Radon

Gör en mätning för att se till att din bostad eller ditt vatten inte har för hög radonhalt. Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i berggrunden och i vissa byggnadsmaterial. Gasen luktar inte, syns inte och smakar ingenting.

Hur gör jag en radonmätning?

Det är mycket enkelt att mäta radonhalten i inomhusluft. Den vanligaste metoden är att använda radondosor (spårfilmsdosor). Gör radonmätningen under minst två månader under den tid då du värmer upp huset, det vill säga mellan den 1 oktober och den 30 april. Den så kallade långtidsmätningen krävs för att kunna bedöma att en bostad ligger under riktvärdet på 200 Bq/m3 som årsmedelvärde. De korttidsmätningar som ibland görs kan inte jämföras med ett årsmedelvärde.

  • Kontakta ett ackrediterat mätlaboratorium som utför mättjänster.
    Ackrediterade mätlaboratorier som gör radonmätningar (extern länk)
  • Företaget skickar dig ett mätpaket med instruktioner.
  • Efter att du skickat tillbaka mätdosorna till företaget gör de en analys och du får ett mätresultat.
  • Miljöenheten får en kopia av mätresultatet och resultatet blir då en offentlig handling.

Du kan också kontakta miljöenheten via kommunens kundcenter för att få kontaktuppgifter till ackrediterade företag som gör analysen. Telefon 0303-23 80 00.

 
Var finns radon?

  • Nästan all mark innehåller radon som kan ge förhöjda halter inomhus. De hus som har de högsta radonhalterna i inomhusluften har marken som huvudsaklig källa.
  • I byggnadsmaterial. Hus byggda av blå lättbetong innehåller förhöjda halter av uran. Om husets ventilation är dålig kan radon avges i sådana mängder att det kan bli en hög radonhalt inomhus. Materialet är vanligast i flerfamiljshus och småhus byggda 1945-1965.
  • I dricksvatten, främst från bergborrade brunnar, kan vattnet ge upphov till höga radonhalter i inomhusluften.
  • Luften som finns i jorden har alltid hög radonhalt. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus, sugs radonhaltig jordluft lätt in i huset, särskilt om marken är luftgenomsläpplig och huset har en otät grund.

 

Bostäder i flerbostadshus

Alla bostäder som har markkontakt, utan en källare, ska kontrollmätas. Dessutom ska minst en lägenhet per plan mätas. Totalt ska minst 20 procent av lägenheterna som inte har markkontakt kontrollmätas. Mätning bör göras i de lägenheter som angränsar till hisschakt, ventilationsschakt eller andra utrymmen som går vertikalt genom fastigheten eftersom markradon kan ta sig upp genom sådana utrymmen.

 

Rådgivande korttidsmätning

För dig som ska köpa eller sälja en fastighet kan det vara viktigt att snabbt få en uppfattning om radonhalten i bostaden. Du kan då göra en rådgivande korttidsmätning under minst sju dygn. För att göra en korttidsmätning, kontakta ett ackrediterat mätlaboratorium som utför mättjänsten.

Ackrediterade mätlaboratorier som gör radonmätningar (extern länk)

Du kan också kontakta Kundcenter för att få kontaktuppgifter till ackrediterade mätlaboratorier. Telefon 0303-23 80 00.

 

Hur sänker jag radonhalten?

Vad du bör göra för att sänka radonhalten inomhus beror på varifrån radonet kommer och på hur hög halt det är. Du kan till exempel installera en radonsug eller förbättra ventilationen.

 

Hälsorisker med radon

Radon märks inte, men kan vara skadligt för din hälsa. Radonet kan skada cellerna i luftvägar och lungor. Undersökningar har visat att det finns ett samband mellan radonhalten i bostaden och risken att utveckla lungcancer. Störst är risken om du även är rökare. Strålsäkerhetsmyndigheten beräknar att radon i bostäder orsakar omkring 500 lungcancerfall varje år.

 

Vem har ansvar för vad?

Alla som äger ett flerfamiljshus är enligt miljöbalken skyldig att planera och kontrollera sin verksamhet så att fastigheten inte skadar människors hälsa och miljön. Kontroll av radon är en del i fastighetsägarens egenkontroll. Mätningen ska utföras efter Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. Det är miljöenheten som har tillsynsansvar över bostadsmiljön.

 

 

Radonbidrag - småhusägare

Regeringen har beslutat att återinföra bidraget för radonsanering i småhus då det i Sverige finns hundratusentals bostäder som fortfarande har för höga radonhalter. Syftet med bidraget är att minska radonhalten i en- och tvåbostadshus och på så vis minska hälsoproblem som är kopplade till radon i bostäder.

Från den 1 juli 2018 är det åter möjligt att söka radonbidrag. Radonbidraget kan sökas av småhusägare i behov av radonsanering. Bidrag får lämnas med 50 procent av en skälig kostnad för åtgärderna, dock högst med 25 000 kronor. Bidrag under 2 000 kronor betalas inte ut.

Du hittar mer information på Boverkets webbplats (extern länk, öppnas i nytt fönster)

 

Vem kan söka radonbidrag?

Bidraget kan sökas av den som äger och själv stadigvarande bor i ett en- eller tvåbostadshus, där radonhalten i inomhusluften överstiger 200 becquerel. Det krävs även att olägenheten inte är ringa eller helt tillfällig. Den som söker bidraget måste bo i huset både när bidraget beviljas och när det betalas ut. Den som bor i ett nybyggt hus får ansöka om radonbidrag tidigast två år efter det att huset tagits i bruk.

Läs mer på Boverkets webbplats för ytterligare information om de krav som ställs för radonbidrag gällande till exempel mätmetod, vad som räknas som tidpunkt för påbörjande av sanering och uppföljningsmätning.

 

Vilka åtgärder kan ge radonbidrag?

Bidrag kan sökas för sådana åtgärder som bedöms nödvändiga för att huset efter åtgärderna ska ha en radonhalt på högst 200 becquerel (Bq) per kubikmeter inomhusluft. En redovisning av de åtgärder som bedöms nödvändiga ska utfärdas av den som har dokumenterad kompetens avseende radonsanering.

Det kan till exempel handla om ventilationsåtgärder, tätning mot mark, installation av radonsug eller anläggandet av en radonbrunn.

 

Hur söker jag radonbidrag?

Ansökan görs med fördel som en e-ansökan på Boverkets webbplats . Du kan också ladda ner en blankett och skicka direkt till Länsstyrelsen Västra Götaland som handlägger ansökan. Bidragsbeslutet kan överklagas till Boverket.

 

Gällande riktvärden

Radonhalten mäts i becquerel (Bq/m luft respektive Bq/l vatten). Folkhälsomyndigheten har ett riktvärde på högst 200 Becquerel per kubikmeter luft (200 Bq/m3) för radon i inomhusluft, mätt som årsmedelvärde. Riktvärdet gäller både för befintliga och nybyggda bostäder, förskolor, skolor och andra allmänna lokaler.

Senast 2020 ska alla bostäder uppfylla riktvärdet för radongashalt på 200 Bq/m3 enligt riksdagens miljökvalitetsmål God bebyggd miljö. Skolor och förskolor ska uppfylla riktvärdet senast år 2010.

Riktvärden står till exempel i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon i inomhusluft.

 

Gällande gränsvärden

Dricksvatten anses otjänligt om det innehåller mer än gränsvärdet 1 000 Bq/l och tjänligt med anmärkning om det innehåller mer än gränsvärdet 100 Bq/l.

Gränsvärden står till exempel i Boverkets byggregler och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter.

  Sidan uppdaterades: