Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Byggnader och miljöer som är av kulturhistoriskt intresse får inte förvanskas, de ska underhållas och eventuella ändringar ska ske varsamt.

För att kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelseområden ska bevara sin karaktär för framtiden krävs att varje fastighetsägare har förståelse för värdet och bidrar till bevarandet. Dessa byggnader och bebyggelseområden har olika typer av lagstadgade skydd.

Gemensamt för dem alla är att eventuella tillägg, ändringar och underhållsåtgärder ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Dessa regler gäller generellt, och de gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov eller startbesked. De gäller alltså även för kulturhistoriskt värdefulla byggnader som inte omfattas av särskilda bevarandekrav i exempelvis detaljplan.

Om ett byggnadsverk omfattas av skyddsbestämmelser i detaljplan krävs inför underhållsåtgärder att fastighetsägaren anmäler åtgärden och inväntar startbesked innan underhållet påbörjas. Underhåll kan till exempel vara byte av fönsterfoder eller byte av tegelpannor.

Så kallade Attefallsåtgärder får inte utföras invid byggnader som är särskilt väderfulla ur kulturhistorisk synpunkt, eller inom bebyggelseområden som är det.

Att underhålla en kulturhistoriskt värdefull byggnad kan i vissa fall vara dyrare än vid vanligare byggnader. Ägare av kulturhistoriskt intressanta hus kan därför i vissa fall få bidrag från länsstyrelsen för underhåll.


Byggnadsminne 

Det starkaste skyddet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har de byggnader och anläggningar som har förklarats som byggnadsminnen. Dessa har därmed ansetts synnerligen märkliga med avseende på sina arkitektoniska och kulturhistoriska kvaliteter. De är skyddade av kulturmiljölagen och för att få göra ändringar i sådana krävs tillstånd från länsstyrelsen. Inom kommunen finns byggnadsminnen på exempelvis Västra gatan och på Marstrand, men även ute på landsbygden. Byggnadsminnen kan hittas via Riksantikvarieämbetets webbplats


Riksintresse för kulturmiljövården

Inom kommunen finns ett antal områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset regleras av Miljöbalken och innebär ett konstaterat nationellt intresse i att miljön bevaras för framtida generationer. Det gäller ett område i Solberga, området kring Västra gatan och Östra gatan samt Marstrand. Bebyggelsen här kan ligga inom eller utanför detaljplan, men här gäller att underhåll, eventuella tillägg och ändringar ska ske varsamt. Så kallade Attefallsåtgärder får inte utföras inom dessa områden.


Värdefulla områden enligt kommunens kulturminnesvårdsprogram

Inom kommunen finns flera kulturhistoriskt värdefulla områden utpekade i kulturminnesvårdsprogram. Programmet finns inbundet som bok och kan lånas på bibliotek.

Särskilda bevarandekrav i detaljplanen

För ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område kan en detaljplan ha upprättats för att bevara bebyggelsen. Inom kommunen finns den typen av detaljplaner för Västra gatan, Östra gatan och för Marstrandsön och Koöns område kring hamnen. Inom dessa detaljplaner gäller särskilda bevarandekrav. Även inom andra detaljplaner kan specifika byggnader vara särskilt skyddade mot förvanskning.

Om ett byggnadsverk omfattas av skyddsbestämmelser i detaljplan krävs inför underhållsåtgärder att fastighetsägaren anmäler åtgärden och inväntar startbesked innan underhållet påbörjas. Underhåll kan till exempel vara byte av fönsterfoder eller byte av tegelpannor.

Om ditt hus kan vara kulturhistoriskt värdefullt bör du alltid ta kontakt med kommunens Bygglovenhet för vägledning, innan du utför åtgärder.


Enstaka kulturhistoriskt värdefull byggnad

En byggnad kan mycket väl vara kulturmiljöhistoriskt värdefull utan att ha inventerats som sådan och utan att omfattas av mer än det generella skyddet för sådana byggnader. Det gäller såväl inom som utanför detaljplan.

Om ditt hus kan vara kulturhistoriskt värdefullt bör du alltid ta kontakt med kommunens Bygglovenhet för vägledning, innan du utför åtgärder.


K-märkning

K-märkt är ett begrepp som ofta används, men det härstammar från en lag som inte längre finns. En k-märkning i en detaljplan innebar att området var ett reservat för bevarad kulturhistorisk bebyggelse och att åtgärder som skulle kunna minska det kulturhistoriska värdet inte fick utföras. Inom kommunen finns inga detaljplaner med den gamla k-märkningen.

  Sidan uppdaterades: