Fukt och mögel

Som boende har du ett eget ansvar att se till att det inte blir fuktproblem i din bostad. Här finns tips på hur du undviker fuktproblem och orsakerna som bidrar till att det blir fukt och mögel.


Minska risken för fuktskador och mögel

  • Rengör golvbrunnar regelbundet och håll rent under badkaret.
  • Använd duschdraperi och torka upp vatten på golvet efter dusch och bad.
  • Vädra och häng inte upp för mycket tvätt i badrummet.
  •  Kontrollera ventilationen. Ett enkelt sätt att ta reda på om den fungerar är att se om ventilen kan suga tag i ett papper. Håll ventilerna öppna och rengör dem ofta.
  • Undvik att borra hål i badrummets väggar och tak, särskilt i närheten av duschen.
  • Kontakta fastighetsägaren innan du installerar en tvättmaskin eller torktumlare.
  • Lägg inte täta mattor på källargolv och undvik helst att trä, textilier och pappersprodukter på källargolvet eftersom en källare alltid har hög fuktighet på grund av vattentrycket från marken.

 

Orsaker till problem med fukt och mögel

Om du får fuktproblem eller mögelproblem inomhus kan det till exempel bero på ett läckande rör, otäta skarvar i våtrumsmatta eller läckage från taket. Genom åren har vi också ändrat våra vanor, till exempel när det gäller dusch och tvätt. Ventilationen i många av våra bostäder är inte anpassad efter detta och klarar därför inte av att ta hand om all den fukt som vi producerar.

Fukt i en byggnad kan komma från flera olika håll:

  • Byggfukt (fukt i betong, blött byggnadsmaterial).
  • Regn och snö som läcker in genom tak och väggar.
  • Markfukt (dålig dränering, dåliga fuktspärrar).
  • Fukt från aktiviteter inomhus (dusch, tvätt, städning, matlagning, luftfuktare).
  • Vattenskador (läckande installationer, översvämningar med mera).

Om det är hög luftfuktighet inomhus, framför allt på vintern, beror det många gånger på att ventilationen inte är tillräcklig. Det är därför viktigt med tillräcklig ventilation.

Alltför höga fuktnivåer kan ge fuktskador i byggnadskonstruktion och material och då kan det bli mögeltillväxt eller bakterietillväxt. Mögellukt fastnar lätt vid olika material och sitter kvar under en lång tid, men det finns vissa mögelsvampar som inte luktar. Fukt kan också göra att olika kemiska ämnen från byggnadsmaterial kommer ut i luften.

 

Tecken på fuktproblem

Det syns inte alltid att huset är skadat av fukt och mögelskador, skadorna märks oftast först genom att det luktar. Tecken på fukt kan till exempel vara:

  • Synliga vattenskador på golv, väggar och tak, till exempel bubblor i mattor eller golvsläpp samt mögelfläckar eller färgförändringar.
  • Fuktälskande insekter (till exempel hoppstjärtar och silverfisk) i torra utrymmen.
  • Mycket kondens på fönstrens insida när det är –5° C eller lägre temperatur utomhus.
  • Fuktiga material eller hög fuktighet i byggnadskonstruktionen, uppsvällda skarvar i golvspånskivor. 

 

Hälsorisker med fuktproblem i byggnader

Fuktproblem i byggnader kan skada din hälsa. Du kan till exempel få luftvägssymtom som luftvägsinfektion, hosta, väsande andning, astmatiska besvär, snuva, irritation i näsa och ögon och besvär med trötthet och huvudvärk.

 

Mögel

I alla inomhusmiljöer finns en normalflora av mögelsvamp. Det bildas oftast mögelsporerna då luftfuktigheten är hög, framförallt på hösten.

Om den relativa luftfuktigheten är högre än 70 procent, kan mögelsvampar börja växa. Mögelsvampen slutar att växa vid lägre relativ luftfuktighet än 70 procent, men den dör inte. Mögelsporer innehåller så kallade allergener som kan ge allergiska reaktioner hos känsliga personer. I de flesta fall då människor upplever besvär rör det sig förmodligen inte om allergi mot mögel. I sporer och cellväggar finns också andra ämnen, till exempel glukaner, som satts i samband med hälsoeffekter. Under vissa tillväxtförhållanden kan många mögelsvampar producera mykotoxiner (mögelgifter) det gäller till exempel mögelsvamparna Stachybotrys atra, Aspergillus, Penicillium och Fussarium. Mögelsvampen kan också avge flyktiga organiska ämnen, vilket bland annat kan ge dålig lukt.

 

Bakterier

Även bakterier finns naturligt i inomhusmiljön. Normalt är det inte något problem för en frisk människa. Bakterier kräver hög relativ luftfuktighet för att kunna växa. Bakterierna kan precis som mögelsvamparna överleva även när det är lägre relativ luftfuktighet och kan börja växa igen då luftfuktigheten stiger. Precis som mögel kan de producera toxiner eller andra hälsopåverkande ämnen och ge dålig lukt.

 

Kvalster

Husdammskvalster kan vara ett tecken på att inomhusklimatet är dåligt. De mikroskopiskt små spindeldjuren trivs i varma, fuktiga miljöer och förökar sig lätt när förhållandena är de rätta. Djurens avföring är starkt allergiframkallande.

 

Flyktiga organiska ämnen (VOC)

Fuktproblem i byggnader eller byggkonstruktioner kan göra att olika ämnen frigörs från material som finns i byggnaden. I inomhusluften finns bland annat flyktiga organiska ämnen som kan ha betydelse för uppkomsten av hälsobesvär, till exempel från byggnadsmaterial, kopieringsapparater, rengöringsmedel, tobaksrök och mikrobiell växt. Formaldehyd är det enda enskilda ämne där det finns en riskbedömning som är relevant för de halter som kan finnas inomhus i bostäder, skolor och liknade byggnader.

 

Rekommenderande riktvärden

Vid normal rumstemperatur i en bostad bör den relativa luftfuktigheten vara 30-70 %. För att minska risken för kvalstertillväxt bör den relativa fuktigheten inte överstiga 45 %. Mycket kondens på fönstrens insida när det är
-5°C eller lägre temperatur utomhus visar att det är hög luftfuktighet. Fukttillskottet inomhus bör inte regelmässigt överskrida 3 g/m3.

Läs mer om inomhusmiljö på Folkhälsomyndighetens webbplats (extern länk)

  Sidan uppdaterades: