Matavfall

Att sortera ut matavfallet gör stor skillnad för miljön och människa. Här hittar du allt du behöver veta om matavfall, matsvinn och kompostering.

Innehåll på sidan

Matavfallsinsamling
Minska matsvinnet
Kompostera matavfall

Matavfallsinsamling 

Det mesta av det som slängs i soppåsen är matrester. Istället för att matavfallet går till förbränning kan det omvandlas till biogas som är ett miljöanpassat alternativ till fossila drivmedel som bensin och diesel. Den rest som blir över i biogasproduktionen används som gödning till jordbruksmark.

Sortera ditt matavfall

Möjligheten att göra biogas och biogödsel av matavfallet börjar redan hemma i ditt kök. Därför är det viktigt att bara matavfall hamnar i papperspåsen. Ring kommunens kundcenter om du känner dig osäker på vad du kan slänga i matavfallet.

Det här ska du inte slänga i matavfallet:

  • Häll aldrig ner flytande matavfall som soppa eller sås i påsen. Man kan alltid sila upp stora bitar av mat.
  • Tuggummi
  • Aska och grillkol
  • Tobak, fimpar och snus
  • Jord, lera och sand
  • Krukväxter och trädgårdsavfall
  • Hundbajs, kattsand och kutterspån
  • Dammsugspåsar
  • Blöjor, tvättservetter och intimskydd
  • Mediciner och kemikalier
  • Glasföremål och metallföremål
  • Hårda och mjuka plastförpackningar
  • Pappersförpackningar
  • Förpackningar av papper, plast, glas och metall lämnas på kretsloppsstation
  • Grovavfall, farligt avfall och elektronik lämnas på återvinningscentral
  • Gamla mediciner lämnas till apotek

Påsar och påshållare till matavfall

När påsen förvaras i påshållaren står den så luftigt som möjligt, då undviker du dålig lukt och genomfuktning. Lägg aldrig papperspåsen i en plastpåse när du lägger den i det bruna kärlet, det förstör möjligheten att göra biogas och biogödsel av matavfallet.

Behöver du fler papperspåsar för ditt matavfall?

När dina papperspåsar börjar att ta slut kan du välja på vilket sätt du vill göra för att få fler papperspåsar:

  • kläm fast en tom påse på ditt matavfallskärl för att informera renhållningsarbetarna att du behöver fler påsar. Du kan också beställa fler hos påsar hos kommunens kundcenter.
  • hämta påsar på återvinningscentralerna i Munkegärde, Kode, Ytterby och Kärna samt Ica Nära Skafferiet, Ica Nära Kode och City Gross.
  • bor du i hyreshus, bostadsrätt eller samfällighet ska du kontakta din fastighetsskötare eller styrelse om du behöver nya påsar.

Ta hand om ditt matavfall

  • Låt blött matavfall rinna av i vasken innan du lägger det i papperspåsen.
    Använd gärna den medföljande slaskskrapan du får när du startar ett nytt abonnemang. 
  • Lägg lite hushållspapper eller äggkartong i botten av påsen för att suga upp överflödig vätska om matavfallet är mycket blött.
  • Fyll inte högre upp än till den streckade linjen på insidan av påsen eller byt ut påsen efter två till tre dagar, även om den inte är full.
  • Stäng påsen ordentligt genom att rulla ihop överdelen så att matavfallet inte ramlar ur. 
  • Lägg inte matavfall löst i det bruna kärlet, det medför större risk för dålig lukt och flugor.
  • Skölj räkskal och kräftskal i iskallt vatten
    Låt det rinna av och vira sedan in det i tidningspapper eller oblekt hushållspapper innan du lägger det i papperspåsen.
  • Lägg skaldjursrester i frysen om det dröjer flera dagar till nästa sophämtning.
  • Ställ gärna sopkärlet i skuggan tills det ska hämtas.
  • För att minska risken för fluglarver kan du hälla det varma vattnet från till exempel potatiskoket eller pastakoket över råa köttrester eller fiskrester innan du lägger det i papperspåsen.
  • Rengör sopkärlet, gärna med lite ättika runt kanterna och på botten. Strö lite vanligt trädgårdskalk runt kanterna och i botten av kärlet.

Mer information

 

Minska matsvinnet!

Ett hushåll beräknas kunna spara minst 3000-6 000 kronor per år genom att ta tillvara på resterna och lukta och smaka på maten innan den slängs.

Dina matvanor eller ovanor påverkar inte bara din ekonomi utan också miljön. Den svenska livsmedelsproduktionen står för cirka 50 procent av den totala övergödningen och 20 — 25 procent av den totala klimatpåverkan i Sverige. Livsmedelsproduktionen är vattenkrävande och bidrar till spridning av gifter, bland annat bekämpningsmedel. Här kan du läsa om vad du kan göra för att minska matsvinnet:

  • Planera. Skriv en inköpslista utifrån vad du redan har hemma
  • Köp varor med kort datum. Ska du äta maten inom en snar framtid kan du göra en insats för miljön genom att köpa mat med kort tid kvar till bäst-före-dag, ofta till ett billigare pris
  • Frys in mat som börjar bli gammal, om du inte ska äta den direkt
    Du kan bland annat frysa in:
    • Rivna ostkanter, använd till gratäng, paj eller pizza
    • Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa
    • Frukt, använd till smoothie
    • Grädde, mjölk, smörgåspålägg

  • Ha koll på din kyl, planera för att äta upp maten i tid eller frys in den
  • Gör storkok och frys in, gärna i portionsförpackningar
  • Gör en fruktsallad av frukt som börjar bli gammal
  • Gör omelett av rester. Det mesta passar i en omelett, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött och skrumpna grönsaker
  • Förvara maten rätt så håller den längre. Temperaturen i kylskåpet ska helst vara 4 — 6 grader och i frysen ska det vara -18 grader.
  • Lukta och smaka innan du slänger matavfall. Bäst-före-dag handlar om ett livsmedels kvalitet, det vill säga smak, färg, krispighet, spänstighet och tuggmotstånd. Det går ofta att äta livsmedlet flera dagar efter det passerat bäst-före-dag om du förvarat det rätt, det gäller inte känsliga livsmedel som till exempel vakuumförpackad lax.

    Sista förbrukningsdag betyder att livsmedlet kan vara olämpligt att äta när datumet passerat. Märkningen används på känsliga produkter som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå fågel och rå fisk.

För dig som vill veta mer

Konsumentföreningen Stockholm - Information om hur du kan minska matsvinnet

Naturvårdsverket — Matavfall och matsvinn

Livsmedelsverket - Matavfall

 

Kompostera matavfall

Du behöver anmäla om att få kompostera hushållsavfall med varmkompost. För att din anmälan ska godkännas krävs följande:

  • Skadedjurssäker, så att möss och fåglar inte kommer åt innehållet Glipor och hål får inte vara större än 5 millimeter. Väggarna i kompostbehållaren ska vara täta och gnagsäkra samt ha en platta eller ett finmaskigt nät i botten. Behållaren ska vara ventilerad men ha ett tätslutande lock.
  • Ventilerad, så att komposten inte börjar lukta illa. Förse eventuella ventilationshål på sidor eller i botten med finmaskigt nät.
  • Isolerad, så sker nedbrytningen snabbare.
  • Tillräcklig dimensionerad. Det betyder att det ska finnas utrymme för den mängd köksavfall och strö som ska tillföras under hela året, även om komposten fryser. En isolerad kompost bör ha en volym på 250-400 liter.
  • Komposteringen ska skötas på ett sådant sätt att olägenhet för omgivningen inte uppstår.

Anmäl kompostering

Fyll i och skicka in anmälan om kompost, bifoga kvitto på inköpet av komposten eller foto på din byggda kompost.

Anmäl gemensam kompost

Du kan ha en gemensam kompost tillsammans med din granne/dina grannar. Fyll i och skicka in anmälan, bifoga kvitto på inköpet av komposten eller foto på din byggda kompost. 

Blanketter — Renhållning

Det här ska du inte slänga i komposten

  • Plast, glas och metall
  • Batterier, mediciner, målarfärg och annat miljöfarligt avfall
  • Papper som är överdraget med vax, plast med mera
  • Papper i stor mängd
  • Cigarettfimpar (innehåller tungmetaller)
  • Dammsugarpåsar och städdamm
  • Blöjor
  • Aska och kalk (komposten blir för alkalisk och mikrobernas verksamhet förhindras)
  • Större benrester

Se till att komposten fungerar så bra som möjligt

För att din kompost ska fungera och hålla igång nedbrytningen krävs det en lagom balans mellan näring, syre, fukt och värme.

Näring

Pröva dig fram när det gäller balansen mellan kol och kväve eftersom matavfallet varierar efter årstider och kostvanor. Det är lagom med 1 del strö till 2 delar matavfall. Fyll på strö varje gång du lägger i matavfall, täck sedan avfallet med strö. Finfördela gärna matresterna, då bryts de ner snabbare.

Se till att komposten är täckt för att slippa dålig lukt och flugor.

Komposströ

Använd gärna bark, barr och torra löv, flis av kvistar och grenar, kutterspån, halm eller torvmull som kompostströ. Det är bra att varva med olika strötyper. Om du använder spån ska du vara noga med att det inte innehåller färgbehandlat och tryckimpregnerat virke.

För grovt sågspån är inte bra, det tar för lång tid. Du kan använda fint sågspån men du behöver då blanda om och syresätta komposten ofta så att den inte blir för kompakt. Hushållspapper och äggkartonger innehåller mycket kol kan gärna varvas med matavfallet. 

Syre

Om komposten inte får tillräckligt med syre kan det börja lukta illa.

  • Se till att det är bra ventilation, särskilt i botten. Till exempel kan du lägga ett cirka 10 centimeter lager med ris i botten.
  • En stående kompost (det vill säga inte roterande) behöver blandas om med jämna mellanrum. Blanda om ungefär halva komposten och låt det i botten vara.
  • Tillsätt mask till komposten, då behöver du inte röra om hela tiden för maskarna sköter omrörningen och de trivs bäst med att vara ifred.
  • Sätt ett perforerat rör i mitten av komposten.

Fukt

Komposten ska vara lika fuktig som en urkramad tvättsvamp. Om du driver processen för hårt kan den bli för blöt, då behöver du lägga i till exempel spån eller torv och sedan blanda om.

Om komposten blir för torr finns det risk att processen stannar av. Töm i ljummet vatten, men gör det försiktigt och bara lite i taget.

Värme

  • Du får snabbast nedbrytning när det är 35-55° C i komposten.
  • För att bakterier, smådjur och maskar ska vara aktiva behöver det vara mer än 10-12 ° C, därför är det viktigt att komposten är isolerad.

Kontrollera temperaturen

  • Mät med en termometer.
  • Mät med ett träskaft. Stick ner träskaftet i mitten av komposten, låt det stå ett tag och känn sedan på skaftet, är det varmt så är allt som det ska. Om skaftet känns kallt behöver du varva avfallet med extra stickigt och luftigt strö. Det hjälper syret att komma in överallt och när det sen blir varmt startar nedbrytningen igen.

Påfyllning och tömning

Det är bäst att använda en kompost som har två fack, ett för påfyllning och ett för mognad.

  • Börja att fylla på i fack 1, när det är fullt får det stå och mogna och du fyller istället på i fack 2.
  • När sedan fack 2 också är fullt tömmer du fack 1 och lägger det i en hög på marken. Lägg gärna en presenning eller liknande över.
  • Testa efter hand om det är färdigt. Ett bra sätt är att blanda om och sen mäta temperaturen. När den har sjunkit har mikroorganismernas aktivitet avtagit. Eller så några krassefrön i lite kompostjord, om de gror och ser friska och gröna ut är komposten klar att användas.

Använd kompostjord till krukväxterna

Kompostmaterialet är koncentrerad näring och behöver spädas innan det används som till exempel krukväxtjord. Blanda cirka 1/3 sand, 1/3 jord och 1/3 kompost.

Använd kompostjord till trädgården

I trädgården går det bra att sprida komposten outspädd för där blandas den med jorden. Sprid ett minst 5 cm tjockt lager kompost för jordförbättring och 1-2 cm för toppdressing av gräsmattor.

  Sidan uppdaterades: