Kommunens beredskap

Kommunens krisorganisation påminner om kommunens normala ledningsorganisation, men är skapad för att effektivt kunna fatta beslut och genomföra dessa under tidsbrist.

| Krisledningsnämnd | Central krisledning | Kundcenter | Krisstöd |

I normala fall finns endast en tjänsteperson i beredskap (så kallad TiB) redo att agera och aktivera övriga delar av krisorganisationen om något skulle inträffa.
Kommunens tjänsteperson i beredskap är aktiv dygnet runt, alla årets dagar, och finns inom 60 minuters avstånd från kommunens krisledningsplats. Det är TiB som gör den första bedömningen i vilken omfattning krisorganisationen ska aktiveras. Aktiveringen kan göras stegvis, beroende på händelse och hur stor den är.

 

Krisledningsnämnd

Då en kommun är en politiskt styrd organisation finns det också en politisk krisledning och en krisledningsnämnd. Behövs det övergripande beslut som tjänstepersonerna inte har mandat att fatta kallas krisledningsnämnden in. Det är nämndens ordförande som beslutar om nämnden ska sammankallas för att kunna fatta beslut som förvaltningen sedan kan genomföra.

Krisledningsnämnden tar över kommunstyrelsens roll vid en särskildt ovanlig händelse och kan även ta över ansvar från andra nämnder. Detta gör att beslut som normalt kan ta dagar att förbereda, informera och besluta kan fattas inom några minuter. Nämnden består av tre ledamöter samt tre reserver från kommunstyrelsen. Nämndens ordförande är Miguel Odhner (s) och vice ordförande är Anders Holmensköld (m). Krisledningsnämnden fattar de övergripande besluten.

 

Central krisledning

Den centrala krisledningen består av de personer som normalt styr respektive sektor och leds av kommundirektören. Till sitt stöd har de en krisledningsstab som ska analysera och förbereda ärenden för beslutsfattarna.

Krisledningsstaben arbetar bland annat med att samla information om vad som har hänt, analysera information och jobba fram en tänkbar utveckling på händelsen. De jobbar också med kommunikation, både inom kommunens organisation men framförallt med andra myndigheter, medborgare och massmedia. Bland annat kommer kommunens webbplats att användas för att informera om vad som har hänt, ge lägesbeskrivningar och råd till allmänheten..

Staben jobbar också med praktiska frågor som till exempel mat och dryck samt byte av personal för att krisledningen ska kunna koncentrera sig på att hantera händelsen.

 

Kundcenter

Kommunens Kundcenter utgör också en viktig del i krisorganisationen. Kundcenter sköter information till besökare och svarar på frågor via telefon. De delar information med staben för att både kunna ge och ta information från medborgarna. Kundcentret är alltså oftast den kanal som möter medborgarna såväl i vardagen som vid kris.

 

Krisstöd

Vid stora olyckor och katastrofer finns arbetsgruppen POSOM. POSOM är en förkortning av: Psykiskt Och Socialt OMhändertagande.

POSOMs uppgift är att stödja människor i den aktuella kris- eller katastrofsituationen för att förebygga psykisk ohälsa.

POSOM i Kungälv består av stödpersoner från olika kommunala verksamheter samt en ledningsgrupp med representanter från kommunen, räddningstjänsten, kyrkan och primärvården.

Stödpersonerna är personal från socialtjänsten, äldreomsorgen, primärvården, skolan och kyrkan. Stödpersonernas uppgift är att stödja överlevande, oskadade, anhöriga, vittnen och chockade människor efter större händelser.

Trygghetspunkter

Trygghetspunkterna ansvarar för information och trygghet för de som bor eller befinner sig inom ett visst geografiskt område i samband med större räddningsinsatser, kriser eller störning i samhällsfunktioner, som exempelvis vid längre ström-, vatten eller telefoniavbrott. Vid en trygghetspunkt kan besökare bland annat erbjudas aktuell information, enklare sjukvård, krisstöd, vila, värme och servering av lättare mat och dryck. Allt beroende på typen av händelse och omfattning. Från trygghetspunkten kan du också larma polis, ambulans och räddningstjänst.

Kungälvs kommuns har 11 utvalda trygghetspunkter

  • Thorildskolan – Rosendalsgatan 1
  • Mimers Hus – Trollhättevägen 4
  • Munkegärdeskolan – Räfsalsvägen 7
  • Kode Skola – Smaragdvägen 9B
  • Räddningstjänsten Marstrand – Södra Strandgatan 8
  • Kärna Skola – Kärnavägen 8
  • Hålta skola – Hålta annex
  • Diseröd Förskola – Askvägen 3
  • Kastellegårdsskolan – Hollandsvägen 2
  • Sparråsskolan – Sparråsvägen 155
  • Stadshuset – Ytterbyvägen 2

Resurser och utrymmen nära Trygghetspunkterna som kan bli utnyttjade;

  • Kastellegårshallen – Lekmannagatan 1
  • Kungälvs Idrottshall – Ytterbyvägen 18
  • Munkegärdehallen – Räfsalsvägen 7
  • Mimershallen – Triogatan 1
  • Sparråshallen – Sparråsvägen 155
  • Kvarkullen – Kvarngatan 8

Kungälvs kommuns egna informationskanaler används för att informera om en eller flera trygghetspunkter aktiveras.

Bemanning

På trygghetspunkterna finns personal från Frivilliga resursgruppen, FRG. Personalen som bemannar trygghetspunkterna är utbildade och övade för uppgiften.

Nödradio

Vid upprättad trygghetspunkt ska det finnas en kommunikationsradio som komplement till befintlig telefon.

Nödvatten

Vid störning i dricksvattenförsörjningen kan berörda trygghetspunkter vara utlämningsställe för nödvatten till allmänheten.

 

Till toppen på sidan

  Sidan uppdaterades: