur störningar kring buller och miljö minimeras hanteras vidare i detaljplaneprocesserna.
Morgan Persson (UP), ordf Samhällsbyggnadsutskottet


Fråga 13
Undertecknad bor på Liljedal, Södra gränden 1 och lägenheten vetter ut mot Strandgatan. Jag upplever redan nu trafiken som mycket störande med buller och tung trafik. Hur blir det vid en utbyggnad av Liljedal? Ännu mer trafik? Det är en hälsofara redan idag ur miljösynpunkt.
Blir det en avfart och pendelparkering vid resecentrum för att avlasta trafiken genom Kungälv?
Vansinnigt att bygga p-hus på Gärdesgatan på en av Kungälvs bästa tomter!
Bygg p-huset bakom kommunhuset, där finns plats att bygga på höjden! Förmodar att ni vill bygga p-hus för er personal så då vore det väl lämpligt att förlägga p-huset dit.
Bygg inte på höjden på Liljedal, det kan ni göra på nya områden.
Bygger ni högt tar ni bort ljus för oss som redan bor här.
Varför så dåligt underhåll av fastigheter på Västra gatan?
Hoppas ni tar upp mina synpunkter. 

Fråga 13.1
Undertecknad bor på Liljedal, Södra gränden 1 och lägenheten vetter ut mot Strandgatan. Jag upplever redan nu trafiken som mycket störande med buller och tung trafik. Hur blir det vid en utbyggnad av Liljedal? Ännu mer trafik? Det är en hälsofara redan idag ur miljösynpunkt.

Svar på fråga 13.1
Hänvisar till svar på fråga 10 och 11 gällande buller och luftkvalitet.

Fråga 13.2
Blir det en avfart och pendelparkering vid resecentrum för att avlasta trafiken genom Kungälv?

Svar på fråga 13.2
Resecentrum kommer inte att få en egen infart till parkeringen. Bilar ifrån E6 hänvisas då till Kungälvsmotet-Marstrandsvägen-Uddevallavägen-Kongahällagatan. Det kommer att byggas över 100 parkeringsplatser vid resecentrum där månadskort och timbiljetter kommer att gälla. Detta är inte en pendelparkering som är avgiftsfri. Gratisparkeringar i centrala lägen fungerar inte eftersom boende och arbetande långtidsförvarar sina fordon på ytan vilket hindrar personer med bil som vill åka kollektivt. För pendelparkering får vi hänvisa till Kode, Ytterby eller Eriksdal.
Andreas Rutgersson, strategisk trafikplanerare

Fråga 13.3
Vansinnigt att bygga p-hus på Gärdesgatan på en av Kungälvs bästa tomter!

Svar på fråga 13.3
Parkeringshuset vid Liljedahl är idag en nödvändig investering för att möjliggöra parkering till handeln samt boende och arbetande i Liljedahl. Parkeringshuset möjliggör även en högre andel bostäder och affärer då man kan samla parkeringen till en fastighet och inte på varje fastighet.
Andreas Rutgersson, strategisk trafikplanerare

Fråga 13.4
Bygg p-huset bakom kommunhuset, där finns plats att bygga på höjden! Förmodar att ni vill bygga p-hus för er personal så då vore det väl lämpligt att förlägga p-huset dit.

Svar på fråga 13.4
Parkeringshuset vid ICA Maxi med arbetsnamnet "Tre Kungar" är dit som personal till kommunhuset är hänvisade till emot en avgift på 400kr (månadsbiljett) såsom alla andra boende och arbetande i Kungälvs centrum. Till arbetsplatser är det godtagbart med en promenad upp till 5 minuter och det gäller även för kommunanställda.
Andreas Rutgersson, strategisk trafikplanerare

Fråga 13.5
Bygg inte på höjden på Liljedal, det kan ni göra på nya områden. Bygger ni högt tar ni bort ljus för oss som redan bor här.

Svar på fråga 13.5
Planprogrammet för Liljedal är idag antaget och det kommer inte att bli lika hög bebyggelse som det ursprungliga förslaget.
Andreas Rutgersson, strategisk trafikplanerare

Fråga 13.6
Varför så dåligt underhåll av fastigheter på Västra gatan?

Svar på fråga 13.6
Kommunen ansvarar inte för fastigheterna på Västra gatan. Vi får därför hänvisa till respektive fastighetsägare.
Andreas Rutgersson, strategisk trafikplanerare


Fråga 14
Planbeskrivningen för Nordtagsområdet daterad 2017-06-26 anger att skogsområdena inom Nordtagsområdet enligt kommunens Miljöpolitiska program, Naturvårds-och friluftsplanen liksom Grönplanen från 2006 är ett värdefullt närströvområde för utveckling av naturvård och friluftsliv.
På sidan 34 anges området som ett blivande utpekat närströvområde för Ytterbyborna!
Landskapsanalysen från 2009 utpekar ett område G med naturvärdesklass 3 som bör omfattas av generell hänsyn enligt Miljöbalkens 1 kapitel avseende bevarande av biologisk mångfald.
100-årig granskog med inslag av fridlyst lummer och ett tätt nätverk av stigar (som anger frekvent användning för friluftsaktiviteter och motion) borde vara tillräckliga skäl för bevarande.
Trots detta avser man att bebygga område G till c:a 50 %. Kvarvarande skogsytor blir smala stråk som ger ett lågt rekreationsvärde med avseende på ljud och utsikt. Antal fastigheter blir max 20 tomter på c:a 800 kvm.
Som nya rekreationsytor utpekas en vildvuxen våtmark och ett högt berg med snårig tallskog.
Under planprocessen har ett stort antal kringboende lämnat in synpunkter på planen. Ytterst få av dessa har lett till justeringar i planen.

Mina frågor:
1. Grodor, fåglar, stenmurar, fornlämningar och fridlysta växter har utretts i detalj. Någon kvantifierad utredning av de boendes önskemål om rekreationsytor kan jag inte hitta i planbeskrivningen. Varför inte?
2. Det finaste och högst skyddsklassade skogsområdet mellan Marstrandsvägen, Kärnavägen, Sparråsvägen och järnvägen förstörs för att skapa c:a 20 villatomter. Är det rimligt?
3. De områden i planen som anges som Naturområden är, med undantag för skogsområdet bakom nya Sparråsskolan, i nuvarande skick oanvändbara för rekreation. Om område G bebyggs, vilka åtgärder kommer att vidtas för att göra de föreslagna Naturområdena användbara för rekreation? Utdikning, omfattande röjning, plantering?

Fråga 14.1
Grodor, fåglar, stenmurar, fornlämningar och fridlysta växter har utretts i detalj. Någon kvantifierad utredning av de boendes önskemål om rekreationsytor kan jag inte hitta i planbeskrivningen. Varför inte?

Svar på fråga 14.1
Detaljplanen säkerställer omkring 16 hektar natur- och parkmark för fortsatt rekreation. Detta möjliggör för likvärdiga närrekreationsmöjligheter som idag, exempelvis promenader, löpning, lek med mera.
Gunbritt Ornée, projektledare

Fråga 14.2
Det finaste och högst skyddsklassade skogsområdet mellan Marstrandsvägen, Kärnavägen, Sparråsvägen och järnvägen förstörs för att skapa c:a 20 villatomter. Är det rimligt?

Svar på fråga 14.2
I skogsområdet möjliggörs för mer än 20 villatomter, det förslag som nu är aktuellt föreslår strax över 90 nya bostäder i rad-, par- och flerfamiljshus.
Vad som är rimligt är ofta en subjektiv bedömning och i all planering behöver avvägning mellan olika intressen göras. I detta fall har projektet bedömt det som viktigare att möjliggöra nya bostäder.
Gunbritt Ornée, projektledare

Fråga 14.3
De områden i planen som anges som Naturområden är, med undantag för skogsområdet bakom nya Sparråsskolan, i nuvarande skick oanvändbara för rekreation. Om område G bebyggs, vilka åtgärder kommer att vidtas för att göra de föreslagna Naturområdena användbara för rekreation? Utdikning, omfattande röjning, plantering?

Svar på fråga 14.3
I att utveckla Nordtagsområdet pågår arbete med att se hur naturområdena kan tas tillvara och ges en ökad tillgänglighet. När områdets nya förskola är färdig kommer det att finnas 3 förskolor och en grundskola i området, så det finns en efterfrågan att göra naturområdena tillgängliga för utflykter, undervisning mm.
En del befintliga stigar planeras att rustas upp och på vissa sträckor förses med belysning. Ny stadsdelslekplats kommer att uppföras. Därtill finns planer på att med stöd av LONA-bidrag från länsstyrelsen göra de sankare delarna av planområdet tillgängliga med spänger och samtidigt göra förbättringsåtgärder för vattenförekomsten.
Gunbritt Ornée, projektledare och Viktor Zettergren, planarkitekt


Fråga 15
Varför finns ingen toalett vid Kolebacka? Det är ett populärt utflyktsmål för både gamla och unga. Tanken är väl också att vandrare ska kunna stanna till och t o m övernatta. Men hur ska man kunna det utan möjlighet till toalett? Kotten föreslås visst att man ska gå till då... men ingen hinner ta sig så långt i "nödens stund"!

Svar på fråga 15
Tidigare har det funnits ett utedass vid Kolebacka, bakom skjulet och intill kohagen. Denna togs bord på grund av:
- Upprepade skadegörelser av dasset
- Barkborrar som angrep fasaden
- Svårigheter med skötsel
Idag ansvarar Fastighet över själva gården/fastigheten Kolebacka och Idrott och föreningen, tidigare Fritid, ansvarar för spåren.
Dasset har inte byggts upp igen på grund av att resurser har lagts på Kotten och närheten till riktig vattentoalett där uppe, med öppettider mellan 06:00-22:00.
Vi kommer att titta på möjligheterna att likt som vi har vi ett flertal badplatser, placera en så kallad Baja-Maja på platsen där tidigare dasset stod, som skulle kunna stå uppställd under själva turistperioden, maj – september och därmed vara tillgänglig både över dagsturister, motionärer, gäster som tältar i området och även medborgarna.
Tack för frågan och vi skall försöka verkställa detta till våren.
Katarina Vallström, fritidskonsulent


Fråga 16
1. Dricksvatten:
Här kommer några frågor i samband med utbyggnaden av nya vattenverket.
[a) Kommer det nya vattenverket att ta bort läkemedelsrester såsom diklofenak, östradiol och etinylestradoil, (vilka finns på EU:s lista över bedömningsgrunder för halterna i vatten)?
Har fått ett utförligt svar på fråga a.] Saknar svar på fråga b och c, vilka ställts ett antal gånger sedan 30 dec. 2016)
b) Finns det planer på att förbättra vattenkvalitén även från Lysegården på liknande sätt?
c) Hur fixas vattenförsörjningen om det skett ett utsläpp av farliga ämnen i Göta älv? Göteborg stänger väl av älvvattnet ibland och tar vatten från Delsjön?

2. Ljudvall
Genom tippning av schaktmassor har nu en ljudvall har byggts från sjukhuset och mot Rollsbomoten. Vallen har gjorts ca.20 m i basen och ca 10 m bred på toppen. Vallens höjd är så låg att den inte ger någon bullerdämpning. Däremot har detta tillsammans med borttagandet av träd gett ökade bullerproblem för t.ex. Munkegärde.
När och hur kommer bullerproblemen att minskas? Höjd vall, bullerplank eller?

3. Kolebacka i Fontin.
I den gamla ladugården finns en samlingslokal med en vedeldad kamin, sittplatser, bord, vattentoaletter och ett litet kök. På gårdsplanen finns mysiga grillplatser, picknickmöbler och en större gräsmatta. Det gamla hönshuset har fräschats upp och blivit ett populärt regnskydd/övernattningsrum för turister som vandrar på Bohusleden.(enl. hemsidan) Tidigare fanns här utedass på gården som nu är borttaget och ladugårdens toalett är endast tillgänglig för de som hyrt. En toalett är nödvändig i Kolebacka för alla såväl gammal som ung som rastar där och framförallt för alla turister som ligger övernatt i tält eller övernattningsrummet (ofta stora grupper) När?

Fråga 16.1
Dricksvatten:
Här kommer några frågor i samband med utbyggnaden av nya vattenverket.
[a) Kommer det nya vattenverket att ta bort läkemedelsrester såsom diklofenak, östradiol och etinylestradoil, (vilka finns på EU:s lista över bedömningsgrunder för halterna i vatten)?
Har fått ett utförligt svar på fråga a.] Saknar svar på fråga b och c, vilka ställts ett antal gånger sedan 30 dec. 2016)
b) Finns det planer på att förbättra vattenkvalitén även från Lysegården på liknande sätt?
c) Hur fixas vattenförsörjningen om det skett ett utsläpp av farliga ämnen i Göta älv? Göteborg stänger väl av älvvattnet ibland och tar vatten från Delsjön?

Svar på fråga 16.1
b) Ja, vi har förbättrat reningsprocessen i Lysegårdens vattenverk. Intrimning pågår nu.
c) Vi kommer att ha möjlighet att stänga intaget i Kungälvs vattenverk när byggnationen är klar. Hur länge går vi inte ut med av säkerhetsskäl. Råvattnet till Lysegårdens vattenverk kommer från annan källa än Göta Älv.
Anders Holm, teknisk chef

Fråga 16.2
Ljudvall
Genom tippning av schaktmassor har nu en ljudvall har byggts från sjukhuset och mot Rollsbomoten. Vallen har gjorts ca.20 m i basen och ca 10 m bred på toppen. Vallens höjd är så låg att den inte ger någon bullerdämpning. Däremot har detta tillsammans med borttagandet av träd gett ökade bullerproblem för t.ex. Munkegärde.
När och hur kommer bullerproblemen att minskas? Höjd vall, bullerplank eller

Svar på fråga 16.2
Först ett klargörande:
Vallen är ännu inte klar så den ska/håller på att färdigställas. Tydligen får den inte den effekt som vi hoppats på. Finns i dagsläget inga planer eller pengar avsatta för att göra ytterligare åtgärder, typ plank. Vallen kan inte höjas då geotekniken inte tillåter det.
Agne Mårtensson, projektledare/byggledare

Fråga 16.3
Kolebacka i Fontin.
I den gamla ladugården finns en samlingslokal med en vedeldad kamin, sittplatser, bord, vattentoaletter och ett litet kök. På gårdsplanen finns mysiga grillplatser, picknickmöbler och en större gräsmatta. Det gamla hönshuset har fräschats upp och blivit ett populärt regnskydd/övernattningsrum för turister som vandrar på Bohusleden.(enl. hemsidan) Tidigare fanns här utedass på gården som nu är borttaget och ladugårdens toalett är endast tillgänglig för de som hyrt. En toalett är nödvändig i Kolebacka för alla såväl gammal som ung som rastar där och framförallt för alla turister som ligger övernatt i tält eller övernattningsrummet (ofta stora grupper) När?

Svar på fråga 16.3
Se svar till fråga 15


Fråga 17
Jag skulle vilja försköna området vid bäcken där tennishallen ligger, genom att ta bort den och bygga två- eller trevåningsbostadshus. Jag tycker att ni ska ta er en titt och fundera om ni kan göra något åt det, plåtskjulet (tennishallen) borde flyttas.

Svar på fråga 17
I dagsläget ser kommunen det som värdefullt med den förening som driver verksamhet på kommunens mark. I framtiden kan området tänkas utvecklas då det är centralt och inom möjligt förtätning förhandlingsområde.
Anna Ulvehed, samhällsplanerare


Fråga 18
Hänvisar till artikeln i KP 12 sept. 2017 där Lars Gahrn föreslår 3/4 kvinnostatyer i Kungälv.
Det är en ypperlig idé! Tog till mej den direkt. Selma LAGERLÖF, Pepparkaksbagerskan och Blanka. Att ha Blanka placerad på ett sådan sätt att barn kan sitta i hennes knä och bli fotograferade.

Svar på fråga 18
Stort tack för ett intressant förslag!
2016 fick förvaltningen en politisk besparing gällande Allmänkultur och konsten i Kungälvs kommun. Förvaltningen har inte ekonomiska medel till inköp av konst i nuläget.
Mariella Sivertstrand, chef Kulturskola och Mimers Kulturhus


Fråga 19
Hur ser kommunens framtida trafikplanering ut? Det senaste året har inte varit så bra i tätorten.
Det byggs i Vedhall, Kärna, Vena, Tega, Tjuvkil, Marstrand, Romelanda o kanske fler, detta är väl bra, men hur ta hand om trafikutvecklingen? Om varje hushåll föranleder 5 - 6 trafikrörelser/dygn, så blir det många nya trafikanter som kommer till i en redan, stundom, mycket tät trafiksituation?

Svar på fråga 19
Vi har samlat material om utbyggnadsplaner och framtida utvecklingsområden på vår hemsida.
Kommunen arbetar aktivt med att personer ska ha möjlighet att åka kollektivt med utöka busskörfält på de sträckor som vanligtvis har högre trafikbelastningar.
I centrala området arbetar vi med utökade cykelbanor till de centrala kollektivtrafiknoderna.
I Kongahälla har det utförts trafiksimuleringar för att bekräfta att vi klarar trafikbelastningarna fram till 2040.
Andreas Rutgersson, trafikstrateg


Fråga 20
Hur säkerställer kommunen trafiksäkerheten på Marstrandsvägen nu när både motorvägsavfarten i Kareby är senarelagd och att man även skjuter utbyggnaden av gång och cykelvägen på framtiden.
Samtidigt stoppar man inte fortsatt byggande av bostäder mellan Ytterby och Marstrand.
Trafikmängden ökar år efter år men inga åtgärder för ökad trafiksäkerhet görs mellan Ytterby och Hålta.

Svar på fråga 20
Gång -och cykelvägen mellan Stället och Risby byggs enligt plan och är en åtgärd för att öka trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanter längs med väg 168. Andra åtgärder för oskyddade trafikanter är på väg Marstrandsvägen är Tjuvkil och Vävar – Tjuvkil som förhoppningsvis står klara om 2-5 år. Alltså om ca 5 år kommer det att finnas gång -och cykelväg mellan Marstrand och Kungälv.
Det finns en långsiktig trafiklösning som ska klarar nuvarande och framtida behov och det är en ny koppling mellan Marstrandsvägen och E6.
Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 21
1. I Ytterby pågår utbyggnad av Sparråsvägen mellan Marstrandsvägen och Kärnvägen. Den första delen mellan Marstrandsvägen 168 och Sparråsskolan håller på att färdigställas och resterande del till Kärnavägen 604 skall vara klar 2018.
Min fråga är: Varför har vägutbyggnaden genomförts med ordnade hållplatser enbart på den östra sidan av vägen. Kommer kollektivtrafiken (bussarna) i framtiden enbart att gå norr ut på Sparråsvägen och vilka busslinjer kommer att trafikera Sparråsvägen år 2018 och därefter.
2. Kungälv/Ytterby planeras och byggs för närvarande ut med många nya bostäder, anläggningar och verksamheter. Denna utbyggnad genererar trafik av olika slag. Med tanke på miljöförhållandena och framkomligheten anser jag att det är av stor vikt att kollektivtrafikens andel ökar.
Min fråga är: Hur ser kommunens nuvarande planer för kollektivtrafiken ut rörande huvud- och anslutande linjer? Planeras Kungälv även i framtiden att vara den enda huvudort i Göteborgsområdet som inte har spårbunden kollektivtrafik. Om spårbunden trafik på sikt skall dras i fram Kungälv, undrar jag var skall spåren i så fall skall ha sin sträckning? Finns det för närvarande några översiktligt studerade spårsträckningar?
3. Utbyggnaden i Kungälv sker till stor del i anslutning till centrala delar av Kungälv och Lasarettsmotet. Utmed Marstrandsvägen och väg 625 ligger eller planeras anläggningar av/för regionalt och kommunalt intresse/besökare, som t.ex. Kungälvs Sjukhus, Mimers Hus, en framtida multianläggning vid Rollsbo, Motionsanläggningar i Rollsbo, bebyggelse på Åseberget samt många arbetsplatser inom Rollsbo etc.
Det man kan se utifrån bl.a. spårutbyggnaden inom Ale kommun är att en förbättrad koppling regionalt, ökar kommunens attraktivitet.
Min fråga är: Har det studerats någon spårsträckning kopplat till Bohusbanan och Norge Vänernbanan, som ökar tillgängligheten för boende i bl. a Kungälv, Ale, Trollhättan Vänersborg, kopplat till den planerade omfattande utbyggnaden på Hisingen runt Tingstad/Ringön/Kville- och Backaområdet. Vore bra om kommunen presenterade några skisser (om det finns) på kommunens framtida planer rörande Kungälv med en tidshorisont på 10 och 25 års sikt.

Fråga 21.1
I Ytterby pågår utbyggnad av Sparråsvägen mellan Marstrandsvägen och Kärnvägen. Den första delen mellan Marstrandsvägen 168 och Sparråsskolan håller på att färdigställas och resterande del till Kärnavägen 604 skall vara klar 2018.
Min fråga är: Varför har vägutbyggnaden genomförts med ordnade hållplatser enbart på den östra sidan av vägen. Kommer kollektivtrafiken (bussarna) i framtiden enbart att gå norr ut på Sparråsvägen och vilka busslinjer kommer att trafikera Sparråsvägen år 2018 och därefter.

Svar på fråga 21.1
Svar 1: Hållplatsläget, Norra Sparrås, kommer i dagarna att kompletteras med hållplatsläge på den västra sidan.
När Sparråsvägen, i riktning mot Torsbyvägen färdigställs är tanken att linje 2 inte ska vända vid Sparråsskolan utan gå hela slingan runt (Torsbyvägen/Sparråsvägen/Marstrandsvägen).
Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg

Fråga 21.2
Kungälv/Ytterby planeras och byggs för närvarande ut med många nya bostäder, anläggningar och verksamheter. Denna utbyggnad genererar trafik av olika slag. Med tanke på miljöförhållandena och framkomligheten anser jag att det är av stor vikt att kollektivtrafikens andel ökar.
Min fråga är: Hur ser kommunens nuvarande planer för kollektivtrafiken ut rörande huvud- och anslutande linjer? Planeras Kungälv även i framtiden att vara den enda huvudort i Göteborgsområdet som inte har spårbunden kollektivtrafik. Om spårbunden trafik på sikt skall dras i fram Kungälv, undrar jag var skall spåren i så fall skall ha sin sträckning? Finns det för närvarande några översiktligt studerade spårsträckningar?

Svar på fråga 21.2
När det gäller utveckling av kollektivtrafiken så som turutbud och linjesträckningar pågår det ett arbete hur detta kan optimeras. När det gäller spårbundentrafik till centralorten Kungälv är det inget som prioriteras i dagsläget utan nu ligger fokus på att få rätt trafikering till Resecentrum men också verkar för att fler expresslinjer och regionbussar stannar vid Resecentrum. Vilket ger Kungälvs invånare ett fantastiskt kollektivtrafikutbud men 5-10 min turtäthet.
Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg

Fråga 21.3
Utbyggnaden i Kungälv sker till stor del i anslutning till centrala delar av Kungälv och Lasarettsmotet. Utmed Marstrandsvägen och väg 625 ligger eller planeras anläggningar av/för regionalt och kommunalt intresse/besökare, som t.ex. Kungälvs Sjukhus, Mimers Hus, en framtida multianläggning vid Rollsbo, Motionsanläggningar i Rollsbo, bebyggelse på Åseberget samt många arbetsplatser inom Rollsbo etc.

Det man kan se utifrån bl.a. spårutbyggnaden inom Ale kommun är att en förbättrad koppling regionalt, ökar kommunens attraktivitet.

Svar på fråga 21.3
Det pågår inget arbete om s.k. tvärförbindelser mot Ale eller fler kopplingar mot Hisingen. Däremot om spårbundentrafik byggs mot Kärra kommer vi naturligtvis se om möjligheterna finns att vi kan koppla ihop oss.
Nu ligger fokus på att få rätt trafikering till Resecentrum men också verkar för att fler expresslinjer och regionbussar stannar vid Resecentrum. Vilket ger Kungälvs invånare ett fantastiskt kollektivtrafikutbud men 5-10 min turtäthet.
I en annan process driver kommunen frågan om att få till kortare restider och ökad kapacitet för Södra Bohusbanan.
Jenny Bjönness Bergdahl, trafikstrateg


Fråga 22
Fler och fler cykelpendlar till Göteborg. Detta avlastar både biltrafiken och kollektivtrafiken och innebär stora samhällsekonomiska vinster som åtskilliga rapporter visat.

Idag tvingas cyklisterna antigen omvägen via Bohus eller över åtskilliga höjdmeter vid Ingebäck/Angeredsbrons västra fäste.
En klar förbättring vore en asfaltering av den befintliga grusvägen längs E6. Förutom en mycket mer attraktiv cykelväg skulle det öppna upp för fler besöksplatser längs Göta Älv. Göteborg Energi och Göteborgs stad erbjöd i samband med en förlängning av deras fjärrvärmenät till Kungälv att denna transportväg kunde bli cykelväg om Kungälvs kommun kunde bekosta ytterligare någon km cykelväg från Eriksdal till motorvägsbron. Detta tackade Kungälvs kommun nej till och förslaget föll därefter.
Nu försvinner cykelvägen på motorvägsbron i samband med ny bussfil och med detta också hoppet om en snabbare cykelväg till Göteborg.
Trafikverket planerar en cykelväg längs Ellesbovägen, men detta besparar inte cyklisterna den stora backen vid Ingebäck.
Förstår Kungälvs kommun att det inte bara handlar om ATT det ska finnas cykelvägar, men också HUR de ska dras? Det är samma logik som leder till raka motorvägar istället för gamla krokiga landsvägar. Vill Kungälvs kommun öppna dialogen igen med Göteborgs stad för att få till Västsveriges första motorväg för cyklar, liknande vad som byggs idag i Stockholm till kringliggande kommun.

Svar på fråga 22
Kungälvs kommun är ansvariga för vägarna till kommungränsen vilket avslutas på Fästningsholmen medan Eriksdal tillhör Göteborgs stad. Utökade cykelbanor i Göteborgs kommun får vi hänvisa till Trafikkontoret Göteborg samt Trafikverket på statligt vägnät.
Kungälvs kommun har idag inga planer på att investera i en cykelväg i Göteborgs kommun. Vi för dock alltid dialog med våra grannkommuner med utökade cykelmöjligheter.
Andreas Rutgersson, trafikstrateg


Fråga 23
Jag vill veta hur ni tänker förbättra cykelmiljön i Kungälv. Ofta får våra cyklar stå utan tak eller ställ där man vill ha sin cykel. Alltså har ni gjort en ny inventering på hur och var man mest behöver tak och ställ? Kan man göra något för att snabbt ta bort glas från cykelvägen?
Kommer det komma trädgårdsingenjörer och ta sig en till på "Komarkensidan" t.ex. Nordmannatorget, torget utanför Willys osv och göra vår närmiljö lite trevligare?
Finns det någon plan på att utveckla friluftsområdet bakom området Grinden?

Fråga 23.1
Jag vill veta hur ni tänker förbättra cykelmiljön i Kungälv. Ofta får våra cyklar stå utan tak eller ställ där man vill ha sin cykel. Alltså har ni gjort en ny inventering på hur och var man mest behöver tak och ställ? Kan man göra något för att snabbt ta bort glas från cykelvägen?

Svar på fråga 23.1
Vi arbetar ständigt med att förbättra miljön för cykel och gångtrafikanter i Kungälvs kommun och prioriterar oskyddade trafikanter väldigt mycket. Just nu håller vi på och ta fram en cykelvägvisningsplan. Vi har inte gjort någon inventering av cykelställ/ skydd. Vi är mycket tacksamma att få in synpunkter från medborgarna där det behövs fler cykelställ/ tak eller andra frågor kring cykel.
Under året anordnar vi minst en cykeldag som man kan lämna in sin cykel för att få en gratis cykelservice och träffa oss på kommunen som arbetar med cykelfrågor.
För att anmäla t.ex. glas som ligger på vägbanan så kan du ta kontakt: dagtid 0303-23 80 00, mail: kommun@kungalv.se, efter kontorstid: 031-334 10 96.
Under vintertid så prioriterar man gång och cykelvägar först. Så det plogas och saltas först där.
Lotta Stålhandske, trafikingenjör

Fråga 23.2
Kommer det komma trädgårdsingenjörer och ta sig en till på "Komarkensidan" t.ex. Nordmannatorget, torget utanför Willys osv och göra vår närmiljö lite trevligare?

Svar på fråga 23.2
Det finns ingen ny detaljplan över torgen i nuläget eller budget för någon större förändring idag.
Vi välkomnar gärna föreningar eller boende i Komarken att komma med idéer som Stadsodling eller andra förslag för att kunna göra mindre projekt som lyfter området.
30 november kl18-1930 håller nätverk Komarken möte för Boende och verksamma i Komarken i Sandbackaskolan.
Tjänstemän från park kommer närvara under mötet och det är bra tillfälle att komma med förslag på hur vi tillsammans kan utveckla närmiljön i Komarken.
Kom gärna och träffa oss där.
Hanna Bäck, trädgårdsingenjör

Fråga 23.3
Finns det någon plan på att utveckla friluftsområdet bakom området Grinden?

Svar på fråga 23.3
Det är Kastellgårdslingan och Rotaryleden mm som går där. Kommunen överväger att planera in ev en grillplats och ett vindskydd någonstans. I övrigt planerar kommunen att låta området fortsatt vara naturmark med stigar
Susanne Kirkegaard, driftingenjör


Fråga 24
Kommer det att finnas cykelparkering med tak utanför de nya köpcentrat?

Svar på fråga 24
Det kommer att finnas cykelställ med tak i anslutning till köpcentret.
Lotta Stålhandske, trafikingenjör


Fråga 25
Fråga 1.
Tvetgatan har en 90° sväng mot Fontinskogen, där alla vi boende i den här delen av Kungälv går till Fontin. Vi tar alltså en genväg för att slippa gå på den biltrafikerande vägen (slippa avgaser). Genvägen går från Tvetgatan till Tvetgatan, alldeles intill Fridhemskullen.
Nu kommer jag till frågan. Denna väg är så oerhört "knagglig" och ojämn med stora stenar uppstickande och det är svårt att gå där utan att stirra ner i backen. Jag önskar (och jag tror många med mig) att få stigen förbättrad och utjämnad. Det skulle också vara betydligt enklare om det gick att köra barnvagnar den vägen och inte utsätta sig för biltrafiken.
Fråga 2.
Korsningen Uddevallavägen-Kongahällagatan är ljusreglerad. Om man är cyklist/gående måste vi idag trycka på en knapp för att få grönt ljus. Detta tycker jag skulle kunna synkroniseras att vi får automatiskt grönt ljus, utan att behöva trycka på knappen. Jag har många exempel på när man kommer till "ljusen", klarar inte systemet att fixa grönt ljus om det har gått några sekunder, trots att vi hade hunnit ta oss över korsningen. Jag tycker att det skall vara lätt att vara cyklist eller gående i Kungälv.

Fråga 25.1
Tvetgatan har en 90° sväng mot Fontinskogen, där alla vi boende i den här delen av Kungälv går till Fontin. Vi tar alltså en genväg för att slippa gå på den biltrafikerande vägen (slippa avgaser). Genvägen går från Tvetgatan till Tvetgatan, alldeles intill Fridhemskullen.
Nu kommer jag till frågan. Denna väg är så oerhört "knagglig" och ojämn med stora stenar uppstickande och det är svårt att gå där utan att stirra ner i backen. Jag önskar (och jag tror många med mig) att få stigen förbättrad och utjämnad. Det skulle också vara betydligt enklare om det gick att köra barnvagnar den vägen och inte utsätta sig för biltrafiken.

Svar på fråga 25.1
Genvägen ligger i en backe och är väldigt ojämn med rötter och stenar. Lägger vi på grus så kommer det att rinna ner när det regnar och så småningom hamna på gatan. Asfaltskross kanske ligger kvar lite längre men är inte heller ett bra alternativ.
I dagsläget är det inte aktuellt att anlägga en genväg på önskad sträcka.
Lissie Andersson, driftingenjör

Fråga 25.2
Korsningen Uddevallavägen-Kongahällagatan är ljusreglerad. Om man är cyklist/gående måste vi idag trycka på en knapp för att få grönt ljus. Detta tycker jag skulle kunna synkroniseras att vi får automatiskt grönt ljus, utan att behöva trycka på knappen. Jag har många exempel på när man kommer till "ljusen", klarar inte systemet att fixa grönt ljus om det har gått några sekunder, trots att vi hade hunnit ta oss över korsningen. Jag tycker att det skall vara lätt att vara cyklist eller gående i Kungälv.

Svar på fråga 25.2
Korsningen Uddevallavägen och Kongahällagatan kommer att byggas om framöver. Oklart ännu om det blir signalkorsning eller cirkulationsplats.
Vi arbetar ständigt med att förbättra trafiksäkerheten för gång och cykeltrafikanterna i Kungälvs kommun. Vi prioriterar oskyddade trafikanter väldigt mycket. Självklart vill vi att det skall vara trafiksäkert och enkelt att vara cyklist och gående.
Så i denna framtida korsning/cirkulationsplats kommer vi att fokusera mycket på kollektivtrafik, gående och cyklister. Så att det blir trafiksäkert och enkelt ta sig igenom.
Lotta Stålhandske, trafikingenjör


Fråga 26
Hur ser planerna ut för äldreboende i de olika delarna av kommunen?
Bor i Marstrand och vill veta mer kring framtiden.

Svar på fråga 26
Ytterbyhemmet ombyggnation är igång och planeras vara färdig i april 2018 med 12 nya platser
Sedan planeras utbyggnad av Solhaga med 24 nya platser
Under tiden jobbar vi aktivt med analys av kommande behov gällande äldreboendeplatser och planerar eventuella nya boende utifrån det
Snezana Hadziselimovic, verksamhetschef


Fråga 27
Jag tycker Kungälvs kommun skall starta upp en stadsbusslinje till samtliga bostadsområden och som även går in till lasarettssentrén. Det vore bättre om den politiker som gnällde över pensionärernas seniorkort föreslog att kungarundan kom tillbaka igen. Jag tycker allianspolitikerna som idag sitter i opposition slutar att gnälla över pensionärernas seniorkort som gäller i kollektivtrafiken. I andra närkommuner har politikerna varit positiva till att pensionärerna får åka gratis i kollektivtrafiken, det vet jag! Därför tycker jag att närkommunerna i Göteborgsområdet där Kungälv ingår bildar en storkommun. Jag bor på Komarken, där är det lättare att åka till Göteborg från motorvägshållplatsen än att åka till Kungälvs centrum. Skall det vara på det viset, lämna Komarken till Göteborg. Det är dags för samtliga Kungälvspolitiker att fundera på ovanstående innan 2018 års kommunval och åk till Kungsbacka för att studera deras stadstrafik. Ett stort tack till samarbetspartierna för seniorkorten!

Frågan besvaras på stämman.


Fråga 28
1. SOPHÄMTNINGEN:
Tycker att hämtningen av matavfallet ska ske sommartid OBLIGATORISKT varje vecka. (15 maj -15 sep). Av sanitära skäl. För grannsämjans skull. Utan extra kostnad.
Så gör man i Göteborg. Om man måste ta betalt så ta då en tia på grundavgiften i stället för som nu 500: -(!).
Vid samtal med renhållningsenheten så skulle detta innebära ett extra merarbete för sopgubbarna vilket skulle motivera femhundringen?
Vi är sorteringsnördar och lämnar inte något som helst restavfall att tömma men betalar ändå för tömning av restavfall var fjärde vecka. Då borde vi rimligen ha 13 veckors tömning tillgodo vilket skulle räcka för den tätare sommartömningen. Gratis. När dom ändå är här för att tömma annat avfall. Eller hur?
Detta gick inte hem som argument vid samtal med renhållningsenheten. Fixa det och/eller skärp villkoren i upphandlingen gentemot Renova.

2. AVGIFTER TILL PENDELPARKERINGEN?
Har hört att kommunen är på väg att avgiftsbelägga pendelparkeringen bl.a. i Ytterby. Fake news?
Om det skulle vara sant så skulle jag vilja veta vilket tänkande och vilka argument som skulle ligga bakom ett sådant förslag.
Kan i vart fall inte syfta till att befrämja kollektivåkandet till och från Ytterby.

Fråga 28.1
1. SOPHÄMTNINGEN:
Tycker att hämtningen av matavfallet ska ske sommartid OBLIGATORISKT varje vecka. (15 maj -15 sep). Av sanitära skäl. För grannsämjans skull. Utan extra kostnad.
Så gör man i Göteborg. Om man måste ta betalt så ta då en tia på grundavgiften i stället för som nu 500: -(!).
Vid samtal med renhållningsenheten så skulle detta innebära ett extra merarbete för sopgubbarna vilket skulle motivera femhundringen?
Vi är sorteringsnördar och lämnar inte något som helst restavfall att tömma men betalar ändå för tömning av restavfall var fjärde vecka. Då borde vi rimligen ha 13 veckors tömning tillgodo vilket skulle räcka för den tätare sommartömningen. Gratis. När dom ändå är här för att tömma annat avfall. Eller hur?
Detta gick inte hem som argument vid samtal med renhållningsenheten. Fixa det och/eller skärp villkoren i upphandlingen gentemot Renova.

Svar på fråga 28.1
Mycket riktigt kan det uppstå luktproblem kring matavfallskärl sommartid. Med enkla medel går detta att undvika t.ex. genom att ställa kärlet i skuggan, låta blöta matrester rinna av innan de läggs i den bruna påsen, lägga räkskal i frysen fram till hämtningsdagen och spola ur kärlet mellan hämtningarna etc. Fler tips om hur hanteringen av matavfallet ska ske sommartid finns på kommunens hemsida. I Kungälv väljer man själv om man vill få hämtat matavfallet varje eller varannan vecka enligt gällande avfallstaxa. Avfallstaxan är miljöstyrande och viktbaserad vilket innebär att den ska uppmuntra till utsortering av matavfall och förpackningar och tidningar. Det finns idag inga planer på att gå över till obligatorisk hämtning av matavfall varje vecka.
Sofia Samuelsson, renhållningschef

Fråga 28.2
2. AVGIFTER TILL PENDELPARKERINGEN?
Har hört att kommunen är på väg att avgiftsbelägga pendelparkeringen bl.a. i Ytterby. Fake news?
Om det skulle vara sant så skulle jag vilja veta vilket tänkande och vilka argument som skulle ligga bakom ett sådant förslag.
Kan i vart fall inte syfta till att befrämja kollektivåkandet till och från Ytterby.

Svar på fråga 28.2
I dagsläget finns inget förslag om att avgiftsbelägga kommunala allmänna parkeringar i Ytterby. Vad som händer i framtiden är inte bestämt.
Ann Ek, parkeringsansvarig


Fråga 29
Jag önskar att Kungälvs kommun utökar uppsamlingsmöjligheter för visst miljöfarligt avfall inom centralt bekvämt avstånd, t.ex. i anslutning till nuvarande uppsamlingsplatser för återvinning. Idag är man som invånare hänvisad till återvinningscentralerna som i praktiken kräver att man har bil för att kunna transportera miljöfarligt avfall.
Jag har tagit upp frågan med ansvarig för avfall i Kungälv för c:a 6 månader sedan och blev hänvisad att ta bussen till en återvinningscentral. Jag har inte möjlighet att transportera t.ex. en stor gammal TV på bussen och från bussen till återvinningscentralen (jag orkar inte lyfta och bära runt den de sträckor som krävs). Idag ringde jag igen till Avfall och fick höra att om man inte har bil så kan man beställa en hämtning från Renova för 350 kr och personen jag talade med tyckte att det är en rimlig kostnad för att göra sig av med en gammal TV och några (intakta) burkar med t.ex. gammal cykeloljespray. Jag fick höra att eftersom jag inte har någon kostnad för bil kan jag lägga pengarna på upphämtning. Jag upplever detta bemötande som kränkande. Jag har utgifter för cykel, cykelunderhåll, buss och tåg. Det finns också människor som inte har bil eftersom de inte har råd. Att som kommun ha som enda alternativ att betala 350 kr per upphämtning tycker jag inte är en bra lösning. Jag önskar leva miljövänligt och kunna göra mig av med miljövänligt avfall på ett säkert, enkelt och nära sätt. Det enda jag begär är att ni i kommunen tar ställning till min förfrågan och ger ett genomtänkt svar. Det avfall jag avser är inte sådant som skulle vara skadligt för dem som hanterar det, men som ändå inte ska slängas i brännbart. Denna fråga hänger samman med en miljövänlig och hållbar framtid. Det är förlegat att varje individ ska vara bilberoende, och det är även förlegat att slänga miljöfarligt avfall i hushållssoporna. Så jag vill ha ett genomtänkt svar hur ni politiker vill att vi invånare ska kunna göra oss av med visst miljöfarligt avfall utan att för den skull behöva äga en bil.

Fråga 29 besvaras på stämman


Fråga 30
Samlad högstadieskola i Kungälv. Hur går diskussionen och vad händer? Hur planerar Kungälv att lösa problemet med att nuvarande tre skolor är eller inom kort kommer att bli överbelastad?

Svar på fråga 30
En sammanhållen högstadieskola är inte förvaltningens planeringsinriktning just nu. Frågan diskuteras inom politiken i kommunen på olika sätt.
Sparråsskolan är byggd för att kunna användas olika sätt, både som förskola och som grundskola. I och med det så finns det möjlighet att utöka grundskoleverksamheten i Ytterby, i takt med att elevantalet ökar.
Anders Nordgren, verksamhetschef Grundskola


Fråga 31
Tack för information om Medborgarstämma. Kommer barn som bor i Rödbo att få gå i skola i Kungälv på samma sätt som hittills också i fortsättningen? Kommer barn som bor i Rödbo att få tillgång till barnomsorg i Kungälv på samma sätt som hittills också i fortsättningen? Frågan avser de närmaste åren, eller överskådlig tid, och alltså i enlighet med det s.k. Rödboavtalet snarare än enligt det s.k. fria skolvalet.
I Kungälvs-Posten stod i somras att en person från utbildningsutskottet uppgav att det var brist på platser inom skolan i Kungälv. I tidningen Göteborg Direkt stod att tjänsteman i Kungälv uppgav att det inte var någon platsbrist. Är det brist på platser i skolan? Om så, avser kommunen att utöka dessa eller skolverksamheten? Om inte, har kommunen ambitionen att barnfamiljer ska flytta till kommunen? Hur arbetar kommunen för att skapa förutsättningar för skolverksamheten under de kommande tre åren? Vilka är förutsättningarna för att driva friskola i kommunen?

Svar på fråga 31
Rödboavtalet skrevs som ett övergångsavtal mellan Kungälvs kommun och Göteborgs kommun 1972.
Avtalet har diskuterats många gånger genom åren och redan 1993 konstaterade Kommunstyrelsen i Göteborg att avtalet spelat ut sin roll och troligen inte ens var juridiskt relevant längre. Det finns en rad oklarheter i avtalet och mycket i lagstiftningen har förändrats sedan det skrevs.
Det förs nu en diskussion mellan Kungälvs Kommun och Göteborgs Stad och Stadsdelen Norra Hisingen om att skriva ett nytt avtal, anpassat efter dagens situation och lagstiftning.
Jag ser positivt på att vi hittar en gemensam lösning.
Johan Holmberg (S), ordf. utbildningsutskottet


Fråga 32
Önskar en livsmedelsaffär till området t.ex. Lidl På marken mellan återvinningscentralen och Räfsalsvägen. Vi är boende i Olseröd Miljövänligt att inte behöva ta bil eller buss ner till centrum

Svar på fråga 32
För närvarande finns det inte planlagd mark i området för en livsmedelsbutik. Under den närmsta tvåårsperioden fram till 2020 kommer det inte att planläggas för detta men kommunen tar med synpunkten in i arbetet med att välja projekt framåt.
Cecilia Örtendahl, programledare Kungälvs stad


Fråga 33
Vid en seniorvärldskonferens i Göteborg sade arrangören, att det behöver byggas hundratusentals nya seniorbostäder. Dessa måste hålla hög kvalitet i service och utformning och vara tillgängliga för seniorer med och utan kapital.
Hur många sådana bostäder kommer att byggas i Kungälv de närmaste åren?
När man blir äldre minskas hungerkänslorna. Det tar då emot att bära hem, tillaga och sedan sitta och äta maten ensam. Enligt forskare i geriatrik dör många äldre i Sverige av svält. Brist på näring leder till sjukdomar och fallolyckor och i förlängningen till behov av särskilt boende.
I bladet "Så här klarar du dig i tre dygn" står det att samhällets insatser i en krissituation främst kan användas till att hjälpa bl.a. äldre. Har kommunen adresser till alla de äldre, som kan behöva hjälp, om inte datorerna fungerar? Kan kommunen tillhandahålla rent vatten? Om vattenreningstabletter kommer behövas är närmaste inköpsställe Jula i Göteborg.

Fråga 33.1
Vid en seniorvärldskonferens i Göteborg sade arrangören, att det behöver byggas hundratusentals nya seniorbestäder. Dessa måste hålla hög kvalitet i service och utformning och vara tillgängliga för seniorer med och utan kapital.
Hur många sådana bostäder kommer att byggas i Kungälv de närmaste åren?
När man blir äldre minskas hungerkänslorna. Det tar då emot att bära hem, tillaga och sedan sitta och äta maten ensam. Enligt forskare i geriatrik dör många äldre i Sverige av svält. Brist på näring leder till sjukdomar och fallolyckor och i förlängningen till behov av särskilt boende.

Svar på fråga 33.1
Vi bygger bostäder för alla grupper.
Det pågår inget projekt där det i dagsläget är bostäder särskilt riktade till äldre. Förutom utbyggnad av äldreboenden som är vård och det följer befolkningsprognosen. I portföljtidplanen visas när kommunen har behov av att bygga ytterligare äldreboendeplatser. Detta kommer att följas upp.
I Bostadsförsörjningsprogrammet står det. Attraktiva bostäder för äldre, t.ex. särskilda kon¬cept i form av seniorbostäder eller trygghetsbostä¬der, för att främja flyttkedjor ska utvecklas.
Utdrag ur bostadsförsörjningsprogrammet nedan.
Anna Ulvehed, samhällsplanerare

Fråga 33.2
I bladet "Så här klarar du dig i tre dygn" står det att samhällets insatser i en krissituation främst kan användas till att hjälpa bl.a. äldre. Har kommunen adresser till alla de äldre, som kan behöva hjälp, om inte datorerna fungerar? Kan kommunen tillhandahålla rent vatten? Om vattenreningstabletter kommer behövas är närmaste inköpsställe Jula i Göteborg.

Svar på fråga 33.2
Kommunen har register över de äldre som idag har hemtjänst eller hemsjukvård i kommunen och den information ligger i datorer som är skyddade för att klara kriser. Vi har exempelvis reservkraftverk i kommunens stadshus och i kommunens datorhall för att kunna komma åt informationen även vid kriser. Våra verksamheter har också tagit fram rutiner för att klara sig utan tillgång till datorerna.
Informationen att klara sig i tre dagar berör även kommunens äldre invånare då samhällets resurser kommer vara begränsade och hjälpen kan dröja även för prioriterade grupper. Vet man med sig att man behöver hjälp vid kortare kriser kan det vara bra att ha en egen beredskap för att klara detta.
När det gäller vatten finns det en nödvattenplan som är under översyn just nu. Vid vattenbrist kommer kommunen ställa ut vattentankar med rent vatten som medborgarna kan hämta vatten från. Finns det misstanke om att kranvattnet kan innehålla bakterier, parasiter eller virus kommer kommunen rekommendera att vattnet kokas innan det dricks. Kommunen kommer inte erbjuda vattenreningstabletter till invånarna.
Peter Svensson, utvecklingsledare säkerhet och krisberedskap


Fråga 34
Jag undrar hur väl förberett det är ifall en längre kris uppstår (säg att det pågår under flera år). Hur väl klara vi oss när matproduktionen minskas drastiskt, bränsleresurserna har halverats, det kommer som följd till bla miljörelaterade oroligheter att bli en mycket större ström flyktingar?

Svar på fråga 34
Vid väldigt omfattande problem som påverkar hela samhället och som är mycket långvarig kommer vi samverka med andra aktörer för att lösa problemen tillsammans. Förutom kommunen finns det både regionala och nationella myndigheter (exempelvis länsstyrelse, landsting, staten och sektorsansvariga myndigheter) som har ansvar för olika delar av en kris och alla jobbar med krisberedskap utifrån på sitt ansvarsområde. Kommunen, som är lokalt områdesansvarig, kommer samverka med lokala aktörer och med länsstyrelsen som är regionalt ansvarig för att hitta gemensamma inriktningar för att lösa krisen. Detta görs genom exempelvis samverkanskonferenser som vi övar regelbundet (varje kvartal).

Kommunen kommer vid en långvarig kris anpassa sin organisation efter de nya förhållandena. Vi har analyserat vilka verksamheter som skall prioriteras vid större kriser där kommunens resurser inte räcker till.
Men de kriser som vi planerar för är framförallt snabbt uppkomna kortvariga kriser (några timmar till någon vecka) och inte samhällsomvälvande långvariga kriser som exempelvis krig eller extrema klimatförändringar. Naturrelaterade händelser kommer sannolikt ske långsammare över tid vilket ger oss längre tid att anpassa oss till de nya omständigheterna.
Väpnade angrepp på Sverige eller våra grannländer som snabbt påverkar vår import kommer ställa större krav på planering i förväg och detta behöver vi utveckla mer framöver.

När det gäller matbrist eller bränslebrist på grund av importproblem så finns det idag brister i samhällets förmåga att hantera detta.
De lager för mat och bränsle som tidigare fanns i samhället avvecklades för ca 10 år sedan när det säkerhetspolitiska läget bedömdes annorlunda än det gör idag.
I och med att Sverige skall återuppbygga totalförsvaret kommer de ansvariga myndigheterna bygga upp sin förmåga att fungera vid krig vilket också gör att vi kommer kunna hantera andra kriser där importen påverkas.
Sveriges kommuner kommer bli mer involverade i detta arbete de kommande åren, men redan i december kommer Kungälvs kommun delta i en workshop om socialtjänstens roll i civilförsvarsplaneringen där exempelvis ransonering kommer ingå, samt en kunskapsdag om civilförsvar och livsmedelsförsörjning som handlar om planering inför tillgångsbrist av livsmedel.
Peter Svensson, utvecklingsledare Säkerhet och krisberedskap

  Sidan uppdaterades: