Kungälvs historia

Kungälv och Marstrand har ett rikt och spännande förflutet med en lång och dramatisk historia. Den strategiska placeringen, som gränsstad till tre länder, våra båda fästningar och inte minst litteraturen vittnar om att Kungälv varit en viktig plats i historien.

Enligt sagolitteraturen grundades staden Kungahälla på 900-talet vid Norde älv, några kilometer nedströms från dagens Kungälv. Den medeltida staden Kungahälla var en av Norges främsta städer. Den låg intill kungadömena Sverige och Danmark. Av allt att döma, var det en viktig handelsplats av stor strategisk betydelse.

Orostider

Efter tilltagande gränsfejder flyttades staden i början av 1600-talet till Fästningsholmen och låg därmed i skydd av Bohus fästning, som hade funnits på platsen sedan medeltiden. Fästningen omringades flera gånger av fienden. Trots detta intogs den aldrig. Efter freden i Roskilde 1658, blev Bohuslän svenskt. Då togs fästningen över av svenskarna som också byggde om den mycket.

Staden Kongelf, som hade byggts vid sidan av fästningen brändes ner av danskarna 1676. Därefter byggdes en ny stad på den norra älvstranden, där Kungälv än idag ligger. År 1696 skapades den nya stadens första stadsplan som koncentrerades kring Västra gatan.

Näring och stadsutveckling

Jordbruket var länge den främsta näringen i Kungälv. Men under det sena 1800-talet präglades staden av de framväxande industrierna och folkmängden ökade snabbt under det tidiga 1900-talet. Att stadens befolkning ökade innebar även att behoven av expansion blev tydliga. En centrumförskjutning genomfördes till området utanför Västra tullen. Genom förskjutningen bevarades stora delar av bebyggelsen längs Västra gatan.

Kungälvs kommun föds

År 1862 fattades beslut om att dela upp Sverige i kommuner. Året därpå inleddes kommunernas myndighetsutövning. I Inlands södra härad bildades följande kommuner:

  • Harestad
  • Lycke
  • Torsby
  • Hålta
  • Jörlanda
  • Solberga
  • Kareby
  • Ytterby
  • Romelanda

Här fanns även de bägge städerna Kungälv och Marstrand.

År 1952 slogs ett antal kommuner samman och gick från nio till fyra: Hermansby, Kode, Romelanda och Ytterby. Kungälv och Marstrand kvarstod som städer. Efter den senaste sammanslagningen 1971 bildades Kungälvs kommun av de fyra kommunerna, Marstrand stad, Kungälv stad och Rödbo kommun. Bara ett par år senare, 1974, övergick Rödbo till Göteborgs stad och Kungälvs kommun fick sin nuvarande form.

Det område som idag omfattar Kungälvs kommun har ett rikt och spännande förflutet. Området utgjorde del av gränslandet mellan tre länder, vilket fick förödande konsekvenser i orostider. De två fästningarna står som påminnelser om dessa tider och får oss att reflektera över vår egen tillvaro och framtid.

Marstrands historia

Grundandet av Marstrands stad sammanföll med en av de betydelsefulla perioderna för sillfiske. Sillfisket var också en viktig orsak till att staden blomstrade upp periodvis, med en höjdpunkt under mitten av 1500-talet. Mot slutet av samma århundrade skedde en markant nedgång i sillfisket och år 1643 ödelades Marstrand i en storbrand.

Carlstens fästning utgjorde, liksom Bohus fästning, ett viktigt försvar som fick stå ut med flera belägringar. Under fredstid fick fästningen en ny betydelse som fängelse.

Utveckling av staden

Marstrand hade under 1800-talet utvecklats till en mycket uppskattad badort med ett stort antal sommargäster, däribland flera kungligheter. Marstrand genomgick inte samma befolkningsutveckling som Kungälv och 1900-talets utbyggnad av Marstrand skedde främst på Koön.

  Sidan uppdaterades: