Kommunens beredskap

| Krisledningsnämnd | Central krisledning | Kontaktcenter | Krisstöd | Trygghetspunkter

I normala fall finns endast en tjänsteperson i beredskap (så kallad TiB) redo att agera och aktivera övriga delar av krisorganisationen om något skulle inträffa.
Kommunens tjänsteperson i beredskap är aktiv dygnet runt, alla årets dagar, och finns inom 60 minuters avstånd från kommunens krisledningsplats. Det är TiB som gör den första bedömningen i vilken omfattning krisorganisationen ska aktiveras. Aktiveringen kan göras stegvis, beroende på händelse och hur stor den är.

Krisledningsnämnd

Då en kommun är en politiskt styrd organisation finns det också en politisk krisledning och en krisledningsnämnd. Behövs det övergripande beslut som tjänstepersonerna inte har mandat att fatta kallas krisledningsnämnden in. Det är nämndens ordförande som beslutar om nämnden ska sammankallas för att kunna fatta beslut som förvaltningen sedan kan genomföra.

Krisledningsnämnden tar över kommunstyrelsens roll vid en särskildt ovanlig händelse och kan även ta över ansvar från andra nämnder. Detta gör att beslut som normalt kan ta dagar att förbereda, informera och besluta kan fattas inom några minuter. Nämnden består av tre ledamöter samt tre reserver från kommunstyrelsen. Nämndens ordförande är Miguel Odhner (s) och vice ordförande är Anders Holmensköld (m). Krisledningsnämnden fattar de övergripande besluten.

Central krisledning

Den centrala krisledningen består av de personer som normalt styr respektive sektor och leds av kommundirektören. Till sitt stöd har de en krisledningsstab som ska analysera och förbereda ärenden för beslutsfattarna.

Krisledningsstaben arbetar bland annat med att samla information om vad som har hänt, analysera information och jobba fram en tänkbar utveckling på händelsen. De jobbar också med kommunikation, både inom kommunens organisation men framförallt med andra myndigheter, medborgare och massmedia. Bland annat kommer kommunens webbplats att användas för att informera om vad som har hänt, ge lägesbeskrivningar och råd till allmänheten..

Staben jobbar också med praktiska frågor som till exempel mat och dryck samt byte av personal för att krisledningen ska kunna koncentrera sig på att hantera händelsen.

Kontaktcenter

Kommunens Kontaktcenter utgör också en viktig del i krisorganisationen. Kontaktcenter sköter information till besökare och svarar på frågor via telefon. De delar information med staben för att både kunna ge och ta information från medborgarna. Kontaktcentret är alltså oftast den kanal som möter medborgarna såväl i vardagen som vid kris.

Krisstöd

Vid stora olyckor och katastrofer finns arbetsgruppen POSOM. POSOM är en förkortning av: Psykiskt Och Socialt OMhändertagande.

POSOMs uppgift är att stödja människor i den aktuella kris- eller katastrofsituationen för att förebygga psykisk ohälsa.

POSOM i Kungälv består av stödpersoner från olika kommunala verksamheter samt en ledningsgrupp med representanter från kommunen, räddningstjänsten, kyrkan och primärvården.

Stödpersonerna är personal från socialtjänsten, äldreomsorgen, primärvården, skolan och kyrkan. Stödpersonernas uppgift är att stödja överlevande, oskadade, anhöriga, vittnen och chockade människor efter större händelser.

Trygghetspunkter

Vad är en trygghetspunkt?

En trygghetspunkt är en samlingsplats som Kungälvs kommun kan öppna tillfälligt vid krig, kris eller störningar i samhällsfunktioner. Det kan till exempel vara vid elavbrott eller översvämningar. Här kan du få information och hjälp med grundläggande behov, som värme, vatten och möjlighet att ladda mobilen.

Trygghetspunkterna finns för dem som behöver dem mest. Alla kan inte få hjälp samtidigt. Om det är tryggt att stanna hemma, är ditt hem den bästa trygghetspunkten.

Kungälvs kommun har 12 utvalda trygghetspunkter

• Kareby Skola - Prästvägen 12
• Thorildskolan – Rosendalsgatan 1
• Mimershallen – Triogatan 1
• Munkegärdeskolan – Räfsalsvägen 7
• Kode skola – Smaragdvägen 9B
• Räddningstjänsten Marstrand – Södra Strandgatan 8
• Kärna skola – Kärnavägen 8
• Hålta skola – Hålta annex
• Diseröd skola – Diserödsvägen 1
• Kastellegårdsskolan – Hollandsgatan 2
• Sparråsskolan – Sparråsvägen 155
• Stadshuset – Ytterbyvägen 2

Resurser och lokaler nära Trygghetspunkterna som kan användas

• Kastellegårdshallen – Lekmannagatan 1
• Kungälvs Idrottshall – Ytterbyvägen 18
• Munkegärdehallen – Räfsalsvägen 7
• Mimers Hus – Trollhättevägen 4
• Sparråshallen – Sparråsvägen 155
• Kvarkullen – Kvarngatan 8

Det här kan du få hjälp med vid en trygghetspunkt

• Information och möjlighet att kommunicera med omvärlden
• Hämta dricksvatten från tankar med vatten
• Få hjälp med att ta kontakt med larma polis, ambulans och räddningstjänst
• Få något enklare att äta eller dricka
• Få krisstöd
• Bli hänvisad till en plats för värme eller sovplats
• Samlingsplats om människor behöver evakueras

Hur får jag veta att en trygghetspunkt är öppen?

När kommunen öppnar en trygghetspunkt informerar vi om det här på vår webbplats:kungalv.se och Facebooksidan, Kungälvs kommun.

Bemanning

På trygghetspunkterna finns personal från kommunen och från Frivilliga resursgruppen (FRG). Alla som arbetar där är utbildade och har övat för att klara uppgiften.

Nödradio

När en trygghetspunkt öppnas ska det alltid finnas en kommunikationsradio som komplement till telefon.

Nödvatten

Om dricksvattnet inte fungerar kan trygghetspunkterna användas för att dela ut nödvatten till allmänheten.

Till toppen på sidan