Kvalitet och uppföljning

I Kungälvs kommun arbetar vi löpande med kvalitet och uppföljning av verksamheten. Förutom vårt eget arbete granskas vår verksamhet ständigt av utomstående aktörer. Här kan du ta del av några av de kvalitetsuppföljningar som gjorts av oss själva och andra.

Medborgarundersökningar

Medborgarundersökningen har genomförts av Statistiska Centralbyrån (SCB) under hösten 2018. Den har tidigare gjorts 2016, 2014, 2012, 2010 och 2006. 

Undersökningen är en attitydundersökning, det vill säga den visar medborgarens uppfattning om en fråga oavsett om hon eller han vet mycket eller lite om frågan i sak. Ett urval på 1200 medborgare i Kungälvs kommun mellan 18–84 år fick frågeformuläret och cirka 500 personer svarade (43%). Sammanlagt deltog 111 kommuner i undersökningen.

Kungälvs resultat går att jämföras med medelkommunen bland de drygt 100 kommuner som varje år genomför undersökningen. Inom de flesta delområden får kommunen godkänt eller bättre men undersökningen visar på ett flertal områden som kan förbättras. I flera fall är det samma områden som redan är identifierade och prioriterade i kommunens pågående utvecklingsarbetet.

Samtliga kommuners resultat är tillgängliga på SCB:s hemsida 

Kommunens kvalitet i korthet

Hur ligger Kungälv till i förhållande till över 200 andra kommuner?

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet ur fem olika synvinklar.

  • Tillgänglighet
  • Trygghet
  • Delaktighet och information
  • Effektivitet
  • Kommunen som samhällsutvecklare

 Syftet är dels att ge våra medborgare en bild av den service som deras skattepengar används till och därmed möjlighet till dialog om kvaliteten. Dels ger resultatet ett underlag för våra förtroendevalda att använda i styrning och verksamhetsutveckling.

 

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelser

Hög kvalitet i hälso- och sjukvården innebär att patienterna får en god och säker vård. Därför måste alla som arbetar i vården hela tiden säkra och höja kvaliteten på ett systematiskt sätt.
Patientsäkerhetsarbetet är en del av kvalitetsarbetet, och kvaliteten är en del av patientsäkerheten – de hör ihop.

För att främja arbetet med kvalitet och patientsäkerhet finns författningskrav på att vårdgivaren ska ha ett ledningssystem och arbeta systematiskt med patientsäkerhet.

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelser

Undersökning om ungas situation

Lupp är en nationell undersökning från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som kommuner och regioner kan genomföra för att få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och åsikter. Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken.

Hösten 2020 genomfördes Lupp i nio av Göteborgsregionens kommuner: Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn. Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet FoU i Väst bidrar med samordning, analys och rapportskrivning.

Enkäten visar att ungdomarna i Kungälv har det ungefär som ungdomarna i de andra kommunerna. Några av resultaten är:

  • Ungefär var femte åk8-elev i Kungälv tycker att det finns för lite att göra på fritiden och ungefär lika många att det saknas fritidsaktiviteter där de bor.
  • Drygt 60 procent av åk8-eleverna är medlem i en förening, killar i lite mindre utsträckning än tjejer, och hos killarna var andelen väsentligt större 2013. Här finns också stora skillnader mellan boendeområden.
  • 85 procent av åk8-eleverna tycker skolundervisningen är åtminstone ganska bra och 80 procent svarar detsamma angående möjligheten till hjälp och stöd.
  • Bara 45 procent av åk8-eleverna uppger att de alltid är trygga i skolan – bara var tredje tjej (könsskillnaden är större än 2017).
  • Fyra av tio åk8-elever vill vara med och påverka i kommunfrågor – men bara 13 procent tror sig ha möjlighet att själv föra fram åsikter till beslutsfattare.
  • Drygt hälften av åk8-eleverna uppger att de känner till rättigheterna i barnkonventionen (en knapp fjärdedel vet vad den kan innebära i praktiken).
  • Mer än var femte åk8-elev uppger att hen under det senaste halvåret blivit utsatt för brott eller hot om brott – men andelen är mindre än 2017.
  • Nästan var tredje elev upplever otrygghet någonstans i vardagsmiljön och var fjärde uppger att hen har blivit mobbad under det senaste halvåret.
  • Den självskattade hälsan hos åk8-tjejerna har minskat stegvis sedan första mätningen 2013, samtidigt som den är stabil hos killarna. 2020 uppger bara cirka 60 procent av tjejerna att de mår åtminstone ganska bra. Det vanligaste regelbundna hälsobesväret de uppger är stress (likaså hos killarna, men mindre vanligt) och därefter nedstämdhet och insomningssvårigheter.
  • Det stora flertalet i åk8 uppger att de inte snusar, röker, dricker alkohol eller har använt narkotika (och andelen är i samtliga fall mindre än GR-snittet).
  • Tre av fyra åk8-elever uppger att de tränar flera gånger i veckan (skolidrotten inräknad) – var tionde svarar tvärtom som oftast några gånger i månaden.
  • 13 procent av åk8-eleverna hade ett sommarjobb senaste sommaren, en större andel killar än tjejer. De som bor i Kode och längs kusten drar upp snittet.
  • Nära 85 procent av åk8-eleverna räknar med att de kommer att läsa vidare på gymnasiet (direkt eller senare) – en lite större andel än 2017, men precis som då en större andel tjejer än killar.
  • Mer än var femte åk8-elev uppger, hösten 2020, att livet som helhet blivit (lite eller mycket) sämre jämfört med hur det var före corona-pandemin – tjejer i högre grad än killar (särskilt beträffande den psykiska hälsan).

Rapport Lupp 2020 Kungälv



 

  Sidan uppdaterades: