Vanliga frågor och svar om avfall och avloppstömning

Här kan du hitta de vanligaste frågorna och svaren om avfall och avloppstömning. Klicka på den kategori du har frågor om. Finns inte din fråga? Kontakta kommunens kundcenter.

Avfallskärl och sophämtning
Matavfall
Kompost
Sortering av avfall
Abonnemang och taxor
Återvinningscentral
Mobil återvinningscentral
Miljöstation
Textilinsamling
Slam
Fosfor

Avfallskärl och sophämtning

  • Vem äger och ansvarar för sopkärlen?
    Kommunen äger alla hushållssopkärl, men det är du som fastighetsägare som bland annat är ansvarig för att hålla kärlet rent. Om det går sönder eller försvinner får du ett nytt kärl, men om du avsiktligt skadat kärlet kan du bli skadeståndsskyldig.

  • Är det mitt ansvar att mina avfallskärl går att tömma?
    Ja. Du behöver se till att avfallskärlen går att tömma på hämtningsdagen. Kärlet ska köras ut till fastighetsgränsen eller anvisad plats. Det är också fastighetsägarens ansvar att hålla vägen fri från snö och halka.
  • Kan jag byta storlek på mitt matavfallskärl?
    Alla hushåll som valt valt att sortera ut matavfall har ett brunt kärl för matavfall (140 liter) och ett grönt kärl för restavfall (190 liter eller 370 liter). Det bruna kärlet för matavfall finns inte i andra storlekar, större kärl blir för tunga att hantera.

  • Jag har inte plats för två kärl, vad finns det för alternativ?
    Det går bra att ha gemensamma kärl med grannen. Ni delar på båda kärlen, det vill säga både på restavfallskärlet och matavfallskärlet. För att få dela kärl behöver du ansöka om tillstånd hos Renhållningsenheten. Kontakta kommunens kundcenter om du har frågor
    Läs mer om gemensam avfallslösning
  • Var ska avfallskärlen stå?
    På hämtningsdagen måste de kärl som ska hämtas stå ute vid vägen eller på den hämtningsplats som ni kommit överens om. Handtag och hjul ska vara fritt åtkomliga och vända utåt. Ställ gärna ut kärlet kvällen innan hämtning.
    Var kärlen står resten av tiden bestämmer du själv, men det måste vara på din egen tomt. Vägen fram till kärlet ska också vara fri från buskar och nedhängande grenar, parkerade bilar, redskap, cyklar eller liknande. Vintertid ska vägen och platsen runt kärlet vara skottad. Placera gärna kärlen i skugga, för att minska risken för dålig lukt.

  • Vad händer om jag glömt att ställa fram mitt kärl på hämtningsdagen?
    Om du glömt att ställa ut ditt/dina kärl och inte kan vänta tills nästa tömning finns det möjlighet att beställa extra hämtning, inom 1 dygn eller inom 3 dygn. Det gör du genom kommunens kundcenter. 

  • Hur ofta töms avfallskärlen?
    Vanligast är att villor och radhus har tömning varje eller varannan vecka. Sorterar du ut förpackningar och matavfall räcker det oftast med tömning varannan vecka.

  • Kan jag beställa extra hämtning?
    Ja, du kan beställa extrahämtning genom kommunens kundcenter. 

  • Måste jag ställa ut det bruna kärlet om jag bara har en påse i det?
    Ja, för din egen och dina grannars skull bör du ändå ställa fram kärlet. Tänk på att nästa hämtningstillfälle inte är förrän om ytterligare 14 dagar (om du valt varannan veckas hämtning).

  • Kan jag beställa kärltvätt?
    Ja, Kungälvs kommuns entreprenör erbjuder kärltvätt, beställ kärltvätt på telefonnummer 0303-24 58 60.

 

Matavfall

  • Vad betyder rötning?
    Rötning betyder att organiskt material bryts ner under syrefria (anaeroba) förhållanden. Slutprodukten är biogas och biogödsel/rötrest. I rötningsprocessen deltar en mängd olika mikroorganismer som bryter ner det organiska materialet till metan och koldioxid. Biogas består till största delen av metan, som är mycket energirik och har många användningsområden.

    Det organiska materialet i rötningsprocessen bryts dock sällan ner fullständigt utan det bildas en slutprodukt, den så kallade rötresten/biogödsel. Biogödsel består av vatten och organiskt material men även mikroorganismer och många olika näringsämnen och kan återföras till jordbruket.

Läs mer i broschyren Sorteringsguide för matavfall

  • Varför ska jag sortera mitt matavfall?
    För att bidra till en bättre miljö. Utsorterat matavfall rötas till biogas som kan användas som drivmedel i bilar och bussar. På så sätt minskar behovet av fossila bränslen som bensin och diesel, vars utsläpp bidrar till växthuseffekten. Biogödsel, som är en rest från rötningsprocessen, har hög näringshalt och används som gödningsmedel på jordbruksmark.

  • Är det värt att sortera, blandas inte avfallet ändå till slut?
    Så länge matavfallet sorteras rätt blandas det inte med innehållet från något annat avfallsslag. Om matavfallskärlet däremot visar sig innehålla annat än matavfall kan det hända att kärlet töms bland restavfallet.

  • Vad händer med matavfallet när jag sorterat ut det?
    Matavfallet hämtas och körs till en förbehandlingsanläggning i Marieholm, Göteborg. I anläggningen omvandlas matavfallet till så kallad slurry som sedan fraktas till Falkenberg, Helsingborg och Laholm för att bli biogas och biogödsel.

  • Vad är biogas?
    Biogas består av metangas och koldioxid. Biogasen kan användas direkt för uppvärmning och elproduktion eller som fordonsbränsle efter att gasen renats från koldioxiden.

  • Vad är det som är bra med biogas?
    När biogas tillverkas uppgraderas den till fordonsbränsle. Då minskar utsläppen av fossilt koldioxid när det ersätter bensin och diesel. Utsläppen av partiklar, kolväten, kväveoxider och svavelföreningar minskar också vid användning av biogas istället för fossilt bränsle.

  • Vad är biogödsel?
    Biogödsel är en rest från rötningsprocessen vid utvinning av biogas. Biogödsel har hög näringshalt och används som gödningsmedel i jordbruket.

  • Vad är det som är bra med biogödsel?
    Näringsämnena i matavfallet tas tillvara i biogödsel som ersätter konstgödsel inom jordbruket. Fosfor som används i konstgödsel är en ändlig resurs, vilket gör det viktigt att hitta andra alternativ. Dessutom kräver produktionen av konstgödsel energi som sparas genom att biogödsel används i stället.

  • Är det bättre att röta matavfall än att bränna det?
    Genom att röta matavfall utvinns energi i form av biogas, som kan ersätta fossila bränslen för exempelvis fordon. Biogas bidrar inte med några nettoutsläpp av koldioxid, samt att utsläppen av kolväten, kväveoxider, svavelföreningar och partiklar är låga.
    Dessutom bildas biogödsel som en restprodukt, som återgår till jordbruket, och bidrar till ett kretslopp av näringsämnen.

  • Hur mycket biogas och biogödsel ger matavfall?
    Av en två kilos påse matavfall blir det biogödsel som räcker till att odla havre till elva portioner havregrynsgröt och biogas som en bil kan köra fyra kilometer på.

  • Hur mycket matavfall samlas in?
    Mer än hälften av alla kommuner i Sverige samlar in matavfall på något vis. I hela Sverige samlades 673 180 ton matavfall in år 2012. Varje person ger i snitt upphov till cirka 82 kilo matavfall per år, men långt ifrån allt samlas in i dag. Kungälvs kommun har som mål att samla in minst hälften av allt matavfall som uppstår i kommunen, vilket innebär ungefär 1 470 ton per år.
  • Varför får vi bara en hållare för papperspåsar?
    En hållare är vad som ingår i ett abonnemang.

  • Varför har Kungälvs kommun valt papperspåsar för matavfallsinsamlingen?
    Alternativet till papperspåsar är plastpåsar gjorda på majsstärkelse och fossil plast. De kan skapa bekymmer i rötningskammaren vid framställningen av biogas, vilket var den huvudsakliga anledningen till att vi istället valde papperspåsar.

    Bioplastpåsarna hinner heller inte brytas ner i rötningsprocessen och riskera att spridas på jordbruksmark med biogödslet. En annan anledning var att fukten i matavfallet avdunstar sämre i en plastpåse. Matavfall som samlas i en plastpåse blir därför tyngre och lukten mer obehaglig.

  • Får jag använda andra påsar än de ni delar ut?
    Nej, påsarna som delas ut har valts med stor omsorg för att de bryts ned fullständigt och fungerar problemfritt i rötningsprocessen. De innehåller också också godkänt lim och är fukttåliga. Du får inte använda plastpåsar! Inte heller majsstärkelsepåsar eller andra nedbrytbara påsar ska användas.

  • Påse av papper, kommer den inte gå sönder?
    Papperspåsen är utvecklad för att kunna hålla just matavfall samtidigt som den är utvecklad för att få största möjliga ventilation, för att kunna minimera lukt. 

    För att undvika att papperspåsen blir för blöt, låt alltid matresterna rinna av ordentligt i vasken. Lägg gärna lite hushållspapper, tidningspapper eller äggkartong i botten av påsen som kan suga upp eventuell väta.

  • Mina matavfallspåsar är slut. Hur får jag nya?
    När du behöver fler påsar kan du:
    • klämma fast en tom påse på ditt matavfallskärl för att informera renhållningsarbetarna att du behöver fler påsar
    • beställa fler hos kommunens kundcenter
    • hämta fler på återvinningscentralerna i Munkegärde, Kode, Ytterby och Kärna samt Ica Nära Skafferiet, Ica Nära Kode och City Gross
    • Bor du i hyreshus, bostadsrätt eller samfällighet ska du kontakta din fastighetsskötare eller styrelse om du behöver nya påsar

  • Hur ska jag få plats för matavfallet under min diskbänk?
    Förvaringen av matavfall i köket måste var och en lösa själv. Både diskbänkar, kök och behov av plats varierar.

 

Kompostering

  • Vilket hushållsavfall kan inte komposteras?
    • Plast, glas och metall
    • Batterier, mediciner, målarfärg och annat miljöfarligt avfall
    • Papper som är överdraget med vax, plast med mera
    • Papper i stor mängd
    • Cigarettfimpar (innehåller tungmetaller)
    • Dammsugarpåsar och städdamm
    • Blöjor
    • Aska och kalk (komposten blir för alkalisk och mikrobernas verksamhet förhindras)
    • Större benrester

  • Vilket strö ska jag använda?
    Använd gärna bark, barr och torra löv, flis av kvistar och grenar, kutterspån, halm eller torvmull. Det är bra att varva med olika strötyper. Om du använder spån ska du vara noga med att det inte innehåller färgbehandlat och tryckimpregnerat virke.

    För grovt sågspån är inte bra, det tar för lång tid. Du kan använda fint sågspån men du behöver då blanda om och syresätta komposten ofta så att den inte blir för kompakt. Hushållspapper och äggkartonger innehåller mycket kol kan gärna varvas med matavfallet. 


Sortering av avfall

  • Vad ska jag lägga i det gröna kärlet för restavfall?
    I det gröna kärlet slänger du restavfall. Restavfall är det som blir över när du har källsorterat, till exempel blöjor och bindor, diskborste, kuvert eller trasiga leksaker utan batteri.

Läs mer om mat- och restavfall här

  • Vilket avfall ska källsorteras?
    Avfall som ska källsorteras är:
    • matavfall
    • producentansvarsmaterial (tidningar och wellpapp, glas-, plast-, metall- och pappersförpackningar),
    • farligt avfall (kemikalier, läkemedel, målarfärg)
    • el-avfall (batterier, vitvaror, ljuskällor)

  • Kan jag lägga mitt trädgårdsavfall och mina krukväxter tillsammans med matavfallet?
    Nej, du får inte slänga trädgårdsavfall eller gamla krukväxter tillsammans med matavfallet. Det är skillnad på att sortera för biogas och att sortera för kompost. Att något är biologiskt nedbrytbart innebär inte alltid att det går att göra biogas av det. Det är därför du inte får lägga exempelvis blomjord, trä eller trädgårdsavfall i det bruna kärlet. Biologiskt nedbrytbara plastpåsar går inte heller att återvinna tillsammans med matavfall. Du kan lämna ditt trädgårdsavfall på kommunens återvinningscentraler eller beställa hämtning av trädgårdsavfall. 

  • Kommer någon att kontrollera hur jag sorterar?
    Kommunens entreprenör har bland annat i uppgift att titta i matavfallskärlen i samband med hämtning. Om de upptäcker att någon sorterat fel noteras det och följs upp. Om det händer flera gånger kan du komma att få byta abonnemang till osorterat. Kommunen kommer också att genomföra plockanalyser för att få en statistisk uppföljning av utsorteringen.

  • Vad händer om jag inte sorterar mitt matavfall?
    Har du valt abonnemanget för utsortering av matavfall ska du sortera ut ditt matavfall från och med den dag du fått ditt bruna kärl. Om du inte gör det kommer ditt abonnemang i värsta fall ändras till osorterat. 


Abonnemang och taxor

  • Jag har inget matavfall, men vill ha det billigare abonnemanget.
    Vårt mål är att minimera avfallsmängderna, så om du har lite matavfall är det positivt. Däremot blir det ofta mer matavfall än vad man tror.
    Även om du äter upp alla rester eller ger dem till hunden blir det en del skal och ben. Även lite matavfall kan komma till nytta! En papperspåse med matavfall ger energi för att köra en biogasbil 4 kilometer.

  • Varför får jag betala vikt för restavfallet?
    Det ska löna sig att göra rätt, ju bättre du sorterar, desto lägre avgift. Det är orsaken till att den viktbaserade och miljöstyrande avfallstaxan införs. Det blir lönsamt att sortera ut matavfall eftersom vikten minskar.

  • Hur fungerar vägningen av restavfallet?
    Ditt restavfall vägs när ditt kärl lyfts för tömning i renhållningsbilen. Kärlet vägs före och efter tömningen och det är skillnaden mellan dessa vägningar som är grunden för din renhållningsavgift. Om det fastnat avfall på botten i kärlet så räknas det alltså inte med i vägningen.

    På kärlen finns en unik bricka med digital information om typ av abonnemang och adress. Renhållningsbilen läser av brickan, uppgifterna blir underlag för den faktura du sedan får. Om vägningen inte fungerar räknas avgiften på genomsnittet för de senaste fem vägningarna. Om du inte har haft fem hämtningar av avfall (till exempel när ny tjänst startas) så beräknas viktavgiften efter medelvärdet för den aktuella behållartypen.

  • Viktbaserad taxa, betyder inte det att barnfamiljer med blöjbarn som slänger stora mängder blöjor kommer att få dyrare räkningar?
    En viktbaserad taxa blir dyrare för den som producerar mycket avfall. Vissa perioder i livet kan av olika anledningar innebära mer avfall än annars, framförallt perioden med blöjbarn. Därför är viktbaserad taxa mindre gynnsam för barnfamiljer. Samtidigt ger en viktbaserad taxa möjlighet för hushållet att påverka sina kostnader. Är hushållet bra på att sortera ut avfall för återvinning så minskar kostnaden. Det finns en rättvisetanke i att du betalar en viss del efter den mängd avfall som du producerar. På samma sätt som du betalar en rörlig avgift för din elförbrukning och VA-förbrukning.

  • Om det görs biogas och biogödsel av matavfallet, varför får jag inte billigare taxa än den jag har nu?
    Kungälvs kommun får betala en behandlingskostnad för avfall som lämnas till förbehandlingsanläggning för matavfall, precis som för det avfall som lämnas till förbränning. Insamling av matavfall till biogasproduktion och biogödselproduktion görs inte för att spara pengar utan vårt motiv är miljöbaserat. Det baseras på de mål som regeringen och Kungälvs kommun har satt upp för att nå en ökad resurshållning.

  • Vad händer om jag ångrar mitt val av renhållningsabonnemang?
    Anmäl ett nytt renhållningsabonnemang eller kontakta kommunens kundcenter.
    Blanketter — Renhållning
  • Jag har inte lika mycket avfall längre sen jag började sortera ut matavfall. Kan jag ändra mitt hämtningsintervall?
    Du kan ändra hämtningsintervall och storlek på behållare en gång per år utan avgift, skulle du behöva ändra igen får du betala 100 kronor per ändring. 

 

Återvinningcentral

  • Hur mycket får jag lämna som privatperson?
    Då får per besök lämna:
    • 2 kubikmeter sorterat grovavfall/byggavfall
    • 8 personbilsdäck
    • 10 kilo farligt avfall
    • 10 enheter elavfall
    • Maximalt 50 kilo välinpackad asbest (endast på Munkegärde ÅVC)

  • Varför ska jag tömma säcken på återvinningscentralen?
    • Att bränna avfall är dyrt och vi vill undvika att skicka avfall till förbränning när det kan materialåtervinnas.
    • Genom att förbättra sorteringen får vi ett renare material som går till materialåtervinning.
    • Det förekommer farligt avfall i säckarna som kan skada vår personal och miljön.
    • Plast- och pappsäckar kan materialåtervinnas i stället.

  • Måste jag sortera mitt avfall?
    Ja. Enligt Avfallsförordningen, som har stöd i Miljöbalken, är du skyldig att sortera ditt hushållsavfall och lämna det på återvinningscentralen.

  • Vad händer om jag dumpar avfall istället?
    • Att slänga skräp i naturen är olagligt.
    • Att sanera och städa undan dumpat avfall är kostsamt och onödigt för markägaren.
    • Att dumpa avfall räknas som ett brott som kan ge böter eller fängelse.

  • Blir det billigare för mig som sorterar mitt avfall?
    Nej. Men det blir dyrare för alla om vi inte sorterar på rätt sätt, både för kommunen och kommunens invånare. Förbränningspriserna har ökat vilket betyder att ju mer vi skickar till förbränning desto dyrare blir det.

  • Behöver jag tömma säcken på återvinningscentralen för alla typer av avfall?
    Nej. Det finns några undantag som är viktiga att känna till. Kontakta personalen på återvinningscentralen om du ska lämna:
    • Säckar som innehåller damm, sågspån, isolering eller annat lättflyktigt material.
    • Säckar som innehåller invasiva arter, till exempel parkslide och lupiner.
    • Asbest ska fortfarande vara inplastat och väl förslutet när du kommer till återvinningscentralen.

  • Var lägger jag avfall som inte går att sortera?
    Allt avfall går att sortera. Kontakta personalen på återvinningscentralen om du är osäker!

  • Kan jag betala för att lämna osorterat avfall?
    Nej. Det går inte att betala sig från skyldigheten att sortera sitt avfall på återvinningscentralen. Vi måste alla ta ansvar för avfallet vi skapar och sortera det så att resurser som kan återvinnas istället för att eldas upp. Kom ihåg att alla invånare är skyldiga att sortera sitt avfall enligt lag.

  • Varför finns ingen container för Brännbart stort eller Smått brännbart?
    Det här är en av flera åtgärder för att öka sorteringen så att vi ska kunna återvinna mer material. Våra analyser visar att cirka 75 procent av det avfall som vi slänger i containern för brännbart kan återvinnas.

  • Vad kan jag lägga i containern för "Energiåtervinning"?
    I container "Energiåtervinning" är det bara okej att lägga saker som inte ska återvinnas eller återanvändas. Exempelvis:
    • Presenningar
    • Takpapp
    • Skumgummi
    • Dynor
    • Frigolit
    • Tapeter
    • Tygresväskor
    • Trasiga mattor

Kontakta personalen på återvinningscentralen om du är osäker!

  • Vad kan jag lägga i containern för "Stoppade möbler"?
    I containern "Stoppade möbler" är det bara okej att lägga saker som inte ska återvinnas eller återanvändas. Kontakta personalen på återvinningscentralen om du är osäker!

  • Är "Töm säcken" unikt för Kungälvs kommun?
    Nej. Flera av våra grannkommuner i Göteborgsregionen jobbar på liknande sätt. Det används bland annat i Gävle, Eskilstuna, Västerås, Linköping, Örebro, Norra Skåne och fler kommer till.

  • Vad händer med säckarna?
    Här är några förslag på vad du kan göra med säckar som du sorterat avfall i:
    • Ta med säckarna hem för att återanvända nästa besök.
    • Lämna plastsäckar till återvinning av förpackningar för plast.
    • Lämna papperssäckar till återvinning av förpackningar för papper.
  • Vad kan företag lämna på återvinningscentralen?
    Det här kan kan företag lämna på ÅVC:n
    • Trä, både målat och omålat (inte tryckimpregnerat)
    • Gips
    • Plast
    • Trädgårdsavfall
    • Grenar och ris
    • Sängar och soffor
    • Tegel, kakel och betong
    • Metall
    • Isolering
    • Wellpapp
    • Pant
    • Fett (matoljor)
    • Wellpapp, kartong

Passerkort till återvinningscentralen

  • Varför införde kommunen passersystem med bommar på återvinningscentralen?
    Kungälvs kommun införde passersystemet för att vi ska kunna få ett bättre trafikflöde, minska trängseln och öka säkerheten inne på centralen. Systemet gör att vi kan begränsa antalet bilar som kan vara inne på anläggningen samtidigt.

    Då säkrar vi upp att återvinningscentralerna bara används av boende, fastighetsägare och företag som är verksamma i Kungälv. Dessutom får vi ett bättre underlag för att anpassa öppettider och bemanning på återvinningscentralen.

  • Vem får tillträde till återvinningscentralen?
    För att få tillträde till återvinningscentralen som privatperson ska du vara över 18 år och antingen boende, folkbokförd och/eller fastighetsägare i kommunen.

  • Vad kostar det och hur ofta får jag besöka en återvinningscentral?
    Besök på återvinningscentralen ingår i den fasta avgift som du betalar för ditt renhållningsabonnemang och det finns ingen begränsning i antal besök. Det finns däremot en begränsning på hur mycket du får lämna per besök:
    Per besök får du lämna:
    • 2 kubikmeter sorterat grovavfall/byggavfall
    • 8 personbilsdäck
    • 10 kilo farligt avfall
    • 10 enheter elavfall
    • Maximalt 50 kilo välinpackad asbest (endast Munkegärde ÅVC)

  • Jag har körkort, måste jag ansöka om passerkort?
    Nej, systemet läser av folkbokförings- och fastighetsregistret så finns du med i något av dessa register kommer du in på ditt svenska körkort och behöver inte ansöka om passerkort.

  • Hur gör jag som bor i lägenhet?
    För dig som bor i lägenhet och är folkbokförd i kommunen, ingår kostnaden för renhållning oftast i din månadshyra. Om du har ett giltigt svenskt körkort stoppar du in ditt körkort i terminalen och bommen går upp. Saknar du svenskt körkort behöver du fylla i ansökan om passerkort till återvinningscentralen för privatpersoner. Passerkortet är kostnadsfritt.

    Ansök om passerkort på kommunens blankett
  • Jag har fritidshus med renhållningsabonnemang i kommunen, vad gäller för mig?
    Om du är fastighetsägare till ditt fritidshus kan du använda ditt körkort för att komma in på centralen eller så kan du ansöka om passerkort.

  • Jag äger en tomt i kommunen, kan jag besöka återvinningscentralen?
    Om du äger en obebyggd tomt i kommunen betalar du inte någon renhållningstaxa och då har du inte rätt att besöka återvinningscentralen.

  • Får jag besöka återvinningscentralerna i Kungälv trots att jag inte bor i kommunen?
    Nej, för att få besöka återvinningscentralerna i Kungälv ska du betala renhållningstaxa i kommunen.

  • Jag är hyresvärd, hur gör jag?
    Du som är hyresvärd kan informera dina hyresgäster om att de kommer in med sitt körkort på återvinningscentralerna om de är folkbokförda i kommunen. I annat fall kan de ansöka om ett passerkort.

  • Jag har inget giltigt svenskt körkort, hur gör jag?
    Om du saknar svenskt körkort kan du ansöka om ett passerkort kostnadsfritt. Systemet är enkelt, det är bara att stoppa in ditt kort (långsidan först och streck- eller QR-kod uppåt) så går bommen upp. Passerkortet kostar ingenting eftersom det ingår i den fasta avgift som du betalar för ditt renhållningsabonnemang.

  • Jag har ett utländskt körkort, kan jag använda det i läsaren?
    Nej, passageterminalen kan bara läsa av svenska körkort.

  • Jag vill registrera fler i mitt hushåll, hur gör jag då?
    Det behövs inte, alla kommuninvånare som är folkbokförda i kommunen och över 18 år har tillgång till återvinningscentralerna, under förutsättning att de har ett renhållningsabonnemang och svenskt körkort.

  • Kan jag ansöka om fler passerkort?
    Nej, passerkortet är personligt och det är endast möjligt att registrera ett per person.

  • Kan jag ansöka om passerkort och fortfarande komma in med mitt körkort?
    Nej, har du körkort ska detta användas som passerkort på återvinningscentralen. Har du ett passerkort kopplat till ditt personnummer spärras ditt körkort automatiskt.

  • Hur får jag mitt passerkort?
    Du kan skicka in din ansökan via post eller mejla ansökan till kommun@kungalv.se . Du kan även lämna in ansökan till Stadshuset på Ytterbyvägen 2. Passerkortet skickas sedan till din postadress som är angiven på blanketten.

  • Vad händer om jag blir av med mitt passerkort?
    Skulle du bli av med passerkortet, kontakta kommunens kundcenter så snabbt så möjligt så att vi kan spärra kortet så att ingen annan använder sig av det. Du får ut ett nytt kort i samband med spärrningen.
    Tappar du eller blir av med ditt körkort ska du meddela polisen och Transportstyrelsen.

Passerkort för verksamheter och företag

  • Jag är företagare, hur gör jag?
    Företagare måste betala för att lämna avfall på återvinningscentralerna, eftersom denna kostnad inte tagits med i företagens avgift för avfallsabonnemanget. Kommunen säljer inte längre klippkort för företag men har du klipp kvar kan du använda det som betalning för avfallet du lämnar på centralen. När ditt klippkort börjar ta slut ansöker du om ett passerkort. Du kommer då i fortsättningen att faktureras kostnaden för dina besök på din renhållningsfaktura.
  • Vad kostar mitt passerkort?
    Passerkortet är kostnadsfritt men besöket på återvinningscentralen faktureras beroende på vad som lämnats.

  • Hur mycket faktureras jag som företagare för mitt besök?
    Företagare faktureras för grovavfall som lämnas återvinningscentralen. På terminalskärmen väljer du vad som ska lämnas. Grovavfall kostar 300 kronor. Detta gäller för avlämning av avfall för fordon ≤3,5 ton (ett fordon som väger högst 3,5 ton inklusive last).

  • Jag vet inte vad jag har för typ av avfall med mig
    • Till grovavfall räknas brännbart, deponi/obrännbart, gips, trädgårdskompost, grenar och ris, trä, jord och sten.
    • Om du är osäker på vad du har med dig för avfall kan du söka i vår sorteringsguide. Alternativt kan du klicka på hjälplampan på skärmen på passageterminalen så hjälper personalen på återvinningscentralen dig att klicka rätt.

  • Jag har inte gjort slut på mitt klippkort kan jag fortfarande använda det?
    Ja, klippkorten är giltiga på återvinningscentralerna. Det kommer dock inte gå att köpa nya klippkort utan du behöver ansöka om passerkort för ditt företag när klippkortet tagit slut.

  • Hur kommer jag in på återvinningscentralen om jag ska använda mitt klippkort?
    Klicka på hjälplampan på passageterminalsskärmen så öppnar personalen på återvinningscentralen åt dig och klipper ditt kort.

  • Vilka företagare kan lämna avfall på återvinningscentralen?
    Företagare som är verksamma i kommunen får, mot en avgift lämna grovavfall på återvinningscentralen.

  • Kan företagare använda sitt körkort för att komma in på centralen?
    Nej. Företagare behöver ansöka om passerkort för att komma in på återvinningscentralen. Kostnaden för avfallet faktureras och kommer på renhållningsfakturan.

  • Kan jag ansöka om fler än ett passerkort för mitt företag?
    Ja, du fyller i antalet passerkort som du behöver på blanketten.

  • Hur får jag mitt passerkort?
    Du kan skicka in din ansökan via post eller mejla ansökan till kommun@kungalv.se. Du kan även lämna in ansökan till Stadshuset på Ytterbyvägen 2. Passerkortet postas till adressen du lämnat på ansökningsblanketten.

  • Vad händer om jag blir av med mitt passerkort?
    Skulle du bli av med passerkortet, meddela kommunen kundcenter så snart så möjligt så att vi kan spärra kortet så att ingen annan använder sig av det. Du får ut ett nytt kort i samband med spärrningen.

 

Mobil återvinningscentral

  • Vad är en mobil återvinningscentral?
    Den mobila återvinningscentralen kompletterar kommunens övriga återvinningscentraler och eventuella grovsoprum. Tanken är att du inte ska behöva samla på dig avfall under lång tid eller behöva åka långt för att lämna mindre mängder avfall. Du får maximalt lämna så mycket som får plats i bagaget på en normalstor personbil.

    Vår mobila återvinningscentral som besöker Koön och Diseröd centrum består av en container med fack för olika material (trä, metall, deponi). En container för brännbart avfall samt en container för trädgårdsavfall. Farligt avfall och elektronik lämnas i en mindre lastbil. Emmaus Björkå tar emot kläder och prylar som kan återanvändas.
  • Vad får jag lämna på mobil återvinningscentral?
    • Farligt avfall till exempel olja, färg och  lösningsmedel, batterier och ljuskällor/lysrör.
    • Elektronikavfall till exempel TV-apparater, datorer, mobiler, kaffebryggare.
    • Trädgårdsavfall till exempel grenar, ris, gräsklipp, växtdelar.
    • Grovavfall till exempel metallskrot, trä, brännbart, porslin och annat till deponi.

  • Hur mycket avfall får jag lämna?
    Du får maximalt lämna det som får plats i bagaget på en normalstor personbil (maximalt en kubikmeter avfall per hushåll). Tänk på att avfallet ska sorteras och att inget får vara större än 1,5 meter och väga mer än 15 kilo. Allt avfall ska lämnas till personalen på plats. Har du större mängder avfall är du välkommen till någon av kommunens återvinningscentraler.

  • Vad får jag inte lämna?
    Vi kan inte ta emot:
    • Avfall från verksamheter och företag
    • Byggavfall och rivningsavfall (till exempel avfall från hus- och lägenhetsrenoveringar, tegelpannor, gips)
    • Förpackningar och tidningar
    • Asbest (Eternitplattor med mera) och farligt avfall som blandats med andra typer av avfall eller som inte är märkt med innehåll
    • Vitvaror till exempel kylskåp, spis, diskmaskin och tvättmaskin
    • Explosiva varor som till exempel fyrverkerier och smällare
    • Läkemedel och kanyler, lämnas på apoteket
    • Gräsklippare, mopeder och större mänger avfall
    • Mineralull
    • Slipers (träbjälke för järnvägsräls)Ovanstående avfall kan du som privatperson, i begränsad mängd, lämna utan kostnad på kommunens återvinningscentraler. Företagare får betala en avgift.

 

Miljöstationer

  • Vad är en miljöstation?
    Miljöstationen är ett komplement till kommunens övriga återvinningscentraler och här kan du lämna ditt farliga avfall. Du sorterar själv avfallet enligt anvisningarna på behållarna inne i stationen. Använd gärna originalförpackningen eller märk upp förpackningen med vad den innehåller. Se till så att korkar och lock är ordentligt åtskruvade. Har du större mängder farligt avfall kan du lämna detta på återvinningscentralerna.
  • Vad får jag lämna i miljöstationen?
    I miljöstationen kan du lämna flera olika typer av farligt avfall. Lysrör och ljuskällor, småbatterier och småelektronik lämnas i el-avfallsskåpet utanför miljöstationen. Tänk på att:
    • Avfallet ska vara tydligt uppmärkt
    • Förpackningar som lämnas är hela och inte läckerInte blanda olika typer av avfall

  • Vad får jag inte lämna i miljöstationen?
    Vissa typer av avfall tar vi inte emot på grund av utrymmesskäl eller krav på förvaring- och transportsäkerhet.
    Tyvärr kan vi inte ta emot:
    • Asbest, exempelvis eternitplattor, lämnas väl inplastat på Munkegärde återvinningscentral
    • Slipers och impregnerat trä lämnas på återvinningscentralerna
    • Explosiva varor som exempelvis fyrverkerier och smällare lämnas till återförsäljare
    • Läkemedel och kanyler lämnas på apoteket
    • Större mängder farligt avfall lämnas på återvinningscentralerna

      Läs mer om miljöstationer

Textilinsamling

  • Vad kan jag lämna till insamlingen på återvinningscentralerna i Kungälv?
    • Hela och trasiga kläder av alla slag
    • Hela skor (om möjligt i par och ihopknutna)
    • Hattar
    • Bälten
    • Handväskor
    • Övrigt
    • Sängkläder
    • Filtar
    • Gardiner
    • Handdukar
    • Övrig mindre hemtextil som kan återbrukas

  • Vad tas inte emot?
    Blöta och/eller nedsmutsade textilier, trasiga skor, stor eller hemtextil som tar stor plats som exempelvis mattor och madrasser.

  • Kan jag lämna trasiga kläder till insamling?
    Ja, alla kläder som inte är blöta eller nedsmutsade tas emot.

  • Behöver jag separera trasiga från hela kläder?
    Nej.

  • Behöver jag lämna in mina kläder i en påse?
    Att på något sätt försluta/förpacka kläderna kan underlätta hantering och skydda mot smuts och fukt, men det är inget krav.

  • Vad gör jag med kläder som inte kan återbrukas/återvinnas?
    Hårt nedsmutsade kläder och/eller kläder som luktar mögel ska slängas i restavfallet. Kläder och textilier som har olja, syra eller andra hälsoskadliga ämnen på sig lämnas som farligt avfall på kommunens återvinningscentral.

  • Vad händer med kläderna jag lägger i insamlingen?
    De tas omhand av Björkåfrihet och förbereds antingen för återbruk och försäljning, materialåtervinning eller i sista hand förbränning och energiåtervinning.
    Läs mer om textilinsamling 
  • Varför ska jag inte slänga mina kläder i soporna – de förbränns ju och blir till energi?
    Utvinning av råvaror och produktionsprocesser vid tillverkningen av textilier har en mycket stor påverkan på miljö och klimat. Även om kläder som slängs i soporna blir till värme vid förbränning är det mycket bättre för miljön att lämna in gamla kläder till återanvändning eller återvinning.

  • På vilka återvinningsstaioner kan jag lämna in textil och när har de öppet?
    Samtliga av kommunens återvinningscentraler tar emot textil och kläder. 

  • Hur mycket kläder och textilier får jag lämna in?
    En privatperson får lämna maximalt 2 kubikmeter avfall på kommunens återvinningscentral per dag. Utöver denna gräns finns inga begränsningar.

  • Hur mycket textilier konsumerar vi i Sverige?
    I Sverige konsumerar vi ungefär 13,1 kilo textilier per person och år. Av dessa slängs cirka 7,5 kilo i soporna. Att slänga textil är resursslöseri. Bara att odla ett kilo bomull kan kräva upp till 29 000 liter vatten och då är inte de vattenmängder som krävs vid själva textilproduktionen inräknat. 

Slam

  • Kan jag välja vilken tid på året slambilen ska tömmas hos mig?
    Om du har en slambrunn eller minireningsverk tömmer vi din anläggning på ett fast schema. Vill du ha tömning en speciell tid som är utanför din tömningsmånad kan du beställa en budad eller tidsbokad tömning som kostar extra.

  • Hur vet jag att mitt avlopp töms tillräckligt ofta?
    Det är viktigt att du kontrollerar hur det ser ut i slambrunnen mellan tömningarna. Lyft på locket några gånger varje år för att se att allt ser bra ut. Titta exempelvis efter om du har en så kallad "slamkaka" i brunnen. Är den tjockare än 2—3 decimeter kan du ha en hög belastning och kan behöva tömma oftare.
    Det är särskilt viktigt att titta i brunnen någon vecka före slamtömning eftersom det är då du har en möjlighet att bedöma om ditt tömningsintervall fungerar.

    Läs mer om hur du kontrollerar och sköter om avloppet
  • Det är stopp i mitt avlopp, kan ni hjälpa mig?
    Nej. Kommunen utför inte spolning av avlopp. Du kan beställa en högtrycksspolning hos en avloppsentreprenör. Kiss, bajs och toapapper är det enda som ska spolas ner i avloppet. Undvik stopp genom att inte spola ner våtservetter, bomullspinnar eller annat i avloppet.

  • Mitt minireningsverk behöver fyllas upp med vatten igen efter slamtömning, kan ni hjälpa mig?
    Nej, slamtömningsbilen kan tyvärr inte ta med sig stora mängder vatten under sina tömningsrundor. Det är dessutom bäst att fylla på med eget vatten för mikrolivet (mikrobiell flora) i vattnet. Om du inte kan att fylla på verket själv, kontakta en avloppsentreprenör.

  • Kan slambilschauffören ringa mig innan tömning?
    Nej. Chauffören i bilen har ingen möjlighet att ringa innan. Om du vill vara på plats under tömning, eller vill att vi tömmer en bestämd tid måste du beställa en budad eller tidsbokad tömning via kundcenter. Budade och tidsbokade tömningar kostar mer än vanliga tömningar. 

  • Det är vatten kvar i slambrunnen efter tömning. Har den inte tömts?
    Det är normalt att slambrunnen är vattenfylld. Avloppsvattnet fylls på redan några dagar efter tömning. Vattnet kan också fyllas på snabbt om det är högt grundvatten eller om det har regnat.

  • Mitt avlopp är dimensionerat för fler än 25 personekvivalenter (PE), kan ni ändå tömma det?
    Nej. Kommunen får enligt lag bara tömma anläggningar upp till 25 PE. Kontakta en entreprenör som utför slamtömning.

Fosforfälla

  • Hur vet jag vad som står om mitt avlopp och/eller fosforfälla i mitt beslut från miljöenheten?
    Kontakta kundcenter om du inte har ditt beslut.

  • Varför ansvarar inte kommunen för att fylla på fosforfällan?
    Kommunen ansvarar bara för tömmning, transport och behandling av gammalt filtermaterial. Det är ofta leverantören som sålde anläggningen som säljer nytt filtermaterial och utför påfyllningen efter tömning. 

  • Jag har serviceavtal med en leverantör som säger att jag inte behöver byta fosforfilter vartannat år, vad gäller?
    Serviceavtalet är en tjänst där leverantören kontrollerar funktionen på din avloppsanläggning men det styr inte ditt tömningsintervall. Enligt kommunens avfallsföreskrifter är standardintervallet för tömning två år. Serviceprotokollet som leverantören fyller i vid service, kan du i många fall använda som underlag för att söka dispens.

  • Jag har kontaktat en annan entreprenör som har erbjudit byte av fosforsäck, måste jag betala kommunens avgift ändå?
    Ja. Ingen annan än kommunens upphandlade entreprenör får hämta förbrukat filtermaterial eftersom det är ett avfall under kommunalt ansvar. Du faktureras för tömning, transport och behandling enligt aktuell taxa.

  • Vad händer om jag redan tömt min fosforfälla i år eller föregående år?
    Det är kommunens ansvar att omhänderta förbrukat filtermaterial. Om du tömt på grund av en reklamation eller av ett serviceavtal kan den kommunala tömningen skjutas upp till nästa år om tömningen var korrekt utförd. Du kan styrka bytet med kvitton från leverantören. Skicka kvitton till miljöenheten. Tänk på att det är kommunen som ska tömma fosforfällan nästa gång.

  • Vad händer om fosforfällan inte töms?
    Filtermaterialet blir efter en tid mättat och förlorar sin filtreringsförmåga. Det betyder att du förlorar miljönyttan med reningen. Standardintervallet för tömning är två år. Avloppet får inte användas om fosforfällan inte är fullgott skick.
  • Vad händer om jag inte fyller på min fosforfälla?
    Du får inte använda din anläggning om du inte fyller på fosforfällan. Du förlorar miljönyttan och uppfyller inte kraven på anläggningens funktion enligt ditt beslut från miljöenheten.
  Sidan uppdaterades: