Matavfall

Att sortera ut matavfallet gör stor skillnad för miljön och människa. Här hittar du allt du behöver veta om matavfall, matsvinn och insamling för både fastighetsägare och privatpersoner.

  • Matavfallsinsamling för flerbostadshus
  • Matavfallsinsamling för privatpersoner
  • Kompost
  • Matsvinn

Det mesta av det som slängs i soppåsen är matrester. Istället för att matavfallet går till förbränning kan det omvandlas till biogas som är ett miljöanpassat alternativ till fossila drivmedel som bensin och diesel. Den rest som blir över i biogasproduktionen används som gödning till jordbruksmark.

Matavfallsinsamling för flerbostadshus, hyresvärdar och samfälligheter

Som fastighetsägare, hyresvärd eller styrelse kan du göra ett val av avfallsabonnemang för din fastighet. De boende behöver alltså inte göra ett val själva.

Välj ett avfallsabonnemang


Innan du börjar med matavfallsinsamling i flerbostadshus

Matavfallsinsamlingen kan innebära en del förändringar i hantering av avfallet för dig som fastighetsägare och för boende. Det kan vara en bra idé att fundera över hur avfallsutrymmet ska se ut i god tid innan du börjar med matavfallsinsamlingen.

Matavfallskärl eller underjordsbehållare?

De bruna matavfallskärlen rymmer 140 liter och ingår i abonnemangsavgiften. Avfallstaxan är viktbaserad så det kan vara bra att fundera över hur du löser övrig utsortering av avfall. Ofta bidrar utsortering av förpackningar till minskade vikter i det gröna kärlen för restavfall och därmed lägre kostnad.

För större fastigheter kan underjordsbehållare vara ett bra alternativ. Exempelvis om du som fastighetsägare vill utöka möjligheten att sortera och införa fastighetsnära insamling av förpackningar, och befintligt soprum inte räcker till. Underjordsbehållare placeras utanför fastigheten/fastigheterna och kan vara ett alternativ till att bygga ett separat sophus. Underjordsbehållare töms med kranbil och är lämplig där det inte finns tillräckliga ytor för sopbilar och kärl. Fastighetsägare betalar kostnaden för underjordsbehållaren.


Underjordsbehållare

Det finns flera olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till före beställning och installation av underjordsbehållare:

  • Vad ska slängas i underjordsbehållare? Hur många hushåll använda underjordsbehållaren?
  • Vilket storlek behövs för rätt kapacitet även under storhelger?
    Det finns olika typer av behållare med olika storlek som är anpassade till olika typer av avfall.
  • Var kan behållaren placeras?
    Vid val av behållare är det till exempel viktigt att:
    • kroksystemet passar hämtningsfordonet och behållaren placeras så att lyftning kan ske.
    • tänka på eventuella balkonger, gatubelysning och andra hinder som kan finnas för att kunna tömma behållaren på den tänkta platsen.
    • inte placera markbehållaren för nära uteplatser, fönster eller ventilationsintag då buller under tömning från maskinen och lukt från behållaren kan påverka de boende i huset negativt.
  • Bygglov
    Renhållningsenheten i samråd med upphandlad entreprenör godkänner att avfallet går att hämta på den tänkta platsen. Därefter ska fastighetsägaren kontakta Bygglovenheten och ansöka om bygglov. Bygglovsenhetens informationssidor 
  • Säkerhet och hinder vid tömning av underjordsbehållare
    Tömning av underjordsbehållare utförs med kranbil. Kranbilen angör vid behållaren och stödben fälls ut för att stabilisera kranbilen i sitt arbetsläge. Kranbilen har en bredd på 2,5 meter, inklusive stödben 4,2 meter. Fordonet är 4 meter högt och 10,5 meter långt
  • Välj en plats med plant underlag och ordentligt med utrymme där inte gångtrafikanter, cyklister med flera passerar under hängande last.
  • Avstånd mellan fordonets och behållarens centrum får vara högst 4 meter.
  • Tömningen tar cirka 15 minuter, se till att kranbilens placering inte blockerar framkomligheten för övrig trafik.
  • Kranbilen ska kunna angöra utan att behöva backa.
  • Angöringsplatsen får inte vara placerad vid utfart eller korsning.

Det får inte finnas parkerade bilar mellan kranfordon och behållare. Fastighetsägaren ansvarar för att ta kontakt med kommunens kundcenter om eventuellt behov av trafikskylt, telefon 0303-23 80 00.
nsamling av matavfall

Matavfall väger mycket, använd därför underjordsbehållare med mindre volym, anpassade för matavfall.
Välj gärna en behållare anpassad för matavfall där en insatssäck eller en strumpa används för att skydda behållaren, alternativt behåll kärl för matavfall. Tänk på att om inte avfallet hanteras på rätt sätt kan lukt uppstå, sanera därför regelbundet. Behållaren för matavfall bör vara låsbar för att undvika att annat avfall än matavfall hamnar i behållaren.

Påsar och påshållare till matavfall

När insamlingen startar får fastighetsägaren ett startpaket till alla boende. Startpaketet innehåller bruna papperspåsar, påshållare och sorteringsguide. Du får också skyltar att sätta upp i avfallsrum exempelvis.

Det är bra att se till att det finns gott om papperspåsar till de boende. Påsar ingår i abonnemanget "Matavfall till biogas och biogödsel". Ha gärna påsarna lättillgängligt i avfallsrummet, tvättstugan eller entrén så att de boende lätt kan hämta nya när det behövs.

 

Att tänka på i avfallsutrymmen med matavfallskärl

Det finns flera olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till före införande av separat insamling av matavfall och placering av matavfallskärl.

Förbedelser innan du börjar med matavfallsinsamling:

Beräkna mängd matavfall

En lägenhet genererar i genomsnitt 10 liter matavfall per vecka. Multiplicera 10 liter matavfall med antalet lägenheter. Summan du får är så mycket liter matavfall som alstras per vecka för alla lägenheter i fastigheten. Baserat på detta kan du välja hur många och hur stora kärl du behöver, och hur ofta de ska tömmas, för att det ska fungera bra för din fastighet. 

Exempel

Karlssons kåkar har en fastighet med 20 lägenheter. Avfallet hämtas en gång i veckan.
Idag har Karlsson två 660 liters kärl. 10 liter x 20 lägenheter = 200 liter matavfall per vecka.
Slutsats: Här bör 2 stycken 140 literskärl räcka om det hämtas varje vecka. Är hämtningsintervallet varannan vecka behövs 3 stycken 140 literskärl. Om ytan finns rekommenderar vi att de båda 660 literskärlen får stå kvar. Annars kan Karlsson byta ett av dem mot ett mindre kärl.

Skapa rum för bra sortering

Kärlen och avfallsrummens placering är viktiga för att få en bra avfallssortering. Här är några punkter att tänka på:

  • Placera matavfallskärl så att obehöriga inte kan slänga skräp i det. Exempel på dålig placering är längs gångstråk och vid parkeringsplatser. Helst skall de stå inomhus eller på inhägnad plats.
  • Placera matavfallskärl längst in i avfallsrummet för att undvika att fel avfall läggs i dem på grund av slarv eller stress.
  • Om kärlen placeras utomhus, undvik om det är möjligt att placera det i direkt solljus eftersom värmen kan bidra till dålig lukt.
  • Om avfallsrummet dessutom är välventilerat, städat och väl upplyst är det trevligare att använda.

Ett bra avfallsutrymme

  • är lättåtkomligt för boende och renhållningsarbetare som hämtar kärlen.
  • är väl upplyst, gärna med automatiserad belysning som tänds när dörren öppnas.
    har gärna fönster, det skapar trygghet för boende.
  • har fungerande dörrar och lås, dörrstopp till dörrar.
  • är lättstädat. Sätt gärna upp städschema och hämtningsschema.
  • har rena kärl och lock, annars är det risk att de inte används. Det är du som fastighetsägare som ansvara för tvätt av kärlen.

Rätt rustad för matavfallsinsamling?

Av matavfallet gör man biogas och biogödsel därför är det viktigt att det är fritt från annat avfall. Matavfallskärlet är fastighetens sista länk i en kedja som startar i hushållens kök. För att få bra sortering är det viktigt att hushållen är rätt rustade.

Se till att:

  • alla boende har en påshållare för papperspåsen med matavfallet, det håller påser torr. Om påsen blir blöt och går sönder leder det ofta till att de boende slarvar eller slutar sortera helt.
  • det alltid finns papperspåsar tillgängliga, till exempel i avfallsrummet, tvättstugan eller entrén. Nya påsar beställer du hos Kundcenter, telefon 0303-23 80 00.
  • informera alla boende om påshållaren och papperspåsen.
  • alla boende får informationsmaterial. Du får informationsmaterialet gratis av Kundcenter, telefon 0303-23 80 00.

Hur ser informationen ut? Vad ska läggas var?

För att kunna göra rätt behöver de boende veta vad som är rätt. Därför är information viktig, både den som finns i avfallsrummet och den som går ut till boende.

  • Tydlig och rätt skyltning på alla kärl och inkast, glöm inte att uppdatera skyltarna.
  • Se till att alla boende vet var avfallsrummet ligger och hur hanteringen av matavfall fungerar, till exempel var de kan hämta papperspåsarna och att de använder påshållaren.
  • Informera nyinflyttade, både muntligt och skriftligt. Se till att de får en påshållare.
  • Informera och återkoppla fortlöpande till exempel via tidning eller utskick med faktura.
  • Upprepa viktig fakta med jämna mellanrum, information är en färskvara.
  • Informera alla boende om var de kan lämna förpackningar, grovavfall och farligt avfall om det inte finns i fastigheten.

Personalen är viktig

Fastighetspersonalen har en central roll i avfallshanteringen. De sköter de dagliga arbetet och har direktkontakt med boende.

Personalen bör:

  • känna till hur avfallshanteringen fungerar i Kungälv, till exempel vem som är ansvarig för vad, hur avfallet ska sorteras och hur det återvinns.
  • ha information om kvalitetskontrollen av matavfallet, till exempel vilka krav som finns på sorteringen och vad man kan få anmärkning på.
  • kontrollera avfallsummet innan hämtning. Sätt upp schema över när och hur avfallsrummen städas och kontrolleras. 

Kommunens ansvar

Renova Miljö AB har på Kungälvs kommuns uppdrag ansvaret för insamling, transport och behandling av hushållsavfall från hushåll och verksamheter.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren:

  • ansvarar för att det avfall som uppstår på fastigheten hanteras på ett sådant sätt att vi kan hämta avfallet regelbundet.
  • ska säkerställa att underjordsbehållaren är placerad på en sådan plats att kranbilen kan tömma behållaren, detta gäller även vid omplacering av behållare.
  • ska i god tid ta kontakt med Renhållningsenheten, Kungälvs kommun. Renhållningsenheten utreder om förslaget är förenligt med Kungälvs kommuns avfallsföreskrifter och att avfallet kan hämtas.
  • ansvarar därefter för att informera berörda hushåll och verksamheter.
  • ansvarar för att anlägga och bekosta; projektering, inköp av utrustning, anläggning/montering, drift och underhåll av markbehållare. Exempelvis behöver behållaren rengöras från lakvatten med en sugbil regelbundet.
  • ansvarar för att transportsäkringen tas bort så att tömning av behållarna kan ske inför installationen. 


Kompostera avfall

Du behöver anmäla om att få kompostera hushållsavfall med varmkompost. För att din anmälan ska godkännas krävs följande:

  • Skadedjurssäker, så att möss och fåglar inte kommer åt innehållet Glipor och hål får inte vara större än 5 millimeter. Väggarna i kompostbehållaren ska vara täta och gnagsäkra samt ha en platta eller ett finmaskigt nät i botten. Behållaren ska vara ventilerad men ha ett tätslutande lock.
  • Ventilerad, så att komposten inte börjar lukta illa. Förse eventuella ventilationshål på sidor eller i botten med finmaskigt nät.
  • Isolerad, så sker nedbrytningen snabbare.
  • Tillräcklig dimensionerad. Det betyder att det ska finnas utrymme för den mängd köksavfall och strö som ska tillföras under hela året, även om komposten fryser. En isolerad kompost bör ha en volym på 250-400 liter.
  • Komposteringen ska skötas på ett sådant sätt att olägenhet för omgivningen inte uppstår.

 

Anmäl om kompostering

Fyll i och skicka in anmälan om kompost, bifoga kvitto på inköpet av komposten eller foto på din byggda kompost.

Anmälan om kompostering av hushållsavfall (pdf, nytt fönster)

 

Anmäl om gemensam kompost

Du kan ha en gemensam kompost tillsammans med din granne/dina grannar. Fyll i och skicka in anmälan, bifoga kvitto på inköpet av komposten eller foto på din byggda kompost:

Anmälan om gemensam kompost (pdf, nytt fönster)

 

Vilket hushållsavfall kan komposteras?

  • Skal och rester från frukter, rotfrukter och grönsaker.
  • Bröd.
  • Kaffe- och tesump (filterpapper och tepåsar kan läggas med i komposten).
  • Fisk, kyckling och kött (inte större köttben).
  • Äggskal (tar lång tid).
  • Ogräs (vissnat, som inte gått i frö).
  • Gräsklipp (färskt och blandat med andra material, inte för mycket åt gången).
  • Snittblommor, krukväxter och blomjord (dela eventuella jordklumpar).
  • Hushållspapper i små mängder (förutsatt att de inte sugit upp skadliga ämnen).
  • Tidningspapper eller papperspåse som använts i botten på komposthinken.
  • Träflis och sågspån (inte rötskyddsbehandlat trä) i liten mängd.

 

Vilket hushållsavfall kan inte komposteras?

  • Plast, glas och metall.
  • Batterier, mediciner, målarfärg och annat miljöfarligt avfall.
  • Papper som är överdraget med vax, plast med mera.
  • Papper i stor mängd.
  • Cigarettfimpar (innehåller tungmetaller).
  • Dammsugarpåsar och städdamm.
  • Blöjor.
  • Aska och kalk (komposten blir för alkalisk och mikrobernas verksamhet förhindras).
  • Större benrester.

 

Se till att komposten fungerar så bra som möjligt

För att din kompost ska fungera och hålla igång nedbrytningen krävs det en lagom balans mellan näring, syre, fukt och värme.

Näring

Pröva dig fram när det gäller balansen mellan kol och kväve eftersom matavfallet varierar efter årstider och kostvanor. Det är lagom med 1 del strö till 2 delar matavfall. Fyll på strö varje gång du lägger i matavfall, täck sedan avfallet med strö. Finfördela gärna matresterna, då bryts de ner snabbare.

Se till att komposten är täckt för att slippa dålig lukt och flugor.

Vilket strö ska jag använda?

  • Använd gärna bark, barr och torra löv, flis av kvistar och grenar, kutterspån, halm eller torvmull. Det är bra att varva med olika strötyper.
  • Om du använder spån ska du vara noga med att det inte innehåller färgbehandlat och tryckimpregnerat virke.
  • För grovt sågspån är inte bra, det tar för lång tid.
  • Du kan använda fint sågspån men du behöver då blanda om och syresätta komposten ofta så att den inte blir för kompakt.
  • Hushållspapper och äggkartonger innehåller mycket kol kan gärna varvas med matavfallet. 

Syre

Om komposten inte får tillräckligt med syre kan det börja lukta illa.

  • Se till att det är bra ventilation, särskilt i botten. Till exempel kan du lägga ett cirka 10 centimeter lager med ris i botten.
  • En stående kompost (det vill säga inte roterande) behöver blandas om med jämna mellanrum. Blanda om ungefär halva komposten och låt det i botten vara.
  • Tillsätt mask till komposten, då behöver du inte röra om hela tiden för maskarna sköter omrörningen och de trivs bäst med att vara ifred.
  • Sätt ett perforerat rör i mitten av komposten.

Fukt

Komposten ska vara lika fuktig som en urkramad tvättsvamp. Om du driver processen för hårt kan den bli för blöt, då behöver du lägga i till exempel spån eller torv och sedan blanda om.

Om komposten blir för torr finns det risk att processen stannar av. Töm i ljummet vatten, men gör det försiktigt och bara lite i taget.

Värme

Hur varmt ska det vara i komposten?

  • Du får snabbast nedbrytning när det är 35-55° C i komposten.
  • För att bakterier, smådjur och maskar ska vara aktiva behöver det vara mer än 10-12 ° C, därför är det viktigt att komposten är isolerad.

Vad händer med komposten på vintern?

Om du hela tiden varvar matavfall med kolhaltigt strö stannar den inte av på vintern. Strömaterialet isolerar nämligen bra och om nytt ”bränsle” tillförs hela tiden fortsätter processen och temperaturen hållas uppe.

Kontrollera temperaturen

  • Mät med en termometer.
  • Mät med ett träskaft. Stick ner träskaftet i mitten av komposten, låt det stå ett tag och känn sedan på skaftet, är det varmt så är allt som det ska. Om skaftet känns kallt behöver du varva avfallet med extra stickigt och luftigt strö. Det hjälper syret att komma in överallt och när det sen blir varmt startar nedbrytningen igen.

Påfyllning och tömning

Det är bäst att använda en kompost som har två fack, ett för påfyllning och ett för mognad.

  • Börja att fylla på i fack 1, när det är fullt får det stå och mogna och du fyller istället på i fack 2.
  • När sedan fack 2 också är fullt tömmer du fack 1 och lägger det i en hög på marken. Lägg gärna en presenning eller liknande över.
  • Testa efter hand om det är färdigt. Ett bra sätt är att blanda om och sen mäta temperaturen. När den har sjunkit har mikroorganismernas aktivitet avtagit. Eller så några krassefrön i lite kompostjord, om de gror och ser friska och gröna ut är komposten klar att användas.

Använd kompostjord till krukväxterna

Kompostmaterialet är koncentrerad näring och behöver spädas innan det används som till exempel krukväxtjord. Blanda cirka 1/3 sand, 1/3 jord och 1/3 kompost.

Använd kompostjord till trädgården

I trädgården går det bra att sprida komposten outspädd för där blandas den med jorden. Sprid ett minst 5 cm tjockt lager kompost för jordförbättring och 1-2 cm för toppdressing av gräsmattor.

Minska matsvinn för plånbok och klimat

Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3000-6 000 kronor per år genom att ta tillvara på resterna och lukta och smaka på maten innan den slängs.

Dina matvanor eller ovanor påverkar inte bara din ekonomi utan också miljön. Den svenska livsmedelsproduktionen står för cirka 50 procent av den totala övergödningen och 20-25 procent av den totala klimatpåverkan i Sverige. Livsmedelsproduktionen är vattenkrävande och bidrar till spridning av gifter, bland annat bekämpningsmedel.

Planera

  • Skriv en inköpslista utifrån vad du redan har hemma.
  • Äta snart? Köp mat med kort datum! Ska du äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst-före-dag, ofta till ett billigare pris.
  • Frys in mat som börjar bli gammal, om du inte ska äta den direkt.
  • Ha koll på din kyl, planera för att äta upp maten i tid eller frys in den.
  • När du lagar mat – tänk efter hur mycket du ska äta just då och om du vill ha rester till ett senare tillfälle och anpassa mängden utifrån det.
  • Gör storkok och frys in, gärna i portionsförpackningar.
  • Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal.
  • Omelett lätt som en plätt– det mesta passar i en omelett, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött och skrumpna grönsaker.
  • Frys in mat, märk maten med datum och innehåll innan du fryser in den.

Du kan bland annat frysa in:

  • Rivna ostkanter, använd till gratäng, paj eller pizza
  • Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa
  • Frukt, använd till smoothie
  • Grädde, mjölk, smörgåspålägg
  • Matrester

Förvara maten rätt

Förvara maten kallt så håller den längre. Temperaturen i kylskåpet bör vara 4 — 6 grader och i frysen bör det vara -18 grader.

Lukta och smaka

  • Bäst-före-dag handlar om ett livsmedels kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det går ofta att äta livsmedlet flera dagar efter det passerat bäst-före-dag om du förvarat det rätt, det gäller inte känsliga livsmedel som till exempel vakuumförpackad lax.
  • Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara olämpligt att äta när datumet passerat. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå fågel och rå fisk.

Tips på hur du kan minska klimatpåverkan från maten

  • Gör varannan lunch och middag vegetarisk.
  • Släng inte mat.
  • Ät ekologiskt.
  • Ät efter säsong och ät grövre grönsaker. Undvik sallad, tomat och gurka på vintern och välj istället vitkål, morötter och palsternacka.


För dig som vill veta mer

Information om hur du kan minska matsvinnet

Naturvårdsverket

Livsmedelsverket 

Påshållaren är viktig

När påsen förvaras i påshållaren står den så luftigt som möjligt, då undviker du dålig lukt och genomfuktning. Lägg aldrig papperspåsen i en plastpåse när du lägger den i det bruna kärlet, det förstör möjligheten att göra biogas och biogödsel av matavfallet.

Ta hand om ditt matavfall

  • Vik ut den bruna papperspåsen och platta till botten.
  • Sätt påsen i påshållaren. Påshållaren kan du till exempel ha under diskbänken.
  • Det är viktigt att använda påshållaren eftersom luften lättare cirkulera runt påsen så att den håller sig torrare.
  • Låt blött matavfall rinna av i vasken innan du lägger det i papperspåsen.
  • Använd gärna den medföljande slaskskrapan!
  • Lägg lite hushållspapper eller äggkartong i botten av påsen för att suga
  • upp överflödig vätska om matavfallet är mycket blött
  • Fyll inte högre upp än till den streckade linjen på insidan av påsen eller
  • byt ut påsen efter två till tre dagar, även om den inte är full.
  • Stäng påsen ordentligt genom att rulla ihop överdelen så att matavfallet inte ramlar ur. Lägg sedan påsen i behållaren för matavfall.
  • Lägg inte matavfall löst i det bruna kärlet, det medför större risk för dålig lukt och flugor.

Behöver du fler papperspåsar för ditt matavfall?

När dina papperspåsar börjar att ta slut kan du välja på vilket sätt du vill göra för att få fler papperspåsar:

  • klämma fast en tom påse på ditt matavfallskärl för att informera renhållningsarbetarna att du behöver fler påsar.
  • beställa fler hos kundcenter, telefon 0303-23 80 00.
  • hämta fler på återvinningscentralerna i Munkegärde, Kode, Ytterby och Kärna samt Ica Nära Skafferiet, Ica Nära Kode och City Gross.

Bor du i hyreshus, bostadsrätt eller samfällighet ska du kontakta din fastighetsskötare eller styrelse om du behöver nya påsar. 

Det är skillnad på biogas och kompost

Det är skillnad på att sortera för biogas och att sortera för kompost. Att något är biologiskt nedbrytbart betyder inte alltid att det går att göra biogas av det. Därför får du inte lägga exempelvis blomjord, trä eller trädgårdsavfall i det bruna kärlet.

  Sidan uppdaterades: