Visste du att köttbullar fanns på en skolmatsedel redan 1940, att salladsbuffén gjorde entré under 1980-talet och att skolmåltiderna i grundskolan fick krav på att vara näringsriktiga 2011? Den här veckan får eleverna i Kungälv smaka på rätter från skolmatens historia.
På 1940-talet tog utbyggnaden av den svenska skolmaten fart. Staten hade börjat ge bidrag till skolmåltider redan i slutet av 1930-talet, men långt ifrån alla barn fick mat i skolan. Riksdagens beslut 1946 blev startskottet för en stor utbyggnad. Tanken var att alla barn, oavsett bakgrund, skulle få möjlighet att äta lunch i skolan utan att betala. År 1970 hade alla Sveriges kommuner skolmåltider.
Sedan 1946 har skolmåltiden spelat en avgörande roll för jämlikhet, hälsa och hållbarhet. Sverige sticker också ut internationellt. Sverige, Finland och Estland är de enda länderna som har helt kostnadsfria skolmåltider för alla barn, oavsett årskurs. I många andra länder behöver eleverna ta med sig mat hemifrån eller betala för maten.
Från gröt och soppa till smaker från hela världen
Gröt var en av de första skolmåltiderna. När skolbespisningar började växa fram under 1800-talet fick fattiga skolbarn ofta havregrynsgröt och mjölk. Även olika soppor var vanliga på skolmatsedeln.
Sedan dess har både maten och utbudet förändrats. Det som en gång var en ganska ensidig meny har utvecklats till dagens skolmat: god, näringsrik och klimatsmart, med smaker och inspiration från många delar av världen.
Under 2010-talet fick frågor om ekologisk mat, klimat och matsvinn större betydelse. Vegetariska alternativ blev vanligare och skolmåltiden sågs som en möjlighet att lära eleverna mer om hälsa, matvanor och miljö. Den 1 juli 2011 började den nya skollagen gälla. Där står det att skolmåltiderna i grundskolan ska vara näringsriktiga.
Fem dagar genom skolmatens historia
Varje dag under veckan lyfter skolorna fram en maträtt och en del av skolmatens historia:
Måndag, 1940-talet: Köttbullar med potatis. På en skolmatsedel från Skellefteå 1940 serverades köttbullar med stuvade makaroner.
Tisdag, 1970-talet: Korv Stroganoff med ris. Den svenska varianten med falukorv i stället för nötkött togs fram för skolköken. Rätten blev så uppskattad att barn började önska den även hemma.
Onsdag, 1980-talet: Fiskpanetter med potatis. Under mitten av 1980-talet gjorde salladsbuffén entré i skolmatsalen. Ris och maträtter med inspiration från andra delar av världen blev också vanligare.
Torsdag, 2010-talet: Potatis- och purjolökssoppa. Soppan finns på historiska skolmatsedlar från mitten av 1900-talet och visar att vegetarisk skolmat har funnits länge i Sverige.
Fredag, en tradition i Kungälv: Risgrynsgröt. På en skolmatsedel från Stockholm 1968 serverades risgrynsgröt eller pudding med katrinplommonkompott. I Kungälvs kommun har risgrynsgröt serverats på fredagen före lov så länge verksamheten kan minnas.
I skolmatsalarna hänger också bildkollage med fotografier från olika tider. Varje dag möter eleverna ny information och en bordsfråga som öppnar för samtal om hur skolmaten har förändrats.
Lunchen blir på så sätt mer än en måltid. Den blir också en smak av historien.
