Radon

Gör en mätning för att se till att din bostad eller ditt vatten inte har för hög radonhalt. Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i berggrunden och i vissa byggnadsmaterial. Gasen luktar inte, syns inte och smakar ingenting.

Det enda sättet att upptäcka radon är att mäta. Radonhalten i en bostad bör mätas om ingen tidigare mätning finns, om senaste mätning är mer än tio år gammal samt efter byggnadsåtgärder som kan påverka radonhalten.
Åtgärder som kan påverka radonhalten är sådana som berör värme, ventilation och dricksvatten eller som har föranlett håltagning/sprickbildning i bottenplattan.

Vem har ansvar för vad?

Strålsäkerhetsmyndigheten har tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Swedac tagit fram en nationell handlingsplan för att hantera de långsiktiga riskerna till följd av exponering för radon. I den står det bland annat att myndigheterna ska verka för att alla bostäder på sikt uppfyller målet om en radonhalt på maximalt 200 Bq/m3.

I privatbostäder är det fastighetsägaren som är ansvarig för att mätningar görs och att åtgärder vid behov vidtas. I flerbostadshus och allmänna lokaler är det den som har rådighet över fastigheten som ska utföra mätningar och se till att radonhalten hålls så låg som möjligt och rimligt.

Kontroll av radon är en del i fastighetsägarens egenkontroll. Mätningen ska utföras enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Det är miljöenheten som har tillsynsansvar över bostadsmiljön.

Mäta radonhalten

Det är enkelt att mäta radonhalten i inomhusluft, den vanligaste metoden är att använda så kallade radondosor/spårfilmsdosor. Gör radonmätningen under minst två månader under den tid då du värmer upp huset, det vill säga mellan den 1 oktober och den 30 april. Den så kallade långtidsmätningen krävs för att kunna bedöma att en bostad ligger under riktvärdet på 200 Bq/m3 som årsmedelvärde. Ju längre tid, desto noggrannare blir radonmätningen. De korttidsmätningar som ibland görs kan inte jämföras med ett årsmedelvärde.

  • Kontakta ett ackrediterat (godkänt) mätlaboratorium som utför mättjänster.
  • Företaget skickar dig ett mätpaket med instruktioner.
  • Efter att du skickat tillbaka mätdosorna till företaget gör de en analys och du får ett mätresultat som årsmedelvärde.

Här hittar du godkända mätlaboratorier som gör radonmätningar 

 Var finns radon?

  • Nästan all mark innehåller radon som kan ge förhöjda halter inomhus. De hus som har de högsta radonhalterna i inomhusluften har marken som huvudsaklig källa.
  • I byggnadsmaterial. Hus byggda av blå lättbetong innehåller förhöjda halter av radium. Om husets ventilation är dålig kan radongasen finnas i sådana mängder att det kan bli för höga radonhalter inomhus. Blå lättbetong är vanligast i flerfamiljshus och småhus byggda 1928–1978.
  • I dricksvatten, främst från bergborrade brunnar, kan vattnet ge upphov till höga radonhalter i inomhusluften.
  • Luften som finns i jorden har alltid hög radonhalt. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus sugs radonhaltig jordluft lätt in i huset. Särskilt om marken är luftgenomsläpplig och huset har en otät grund.

Kontrollmätning i flerbostadshus

För mätning av radon i flerbostadshus görs ett urval av lägenheter som ska mätas för att få en bild av radonläget i fastigheten. Mätningen ger ett årsmedelvärde för var och en av dessa lägenheter. I flerbostadshus behöver mätningar göras i alla lägenheter med markkontakt och åtminstone i ett urval av övriga lägenheter. Med markkontakt avses utrymmen som är belägna direkt på bottenplatta eller ovan kryputrymme.

Radonmätningar bör göras i de lägenheter där byggnadsmaterialet kan antas bidra till förhöjd radonhalt. I högre belägna plan bör mätning göras i minst en lägenhet per våningsplan. Mätningarna ska täcka minst 20 procent av antalet lägenheter i varje huskropp. Lägenheter som angränsar till hiss- eller ventilationsschakt eller liknande utrymmen bör väljas, eftersom markradon kan ta sig upp genom sådana utrymmen.

eroende på resultatet av mätningen i dessa lägenheter kan det bli nödvändigt att mäta i fler lägenheter. Är radonhalterna för höga krävs åtgärder och nya mätningar.
I metodbeskrivningen för bostäder finns rekommendationer om hur ett sådant urval kan göras.

Metodbeskrivning hittar du på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida

Rådgivande korttidsmätning

För dig som ska köpa eller sälja en fastighet kan det vara viktigt att snabbt få en uppfattning om radonhalten i bostaden. Du kan då göra en rådgivande korttidsmätning under minst sju dygn. För att göra en korttidsmätning, kontakta ett ackrediterat (godkänt) mätlaboratorium som utför mättjänsten.

Här hittar du godkända mätlaboratorier som gör radonmätningar

Du kan också kontakta kommunens kundcenter för att få kontaktuppgifter till godkända mätlaboratorier.

Hur sänker jag radonhalten?

Vad du bör göra för att sänka radonhalten inomhus beror på varifrån radonet kommer och på hur hög halt det är. Du kan exempelvis installera en radonsug eller förbättra ventilationen.

Hälsorisker med radon

Radon märks inte, men kan vara skadligt för din hälsa. Radonet kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Undersökningar har visat att det finns ett samband mellan radonhalten i bostaden och risken att utveckla lungcancer. Störst är risken om du är rökare. Strålsäkerhetsmyndigheten beräknar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år.

Radonbidrag för småhusägare

Det går inte att söka radonbidrag längre. 2021 var sista året som pengar betalades ut.

Referensnivåer för radon i inomhusluft

Radonhalten mäts i Becquerel (Bq/ m3 luft respektive Bq/l vatten). Stålsäkerhetsmyndigheten har en referensnivå på högst 200 Becquerel per kubikmeter luft (200 Bq/m3) för radon i inomhusluft.

Riktvärde för radon i dricksvatten från egen brunn

Otjänligt: 1000 Bq radon per liter dricksvatten
Dricksvatten från egen brunn som innehåller över 1000 Bequerel (Bq) per liter bör inte användas till dryck eller matlagning. Det är vid inandning av radonhaltig luft som det finns störst risk för hälsoeffekter. Radon avgår från vattnet vid användning och bidrar till att öka radonhalten i inomhusluften.

Gränsvärde för radon i dricksvatten från dricksvattenproducent

(exempelvis kommunalt dricksvatten och samfälligheter som producerar för fler än 50 personer eller mer än 10 m3/dygn)

100 Bq/l - Gränsvärde för vilken radonhalt som kan tillåtas i dricksvatten för att det ska anses vara hälsosamt och rent.

Om gränsvärdet överskrids ska dricksvattenproducenten omedelbart utreda orsaken till avvikelsen, bedöma om avvikelsen innebär en risk för människors hälsa samt så snart som möjligt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med avvikelsen. Vid bedömningen av vilka åtgärder som behöver vidtas ska hänsyn tas till hur omfattande avvikelsen är och risken för människors hälsa.

Mer om referensnivå och gränsvärden för radon hittar du på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida.

  Sidan uppdaterades: