Grundskola - egenkontroll

Varför behövs egenkontroll?

Egenkontrollen ska visa hur skolan sköter om lokalerna och tar hänsyn till hälsa och miljö. Den hjälper personalen att ha bra rutiner så att olämplig inredning, inte tillräcklig städning eller andra brister till exempel fuktskador upptäcks innan de orsakar besvär eller problem med hälsan. Målet är att varken barn eller personal ska bli sjuka av att vara på skolan.

 

Vad säger lagen?

Enligt miljöbalken ska den som bedriver en verksamhet ”planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön”. Den som driver verksamheten ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. För anmälningspliktiga verksamheter såsom skolor gäller även mer preciserade krav på egenkontrollen. Arbetet ska dokumenteras och finnas på plats i verksamheten.

 

Vem ansvarar?

Skolan har ansvaret för att se till att de gör egenkontroller och att all personal får informationen.

 

Hur ska arbetet redovisas?

Egenkontrollen ska vara dokumenterad, det vill säga skriftlig, och kunna visas upp när miljöenheten gör tillsyn. Den ska innehålla vilka dokument (rutiner, system med mera) som finns och var de är placerade.

Fördelar med egenkontroll:

• Lättare för personalen att göra rätt
• Lättare att följa upp verksamheten
• Lättare att hitta brister och vem som är ansvarig

 

Vad ska egenkontrollen innehålla?

Det olika rubrikerna är tänkta som en vägledning, om det finns fler saker som är viktiga för er skola kan de självklart läggas till på egenkontrollen.

 

Kunskap och ansvar

Ansvarig för inomhusmiljön och utomhusmiljön

Rektor, skolsköterska, vaktmästare eller person som ansvarar för inomhusmiljöfrågor/
utomhusmiljöfrågor ska ha formellt ansvar, metoder och resurser för att kunna ta hand om sitt
ansvarsområde.

 

Skola, fastighetsägare, servicesektor

Skola, fastighetsägare och servicesektor skriver ner vem som ansvarar för till exempel underhåll, reparationer, åtgärder och uppföljning så att det är tydligt vem som ska ta hand om vilka problem och undersökningar.

 

Rutin för hantering av felanmälan/klagomål

Vilka rutiner finns det? Vem ska meddelas när problemet är löst?

 

Kontroll av inomhusmiljön

För att upptäcka risker kan skolan till exempel ha hälsosamtal, arbetsmiljörond och allergirond varje år eller skicka ut en enkät om miljöfrågor.

 

Handlingsplan för störningar som till exempel fuktskador och hälsobesvär

• Vem ansvarar för att skriva ner problem och hur de ska lösas, efterkontroll och information till miljöenheten?
• Vem ansvarar för rutin om riskbedömning som gäller hälsan, till exempel besvär, fuktkälla, utbredning, emissioner från material, mikroorganismer och användning av lokalerna.
• Om skolan upptäcker en hälsorisk och som tillägg till en skadeutredning bör det finnas en besvärsstudie.

 

Verksamheten

Det ska finnas ordningsregler för att förbättra inomhusmiljön, det kan till exempel gälla lukter, parfym, allergen, husdjur och klädombyte.

 

Hygien och smittskyddsrutiner

• Regler för god hygien vid toalettbesök, för personalens och barnens handtvätt och när personalen ska använda engångsskydd, skyddshandskar och/eller desinfektion.
• Regel/rutin för när och hur länge elever och personal ska stanna hemma efter de till exempel haft magsjuka.
• Information till föräldrar om infektionsrisker, hur skolan arbetar med att förhindra att det sprids smitta, och regler för när och hur länge de ska låta sina barn vara hemma vid sjukdom.
• Regler för hur personalen kan arbeta förebyggande, till exempel att de vid utevistelse tar med sig våtservetter/handsprit, lär eleverna att nysa och hosta i armvecket och att de vädrar lokalerna.
• Rutin för hur skolan ska göra om de misstänker allvarlig smitta, till exempel Salmonella.
• Dokumentation och sammanställning om eleverna som varit hemma för att de varit sjuka.

 

Städrutiner och kontroll av städningen

• Dokument om all städning och rengöring på skolan.
• Regler hur ofta det ska storstädas och vad som då ska rengöras.
• Städrutiner var det städas, vad som städas, när det städas, hur städningen sker och vem som städar.
• Regelbunden kontroll av städning, annan lokalvård och underhåll.
• Rutiner för tvätt av textilier. Skriv tydliga instruktioner om hur all tvätt ska skötas, både det som tvättas ofta till exempel handdukar och det som tvättas mer sällan till exempel soffklädslar.

 

Åtgärder mot buller

Det finns olika sätt att förhindra bullriga situationer. Mycket av det buller som eleverna själva gör kan minskas på olika sätt till exempel:

• genom förändrade beteenden
• mindre grupper
• att personalen själva sänker sina röster
• att personalen pratar med eleverna om ljud
• akustikdämpa rum där det ofta uppstår extra mycket buller, till exempel matsal och uppehållsrum.

 

Skydd mot UV-strålning

Barn är särskilt känsliga för solen. Genom att informera och diskutera med eleverna om solens både skadliga och positiva inverkan, solskyddskräm och vilka tider som är bäst för dem att vara ute kan skolan hjälpa till att förhindra att eleverna utsätts för alltför mycket UV-strålning.

För att barn tidigt ska få goda solvanor ger Strålsäkerhetsmyndigheten eleverna i årskurs 2 boken ”En bok om solen” av Pernilla Stalfelt.

Kontrollera hur det ser ut på skolans område. Om det inte finns naturlig skugga på populära lekytor kan ni till exempel sätta upp fasta solskydd, parasoller.

Aktuellt UV-index finns på Strålsäkerhetsmyndigheten webbplats (extern länk).

 

Rutiner för bruk, skötsel och underhåll av utrustning

Skolans utrustning ska vara välskött. Exempel på utrustning är termometrar, städutrustning och lekredskap.

 

Förteckning/journal över kemiska ämnen och produkter

Kemikalieförteckningen ska uppdateras varje år och innehålla produktnamn, använda mängder, användningsområde. Varje lokal som förvarar kemikalier ska ha en egen förteckning.

 

Rutiner för hantering och förvaring av kemiska produkter

Det ska finnas rutiner för hantering och förvaring av kemiska produkter (färg, lösningsmedel, lim
med mera). Rutinerna ska innehålla kemikalieförteckning, säkerhetsdatablad (tidigare
varuinformationsblad). Ta reda på om de kemiska produkterna, inklusive målarfärg med mera, kan bytas ut mot några som är mindre farliga.

 

Fastigheten

Kunskap om maximalt antal personer (maxpersonangivelse)

Det ska finnas information i varje klassrum om hur många som samtidigt kan vara rummet för att ventilationen ska fungera som den ska. Enligt Folkhälsomyndigheten ska det finnas ett uteluftflöde om minst 7 liter per sekund per person plus 0,35 liter per sekund per kvadratmeter golvyta.

 

Rutiner för regelbunden kontroll och rengöring av ventilationssystemet

Det är mycket viktigt att skriva ner vem som ansvarar och hur de ska sköta det de ansvarar för. Till exempel kan det vara fastighetsägaren som ansvarar för kontroll och rengöring och skolan som sköter rengöring av don. Ett enkelt sätt att upptäcka om det är fel i ventilationen är att hålla ett silkespapper mot tilluftsdonet.

Skolan behöver få resultatet från senaste OVK (obligatorisk ventilationskontroll), filterbyten.

 

Kontroll av inomhustemperatur

Socialstyrelsen rekommenderar att det är 21-23 grader inomhus. Kontrollera temperaturen genom att sätta en digital inne-/utetermometer i tilluftsdonet.

 

Radongashalt

Skolan ska ha resultatet från senaste radonmätningen.

 

Underhållsplan för inre och yttre underhåll

Det ska finnas en underhållsplan för inre och yttre underhåll.

 

Dokumenterade kontroller av vattnet

För att hindra tillväxt av Legionellabakterier, som kan ge allvarlig sjukdom, ska:

• varmvattnet minst vara +50°C och max +65°C i tappstället.
• det minst vara +60°C i beredare och ackumulatorer.
• kallvattnet vara under +18 C.

 

Miljöfrågor

Rutiner för hantering av avfall

Skolan ska precis som hushållen lämna förpackningar och returpapper för återvinning. Det är lag på att det ska finnas på dokumentation över hur farligt avfall transporteras och förvaras. Det ska stå vilket farligt avfall det gäller, vem som har tillstånd att transportera bort det och för vilken sorts avfall tillståndet/anmälan gäller.

Miljöarbete kan göra att skolan:

• minskar eller ändrar användning av papper och andra förbrukningsvaror, vatten och energi (el och bränslen)
• ställer miljökrav vid upphandling av varor, tjänster och transporter
• påverkar hur persontransporter och varutransporter sker till och från verksamheten
• regelbundet arbetar med miljöfrågor

Kontakta kundcenter, telefon 0303-23 80 00 om du har frågor eller funderingar.

 

Mer information

Allmänna råd om ventilation, temperatur med mera finns på Folkhälsomyndighetens webbplats
Allergirond för skola finns på Folkhälsomyndighetens webbplats 
Förordning om verksamhetsutövarens egenkontroll (SFS 1998:901)
Miljöbalken (SFS 1998:808) finns på Naturvårdsverkets webbplats
Naturvårdsverkets allmänna råd om egenkontroll (NFS 2001:2)
Föreskrifter enligt miljöbalken som berör skolan finns på
Folkhälsomyndighetens webbplats Där finns också följande bra böcker:

• Bullret bort, en liten bok om god ljudmiljö i skolan
• Smitta i skolan- kunskapsöversikt 

Information om UV-strålning finns på Strålskyddsmyndighetens webbplats 
På Uppsala kommuns webbplats finns en kortfattad översikt av egenkontroll i skolor och förskolor.

 

Förslag till innehållsförteckning för egenkontroll

1. Ansvarsfördelning för inomhusmiljön och utomhusmiljön
2. Ansvarsfördelning mellan skola, fastighetsägare och servicesektorn
3. Hantering av felanmälan/klagomål
4. System för kontroll av inomhusmiljön
5. Handlingsplan för större störningar
6. Ordningsregler
7. Hygienrutiner och smittskyddsrutiner
8. Städrutiner och uppföljning. Tvätt av textilier med mera
9. Bulleråtgärder
10. Skydd mot UV-strålning
11. Rutiner för skötsel och användning av utrustning
12. Förteckning/journal över kemiska ämnen och produkter
13. Rutiner för hantering och förvaring av kemiska produkter
14. Maxpersonangivelse
15. Skötsel och kontroll av ventilationssystemet
16. Kontroll av inomhustemperatur
17. Radongashalt
18. Underhållsplan
19. Kontroll av vattentemperatur
20. Hantering av avfall
21. Övriga miljöfrågor