För dig som är yrkesverksam och möter våldsutövare eller våldsutsatta

Här kan du som i ditt arbete kommer i kontakt med personer som är våldsutsatta eller utövar våld få tips och mer kunskap om våld i nära relationer.

Vad räknas som våld?

Våld kan ta sig uttryck på många sätt och här är några olika exempel på våld:

  • Fysiskt våld: Attnågon direkt eller indirekt gör så att en annan person får skador på sin kropp. Det kan vara allt från slag, att få saker kastade på sig eller bli knuffad så att personen ramlar.
  • Psykiskt våld: När någon får en annan person att må dåligt genom det de säger eller sättet de beter sig mot den andra personen. Det kan exempelvis vara att någon kallas för elaka saker, ignoreras eller blir hånad. Likaså att någon hotar med att saker ska hända en annan person eller hens närstående om personen inte gör som de vill.
  • Sexuellt våld: När någon tvingar en annan person att utföra sexuella handlingar hen inte samtycker till. Det kan handla om allt från att sprida nakenbilder till att tvinga personen att ha sex när hen inte vill. Även sexuella tjänster i utbyte mot pengar eller gåvor är sexuellt våld. 
  • Hedersvåld: Om en familj eller släkt försöker att kontrollera en person på olika sätt. Det kan exempelvis handla om att begränsas i sitt självbestämmande när det gäller förhållanden, arbete, utbildning eller klädval.
  • Digitalt våld: Exempelvis att någon kontrollerar vad en annan person gör på sin telefon, att någon delar bilder på personen utan lov på nätet eller trakasserar hen med meddelanden på telefonen eller i sociala medier.
  • Ekonomiskt våld: När någon tvingar en annan person att använda sina pengar på ett sätt som hen själv inte önskar eller har kontrollen över personens ekonomi genom att exempelvis inte låta hen ha ett bankkonto.  
  • Försummelse: När den som någon är beroende av hjälp av för att klara av att tillgodose sina behov undanhålls hjälpen. Det kan exempelvis handla om att personen blir lämnad ensam under långa perioder, inte får hjälp att äta eller får de mediciner hen behöver. 

 

Om anmälningsplikten

Enligt 14 kap. 1 § första stycket i socialtjänstlagen (SoL) är vissa myndigheter och yrkesverksamma skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sina verksamheter får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det avser bland annat myndigheter vars verksamheter gäller barn och unga liksom för socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

Samma skyldighet gäller även de som arbetar i enskild verksamhet inom dessa områden och har arbetsuppgifter som gäller barn och unga. Exempel på sådana verksamheter kan vara hem för vård eller boende och friskolor.

Ideella föreningar som genom avtal med kommunen utför insatser enligt SoL eller som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt 7 kap. 1 § SoL omfattas också av anmälningsskyldigheten.

Många andra ideella föreningar omfattas inte av anmälningsskyldigheten. För dem gäller i stället en allmän rekommendation i 14 kap. 1 c § SoL att "var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialtjänsten". Denna rekommendation gäller även allmänheten.

 Läs mer om anmälningsplikten i Socialstyrelsens folder: Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn

 

Så gör du en orosanmälan

Orosanmälan görs till Gemensam mottagning i Kungälvs kommun. Det är viktigt att understryka att du som anmälare inte behöver vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det för att anmälningsskyldigheten och rekommendationen ska gälla. När du gör en anmälan i tjänsten och du räknas till de grupper som har anmälningsplikt så kan du inte vara anonym. Efter en anmälan är det socialnämnden som ska utreda barnets situation och bedöma behovet av skydd och stöd. Med anmälningsskyldigheten följer en skyldighet att lämna de uppgifter som kan vara av betydelse för nämndens utredning. 

Efter anmälan till socialtjänsten sker följande steg:

  • Socialtjänsten bedömer om anmälan ska utredas.
  • Socialtjänsten ger stöd och råd samt vid behov säkerhetsplanerar.
  • Socialtjänsten bedömer behov av stöd och skydd på kort och lång sikt.
  • Socialtjänsten kan vid behov skyddsplacera.
  • Socialtjänsten samverkar med andra myndigheter.

 

Länkar till mer om våld i nära relation:

 

Länkar till utbildningar om våld i nära relation:

 

Tips på filmer, poddar och böcker om våld i nära relation samt pornografi

  Sidan uppdaterades: