Vilda djur i boendemiljö

Vilda djur har sedan länge vant sig vid tätortsmiljöer och söker sig gärna dit för att leta efter lättåtkomlig föda och för att kunna vila ostört i skydd. Här kan du läsa mer om hanteringen av skadade, störande eller döda vilda djur.

 Innehåll på denna sida
Skyddsjakt

Störande djur
- Grävling
- Älg
- Räv
- Fåglar
- Råttor och andra skadedjur

Skadade djur
Döda djur
Statens vilt

Skyddsjakt

Vilda däggdjur och fåglar är i grunden fredade. Skyddsjakt är ett undantag och innebär jakt på fredade arter eller utanför allmänna jakttider. Skyddsjakt regleras genom Jaktlagen (1987:259) och Jaktförordningen (1987:905) och ska endast bedrivas om det inte finns någon annan lämplig lösning på problemet. För att få bedriva skyddsjakt behöver man ansöka om tillstånd från Länsstyrelsen som avgör om man får tillstånd. Det är fastighetsägaren som avgör vem som får jaga på dennes mark. Enbart personer med tillstånd från Polisen får skjuta inom tätbebyggt område.

Observera att Kungälvs kommun inte utövar eller bistår vid någon skyddsjakt utan man får som fastighetsägare kontakta en egen jägare exempelvis genom en jakt- eller viltvårdsorganisation. Kungälv-Stenungssunds Jaktvårdskrets kan förmedla kontakt med jägare.

E-post Kungälv-Stenungsund Jaktvårdskretskustjvk@gmail.com


Störande djur

Störningar av vilda djur hanteras oftast inte som en olägenhet enligt Miljöbalken. Om vilda djur orsakar skada eller olägenhet är det fastighetsägaren själv som ska vidta åtgärder på sin mark. I första hand förebyggande åtgärder som gör att djuren tar sig någon annanstans, för så länge en gynnsam miljö finns kvar så kommer beståndet att öka igen.

Skyddsjakt på enstaka skadedjur eller vilt har ofta en begränsad och kortsidig effekt, eftersom nya djur invandrar och övertar de lediga, ur djurens synvinkel, bästa reviren närmast bebyggelsens alla trädgårdar. Därför ska man i första hand fokusera på förebyggande åtgärder som verkar långsiktigt.

Grävling

Grävling finns i så gott som hela Sverige, utom på Gotland och i fjällvärlden. Den är skygg och attackerar inte människor, men den kan bita ifrån om den blir överraskad eller känner sig trängd. Grävlingen är mest aktiv i skymningen och på natten. Vanligtvis är grävlingen en enstöring. Den kan gräva omfattande gryt, som bebos av hela familjer. Grävlingar räknas inte till skadedjur eftersom de inte orsakar olägenhet för människors hälsa. Fastighetsägaren får själv ta ansvar för att vidta åtgärder mot grävling.

Om du upptäckt att du har grävlingar i din trädgård finns det några saker du ska börja med att göra:

  • Ta bort all fallfrukt från tomten. Grävlingar älskar äpplen och annan fallfrukt.
  • Säkra soptunnan – använd spännband så att grävlingen inte kan välta omkull den.
  • Se över komposten så att den är skadedjurssäker.

Se upp för bon under huset! Grävlingen kan orsaka skador på hus genom att den gräver gryt under dem. 

  • Genom ultraljud, resonansljud eller skrämselanordningar kan man skrämma bort grävlingar som gräver under byggnader. Det finns olika varianter att på marknaden. Grävlingarna förknippar obehaget med platsen och ger sig av för att hitta en lugnare plats att gräva sitt gryt.
  • Markera revir. Djur markerar ofta revir med urin. Om du sprider urin längs tomtkanten markerar du för grävlingen att reviret är upptaget.
  • Lägg ut blodmjöl. Grävlingar tycker inte om lukten av blodmjöl. Därför kan du sprida det på tomten.
  • Stöka till. Grävlingar tycker inte om när man stökar till på tomten och flyttar runt saker, de trivs när det är ordning och reda.
  • Du kan också försöka att avskräcka grävlingen genom att exempelvis sätta ut trasbitar indränkta med parfym eller andra mänskliga dofter där den gräver. Man kan lägga trasan i en burk med hål i och kasta in den i grytet. Som de flesta djur som har ett väl utvecklat luktsinne, skyr grävlingar starka främmande lukter.
  • Ingången bör sättas igen och husgrunden tätas. Det måste ske nattetid när den nattaktiva grävlingen är ute.
  • Man kan kontrollera om grävlingen är borta genom att ställa en pinne på lut framför öppningen.


Skyddsjakt av grävling

Grävling skyddsjagas endast om den bygger bo under byggnader och inte andra förebyggande åtgärder räcker till. Enbart mindre bök i gräsmattor motiverar inte till skyddsjakt. Den allmänna jakttiden på grävling är från 1 augusti till 15 februari, men på vissa villkor kan skyddsjakt tillåtas under hela året. Läs mer i Jaktförordningen om villkoren (bilaga 4, punkt 2).

Tänk alltid på risken att om man fångar en hona och inte får tag på alla ungar kan ungarna bli kvar under huset.

Vanligen fångas grävlingen i fälla vid skyddsjakt. Grävlingen ska avlivas på plats efter fångsten. Djuret får inte flyttas till annan plats, utom kortare sträckor för att avlivas. (Se 41 och 12 a §§ Jaktförordningen samt 29 § punkt 3, NFS 2002:18).

Älg

Bor du nära ett skogsområde eller har mycket fruktträd i trädgården så kan du få besök av älgar. Om du störs av detta så kan du försöka "viltsäkra" din trädgård. Plocka bort fallfrukt, hägna in planteringar och liknande.

Anser du att det är orimligt många älgar och att de vistas i just din trädgård dagligen kontaktar du Länsstyrelsen. De hanterar viltfrågor i länet och kan besluta om fler djur ska skjutas av. Du kan också informera om situationen hos kommunens kundcenter. Om älgen är ett direkt hot eller har hamnat inom ett tätbebyggt område och inte hittar ut, eller är skadad, ska du kontakta Polisen. Polisen är den myndighet som har tillstånd att skjuta inom tätbebyggda områden och kan hantera farliga situationer snabbt.

Kontakt Länstyrelsen: 010-224 40 00
Kontakt Kungälvs kundcenter: 0303-23 80 00
Kontakt Polisen: 11414

Räv

Rävar i bostadsområden betraktas inte som olägenhet. Sjuka och skadade rävar får skyddsjagas, till exempel en räv som fått skabb. Tänk på att rävar som byter från vinterpäls till sommarpäls kan förväxlas med skabbräv. Man ska kunna styrka att det skjutna djuret var skadat till exempel genom att ta kort på skabbräven. Det här regleras i jaktlagen och jaktförordningen.

Du kan nå ansvarig för kommunens mark via kommunens kundcenter. På privat mark ansvarar fastighetsägaren själv för att ta kontakt med en jägare som kan utöva skyddsjakt.

Fåglar

Det har blivit fler kråkfåglar och måsfåglar i en del tätorter på grund av förändring i landskapet, ökad tillgång till föda bland annat. Eftersom födan oftast finns kvar hjälper en avskjutning av fåglar bara tillfälligt, antalet fåglar är ofta lika många redan ett par år efter avskjutningen. Avskjutning inom tätorter är en kontroversiell åtgärd och betyder en viss risk. Det är bättre att försvåra för fåglarna att häcka. Fåglar som blir störda när de försöker bygga bo och föda upp ungar söker sig självmant bort till en annan plats.


Åtgärder för fastighetsägare

Fastighetägare kan göra flera saker för att förebygga problem med störande fåglar. Exempelvis:

  • sätta upp nät som förhindrar fåglar på vissa platser
  • sätta upp piggar för att förhindra fåglar att sitta
  • sätta vajrar på takutsprång, hängrännor med mera
  • sätta upp roterande, störande skyltar (vindpåverkan med störande reflexer/färger och ljud som effekt)
  • sköta komposter och sopbehållare så att de inte drar till sig fåglar eller andra skadedjur
  • undvika matning av småfåglar så att måsar och andra skadedjur inte lockas dit

Om ovanstående inte hjälper kan fastighetsägare mot avgift få hjälp med avskjutning från den av polisen godkända skytten. Alla frågor som berör skyddsjakt hänvisas till Länsstyrelsen. 

Broschyr - Störande fåglar i stadsmiljö (pdf)

Råttor och andra skadedjur

Kontakta företag som har hand om skadedjursbekämpning om du har råttor i huset eller i din trädgård. Du kan beställa råttsanering och samtidigt få hjälp med att förebygga råttproblem i framtiden. Dessa företag kan också bekämpa skadeinsekter, till exempel mal, pälsängrar eller hästmyror.

Om du bor i hyreshus och upptäcker ohyra eller råttor i eller runt din bostad ska du i första hand kontakta fastighetsägaren. Det är fastighetsägaren som har ansvar för att en sanering blir utförd. Fastighetsägaren kontaktar i sin tur ett skadedjursbolag som hjälper till med saneringen.

Skadade djur

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att rehabilitera skadat vilt. Bland annat har Riksorganisationen Katastrofhjälp – Fåglar och Vilt ett fyrtiotal lokalföreningar som medlemmar.På KFV-Riks webbplats hittar du din närmaste kontaktperson.Du kan också kontakta din Länsstyrelse för att få reda på vilka som har tillstånd att vårda och rehabilitera skadat vilt i ditt län.

Exempel på organisationer som finns i närområdet:

  • Fågelcentralen - Tar hand om skadade fåglar

Adress: Tullarehög 50, 442 90 Kungälv 
Tel: 0303-165 01

  • Slottskogens djurpark - Tar hand om fåglar, igelkottar, ekorrar och älg

Adress: Slottskogens djurpark, 401 23 Göteborg
Tel: 031 365 58 19, 070-609 17 51
E-postkatarin.hansson@ponf.goteborg.se


Trafikskadat vilt

Om du har råkat ut för en viltkollision ska du ringa till Polisen på 112. De har rutiner som innebär att skadat vilt kan avlivas och tas om hand så fort som möjligt. Det händer att trafikskadat vilt kommer in på villatomter. I sådana fall är det också Polisen som ska kontaktas på 112.

Hos Nationella Viltolycksrådet finns mer information om hur du bör gå tillväga om du själv kolliderar med vilt. Även en lättare sammanstötning av vilt ska rapporteras till Polisen även om djuret inte är synbarligen skadat.Läs mer på viltolycksrådets webbplats. 


Akut sjukt eller allvarligt skadat djur

Alla - oavsett om man är jägare eller ej - får avliva ett påträffat sjukt eller allvarligt skadat vilt av djurskyddsskäl. Väljer man att göra det, så måste man i efterhand kunna styrka att djuret var så skadat eller sjukt att det behövde avlivas.

Avlivningen ska göras på sådant sätt att djuret inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara. Ring Polisen eller en jägare om du inte är säker på hur du ska göra. Då det avlivade djuret tillfaller den som har jakträtten bör du kontakta markägaren. Du bör även anmäla händelsen till Polismyndigheten.
Skulle akut fara för människor upplevas så ring 112, då får Polisen göra en bedömning av läget.


Döda djur

Då och då händer det att ett djur blir liggande på en plats som kan vara olämplig. Oftast är det inte något problem ur hygienisk synvinkel och låter man dem bara vara kommer naturen själv att ta hand om dem. Det går relativt fort även för större djur att försvinna. Men ibland kan det ändå finnas skäl att se till att det döda djuret flyttas bort från platsen.

Döda djur på allmän plats

Om det rör sig om ett större dött djur på allmän plats kan du ringa till kommunens kundcenter så förmedlar de ditt samtal vidare till någon hjälpa till med att avgöra om djuret behöver tas om hand och fraktas bort eller om det kan ligga kvar.

Döda djur på privat mark

Djur kan ju ligga olämpligt även på privat mark och det kan också vara så att man är osäker på om marken är kommunal eller privat. Vill du ha information om detta så kan du vända dig till kommunens kundcenter. 

Har det hamnat ett dött djur i din egen trädgård kan du förpacka det väl och sedan lägga det i sopkärlet för blandat avfall. Det gäller dock bara mindre djur. Är det ett större djur upp till exempelvis ett rådjur kan man om möjligt gräva ner det eller förflytta det till ett grönområde i närområdet där djuret kommer till nytta för rovdjur och fåglar samt mindre nedbrytande organismer.

Observera att det inte får läggas så lukt kan drabba andra boende eller kunna ses från frekvent använda stigar och vägar.

 

Statens vilt

De stora rovdjuren, de flesta rovfågelsarter och vissa sällsynta fåglar är så kallat statens vilt. Statens vilt omfattar arter som är i riskzonen för illegal verksamhet eller har ett särskilt högt naturvärde. Dessa tillfaller, under vissa omständigheter, staten istället för jakträttshavaren om de påträffas döda i naturen. Exakt vilka arter som tillfaller staten finns att läsa i Jaktförordningen 33. Arterna kan variera över tid, beroende på att olika arter varierar i förekomst.

Om du hittar döda djur eller döda fåglar tillhörande Statens vilt, skall detta rapporteras eller lämnas in till Polisen för transport till Naturhistoriska riksmuseet eller Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Även fler arter av fåglar och däggdjur kan vara intressanta för Naturhistoriska riksmuseets samlingar och för forskningen. Se mer om vilka arter som är av särskilt intresse hos Naturhistoriska riksmuseet på deras hemsida. 

Statens Veterinärmedicinska Anstalt - webbplats
Naturhistoriska Riksmuseet - webbplats


Rapportera in fynd av sjuka eller döda vilda djur


Viltsektionen på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala har uppdraget att följa och analysera sjukdomsläget hos vilda djur i landet. Hittar du ett sjukt eller avlidet vilt djur så tar SVA gärna emot informationen. I första hand gäller det vilda djur som kan misstänkas ha dött av sjukdom, inte trafikdödade djur.Rapportera in fynd till SVA här. 

  Sidan uppdaterades: