Makroutsikter och marknadsförlopp på Morronpasset 17 november

Morronpasset gästades denna gång av Cecilia Skingsley, analyschef för ränte- och valutahandel på Swedbank. Innan Swedbank arbetade Cecilia bland annat som finanskrönikör och redaktör på Dagens Industri.

– Under bankkrisen under tidigt 90-tal började jag arbeta på finansdepartementet, säger Cecilia. Vi åkte runt och talade med kommuner och banker runt om i Sverige. Tror jag är den enda av dem som var med då som jobbar på bank.
Cecilia menar att den statsfinansiella kris vi ser idag är en fortsättning på krisen som började för fyra år sedan när Lehman Brothers kraschade.

– Den innehåller allt – drama, starka karaktärer och ofrivillig komik. Det gör det svårt att ge placerare råd, säger Cecilia. Varför händer detta just nu och varför sprids det?

EU ville fläta ihop Europas ekonomier så att alla satt i samma båt. Det skulle ge en bättre ekonomisk tillvaro. Men det har nu blivit tvärtom. Alla euroländer måste vidta åtgärder.

– Stora statsskulder är inget nytt. Sverige var där under 90-talet. Det tog åtta år innan vi var i balans igen. Trots att vi hade nytta av sjunkande växelkurs, något euroländerna inte kan utnyttja. Det är inte statsskuldernas nivå i sig som är problemet. Med tillväxt sjunker dessa relativt bruttonationalprodukten automatiskt. Problem blir det när räntan ligger högre än 4,5 procentenheter över inflationen. Där går en gräns för vad banker vågar låna ut. Över den räntenivån återstår att låna av andra Euroländer.

Cecilia menar att den svenska tillväxten bromsar in, men att det inte blir någon kollaps som 2008, vi har inte samma problematik som vid Lehman-kraschen.
– Den lärde oss att banksystemet måste fungera. Det blir inget tokstopp, men det är slut på räntehöjningar också, säger Cecilia.
Euroländerna och USA har statsskulder som ökat dramatiskt. Irland har gått från låga 25 procent till 100 procent på ett par år. Man har inte bara statsfinansiella problem, även makroförloppet har överraskat negativt. Först för USA, sedan för eurozonen.

– För att lösa den uppkomna situationen har man tre verktyg att stabilisera statsskulden med: räntan, statsfinanserna och tillväxt. Problemet är att dessa verktyg måste balanseras. Stramar man åt minskar tillväxten, stimulerar man ökar skuldsättningen.

I Sverige behåller hushållen styrfart, men håller i pengarna, något detaljhandeln känner av. Vi har både penning- och finanspolitik att ta till. Exporten viker och investeringar skjuts på framtiden.

– Vi ligger där vi borde ligga. Kronan är förhållandevis stabil mot både euro och dollar, men skall du investera – se upp för detaljhandeln och Sydeuropa. Säkrast är Asien, sedan Latinamerika.

Bildtext: Fr.v. Maria Andreasson, kontorchef Swedbank, Cecilia Skingsley, analyschef på ränte och valutahandels på Swedbank och Katarina Larsson, bitr kontorschef Swedbank.

Noel Cornér
Informationschef