Här får du veta hur du kan hindra spridningen av invasiva arter, vilket ansvar du har som fastighetsägare och hur Kungälvs kommun arbetar med att bekämpa invasiva arter.
En invasiv art kan vara en främmande växt- eller djurart som har etablerat sig i Sverige och som är skadlig för vår natur. Med människans hjälp har arterna, avsiktligt eller oavsiktligt, kommit hit från andra delar av världen. De sprider sig lätt och kan konkurrera ut inhemska arter. Det kan rubba balansen i ekosystemen och hota den ursprungliga naturen och den biologiska mångfalden.
Så hindrar du spridningen av invasiva arter
Håll invasiva växter åtskilda från annat trädgårdsavfall. Små delar som lämnas kvar slår snabbt rot och blir till nya plantor.
Frökapslar, växtdelar, jord och rotdelar ska lämnas till kommunens återvinningscentraler. Förpacka avfallet väl och lämna det i containern för smått brännbart eller energiåtervinning. På Munkegärde återvinningscentral finns en särskild container för invasiva växter.
Kontakta alltid personalen innan du slänger invasiva arter i containern.
Hitta din närmaste återvinningscentral
Fler tips för att hindra spridningen
- Skaffa dig kunskap om vilka arter som är invasiva främmande arter.
- Läs om vilka arter som bedöms innebära hög risk för den inhemska biologiska mångfalden på Artdatabankens risklista. Undvik att odla eller sprida arter som bedöms innebära hög risk.
- Undvik att köpa och plantera okända arter från utlandet. Ta inte heller hem okända arter från utlandet.
- Kontrollera att jord och fröblandningar inte innehåller invasiva främmande arter.
- Kontrollera om din lokala trädgårdshandel säljer invasiva arter. Om den gör det kan du uppmärksamma personalen och be dem att ta bort fröerna eller växterna ur sortimentet.
- Släng inte trädgårdsavfall i naturen. Det är ett miljöbrott.
- Släng inte invasiva växter i komposten eller i kärlet för trädgårdsavfall. Förpacka dem i en försluten säck och lämna säcken på återvinningscentralen.
- Transportera inte växtavfall på ett öppet släp.
- Kontrollera om växter som du får eller ger bort räknas som invasiva arter.
- Se till att exotiska djur inte hamnar i naturen.
- Rapportera invasiva arter till Artdatabanken. Det är viktigt att kommunen får veta var arterna finns för att kunna planera åtgärder och informera fastighetsägare om hur spridningen kan hindras.
Läs mer om att rapportera invasiva arter
Läs mer om vad du som privatperson ska göra för att hindra spridningen av invasiva arter
Ditt ansvar som fastighetsägare
Som fastighetsägare ska du:
- inte odla eller sprida invasiva arter som ingår i EU förordning om invasiva arter, exempelvis jättebalsamin, jätteloka och parkslide
- bekämpa invasiva arter på din fastighet som ingår i EU förordning, exempelvis jättebalsamin, jätteloka och parkslide
- hindra invasiva arter på den nationella förteckningen från att spridas utanför din fastighet, exempelvis kanadensiskt gullris, parkslide, blomsterlupin och vresros
- vara försiktig om du bestämmer dig för att bekämpa invasiva arter och alltid följa Naturvårdsverkets råd
- inte använda röjsåg eftersom den delar växten i små delar som lätt sprids
- rengöra verktyg som du har använt vid bekämpningen.
Läs om vilka arter som ingår i EU förteckning över invasiva främmande arter
Läs om vilka arter som ingår i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter
Läs Naturvårdsverkets råd om bekämpning av invasiva arter
Invasiva arter som kommunen arbetar särskilt med
Här är exempel på invasiva arter som finns i Kungälv och som kommunen riktar in sig särskilt på just nu.
- Jättebalsamin sprider sig lätt. Den konkurrerar ut andra växter om plats, solljus och insekter som överför pollen.
- Jätteloka breder snabbt ut sig och kväver andra växter, framför allt olika sorters örter. Växtsaften kan i kombination med solljus ge brännskador på huden.
- Kanadensiskt gullris kan bli upp till två meter högt och sprider sig gärna på öppna, sandrika och näringsfattiga marker.
- Parkslide är en av de invasiva arter som är svårast att bli av med. Felaktig hantering kan leda till större spridning.
- Vresros kan förändra strandmiljöer och konkurrera ut inhemsk växtlighet. Växtens vassa taggar hindrar framkomligheten och försämrar säkerheten i dyn- och kustmiljöer.
- Blomsterlupin syns ofta i vägkanter och på järnvägsbankar. Växten binder kväve, vilket gödslar jorden och bland annat konkurrerar ut inhemska ängsväxter.
Läs mer om de vanligaste invasiva främmande arterna på Naturvårdsverkets webbplats
Kommunens ansvar för invasiva arter
Kommunen ansvarar för att hantera och förebygga spridningen av invasiva arter och för att sköta grönytor på allmän platsmark.
Kommunen arbetar för att skapa en helhetsbild av hur invasiva arter är spridda i Kungälv. Informationen används för att planera åtgärder i områden där flera markägare är berörda.
Kommunen arbetar också med information och andra åtgärder för att skapa engagemang hos allmänheten. Dessutom samarbetar kommunen med andra aktörer för att undvika att invasiva arter sprids genom schaktmassor.
Lokala naturvårdssatsningar i Kungälv
Under 2021 och 2022 inventerades den kommunalägda marken efter främmande invasiva kärlväxter. Arterna var jättebalsamin, jätteloka, gul skunkkalla, parkslide, blomsterlupin, kanadensiskt gullris och vresros.
Inventeringen genomfördes som ett LONA-projekt inom lokala naturvårdssatsningar. Syftet var att kartlägga bestånden för att kunna starta ett bekämpningsarbete.
I dag arbetar kommunen utifrån kartläggningen och fokuserar framför allt på att bekämpa jätteloka och jättebalsamin på kommunalägd mark.
