Miljöenheten kontrollerar alla livsmedelsverksamheter för att se till att all mat och dryck är säker för konsumenten. Dessutom att du som livsmedelsföretagare känner till och följer de lagar och regler som gäller. Här finns information om vad som kontrolleras, hur ofta kontrollerna sker och hur mycket det kostar.
Vilka livsmedelsverksamheter kontrolleras?
Miljöenheten kontrollerar alla registrerade livsmedelsverksamheter. Den som vill släppa ut livsmedel på marknaden ansvarar för att livsmedlen är säkra och rätt märkta. Det är alltså det företag – stort eller litet – eller den organisation som producerar, transporterar eller säljer mat som också ansvarar för att konsumenten får rätt information om maten och inte blir sjuk av den. Ansvaret gäller även den som förmedlar mat via internet, till exempel genom försäljning från en nätbutik.
Varför behövs kontrollen?
Kontroll av livsmedelsverksamheter utförs för att se till att livsmedelsföretagaren:
- följer aktuell lagstiftning.
- sköter sin verksamhet så att konsumenten inte riskerar att bli sjuk för att maten innehåller farliga bakterier, främmande ämnen och föremål, eller saknar information om allergiframkallande ämnen.
- inte vilseleder konsumenten eller att konsumenten blir lurad av märkning, presentation eller information om maten.
Vad kontrolleras?
Vi kontrollerar att du som företagare är medveten om eventuella faror när du producerar, serverar eller distribuerar mat och dricksvatten, att bestämmelserna i lagstiftningen följs. Vi kontrollerar också att du har bra rutiner för att tillverka och leverera säker och rätt märkt mat. Kontrollen ska också ge effekt, genom att vi kan upptäcka brister och att du som livsmedelsföretagare rättar till bristerna.
Vi kontrollerar bland annat:
- hantering, lagring och transport av livsmedel
- lokal, utrustning och underhåll
- rengöring
- hygien
- hantering av avfall
- skadedjur
- temperaturen där livsmedel förvaras och hanteras
- personalens utbildning och kunskaper
- märkning och information
Ibland kontrollerar vi olika delar av verksamheten vid olika tillfällen, det beror bland annat på om det är någon del som är viktigare att titta på vid ett tillfälle. För vart och ett av de områdena som kontrolleras bedömer vi om verksamheten uppfyller lagstiftningen eller om det finns någon avvikelse.
Hur mycket kostar det?
Hur mycket kontroll av din verksamhet kostar beror på hur lång tid som används för kontroll. Kontrollen har, enligt livsmedelslagstiftningen, tidigare betalats årligen i förskott, men från och med 2024 kommer den i stället betalas efter att kontrollen utförts, så kallad efterdebitering.
Information om taxor och avgifter för verksamheter enligt livsmedelslagstiftningen.
Hur ofta sker kontrollerna?
2024 ändras reglerna som bestämmer hur ofta livsmedelsverksamheter ska kontrolleras. Det ändras från en årlig kontrolltid med ett antal timmar varje år till att bli en kontrollfrekvens med ett antal kontroller fördelat över fem år.
Hur ofta vi kontrollerar en verksamhet beror på vilken riskklassning och kontrollfrekvens verksamheten har. Riskklassen din verksamhet får beror på hur stor och riskfylld verksamheten är. Ju större och mer riskfylld verksamhet desto högre kontrollfrekvens och där med ska vi kontrollera den oftare, medan en mindre verksamhet med få och lägre risker kontrolleras mer sällan. Detta gör att vissa verksamheter kontrolleras en eller flera gånger varje år, medan andra inte får kontroll varje år. Kontrollfrekvens är ett antal kontroller som fördelas på fem år.
Reglerna från Livsmedelsverket om en ny riskklassningsmodell för livsmedelsverksamheter börjar gälla 2024. Under 2023 ska alla befintliga verksamheter få en ny riskklassning. Du kommer att bli kontaktad av miljöenheten när det är dags för dig att lämna uppgifter för riskklassningen. Du lämnar uppgifterna via en e-tjänst.
Läs mer om riskklassningsmodellen
Du kan läsa mer om den nya modellen för riskklassning här:
Riskklassning av anläggningar och verksamheter från och med 2024 - Kontrollwiki (livsmedelsverket.se)
Du kan läsa mer om förändringarna i reglerna för planering av kontrollen här:
Riskklassningsmodellen - så räknas mängden kontroll ut (livsmedelsverket.se)
Planerad kontroll
Den regelbundna kontrollen kallas för ordinarie kontroll eller planerad kontroll. De flesta kontroller är oanmälda, men ibland kan vi boka en kontroll som till exempel vid en översyn, så kallad revision. Planerad kontroll kan också genomföras på kontoret. Då har vi kontaktat er och bett er att svara på frågor, skicka in rutiner eller foton. Efter varje kontroll skickar vi en kontrollrapport som berättar vad vi granskat och resultatet av det vi sett. Om vi konstaterar brister så framgår det i rapporten under rubriken avvikelse.
Extra kontroll
Ibland behöver vi göra extra kontroller, till exempel om vi måste följa upp brister som noterats vid en kontroll och som är så pass allvarliga att uppföljning av dessa inte kan vänta till nästa planerade kontroll. Exempel på sådana brister är om en butik inte följer hygienbestämmelserna, om en restaurang inte kan ge information om innehållet i maten till den som har en matallergi eller inte kan ge information om varifrån en råvara eller ett livsmedel kommer. Extra kontroller kan även göras om vi har fått in ett klagomål som visar sig vara motiverat eller om det finns misstanke om livsmedelsfusk eller matförgiftning.
Om extra kontroller behöver göras får du betala en särskild avgift för de extra kontrollerna och det extra arbete kontrollen medför, du får också betala för eventuell provtagning och analys av prover. Avgiften tas ut enligt gällande timtaxa. Information om taxor och avgifter för verksamheter enligt livsmedelslagstiftningen.
Vi kan behöva stänga din verksamhet om vi upptäcker brister som kan innebära stora risker för konsumenten, ibland räcker det med att vi ger ett delförbud.
Åtgärder vid brister
Om vi upptäcker brister vid kontrollbesöket följs det upp genom åtgärdsplaner, uppföljande inspektioner eller andra åtgärder. Oftast räcker det med att verksamheten redogör för hur de har tänkt åtgärda bristerna och att det sedan följs upp med en uppföljande inspektion.
Ibland behövs strängare åtgärder som förbud eller föreläggande. Det kan till exempel handla om att förbjuda försäljning av felmärkta livsmedel. Vi är också skyldiga att göra en åtalsanmälan när livsmedelsföretagaren inte har följt livsmedelslagstiftningen. Om det finns risk för människors hälsa kan miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen stänga verksamheten.
För uppföljande inspektioner, förelägganden och förbud får du som livsmedelsföretagare betala en avgift för extra kontroll.
Mer om kontroll
Miljöenhetens inspektörer har rätt att få tillträde till alla livsmedelsanläggningar för att kunna utföra kontroller. Inspektörerna ska i samband med besöken kunna visa upp giltig legitimation.
Du som ansvarar för verksamheten är skyldig att lämna ut de uppgifter och handlingar som behövs för att kontrollen ska kunna genomföras.
Myndighetens roll
Förutom planerade och extra kontroller gör miljöenheten även kontroll vid klagomål och misstänkta matförgiftningar. I enstaka fall kan vi också göra kontroller av andra anledningar, till exempel i samband med utredningar av olika slag.
I miljöenhetens uppdrag ingår också att underlätta för livsmedelsföretagen genom att ge information (till exempel om bestämmelser i lagstiftningen), bolla idéer och svara på frågor.
Myndigheten får däremot inte agera konsult åt verksamheter eftersom risk för jäv (inte opartisk) kan förekomma. Till exempel får inspektörer inte ge konkreta anvisningar om hur brister ska åtgärdas. Vi får inte heller hjälpa till att bygga upp system för den egna kontrollen eller planera livsmedelslokaler. Den typen av hjälp kan du istället få av branschorganisationer eller konsultföretag.
Läs mer om offentlig kontroll
Bra information om offentlig kontroll finns på Livsmedelsverkets webbplats (extern länk).
